onsdag 1 april 2020

Två kriser blir en. Varifrån kommer gratispengarna? Hur gratis är de?


Det är (minst) två kriser som nu drabbar världen ungefär samtidigt.
Den ena är medicinsk (coronan) och den andra är ekonomisk (börskraschen). De påverkar varandra.

Coronaepidemin påverkar världens ekonomier genom de åtgärder som politikerna tvingas vidta för att stoppa virussmittan. Hela samhällsekonomin stängs ner för att isolera virusspridningen. Coronasmittan orsakar därmed indirekt en ekonomisk stagnation.  
Den krisen skulle ha kommit även om den ekonomiska krisen inte skulle ha uppstått.

Den ekonomiska krisen beror på det hastiga börsfallet vid årsskiftet. Den var väntad eftersom börsmarknaden var mycket övervärderad. Även den krisen skulle ha kommit om den medicinska krisen inte skulle ha uppstått.
Aktörerna på finanasmarknaderna hade bara väntat på ett tillfälle att sälja sina övervärderade papper.

De bägge krisorsakerna samverkar och politikerna över hela världen vidtar åtgärder för att
a) hindra smittan att sprida sig, b) dämpa konsekvenserna av den samlade ekonomiska krisen.

Riksbanken delar ut 500 miljarder i ”gratispengar” och Finansinspektionen frigör 800–900 miljarder kronor i möjliga lån. Allt för att stötta svenska företag.
500 miljarder kronor motsvarar 10 procent av Sveriges BNP. 500 miljarder är också mer än den sammanlagda utestående lånestocken till landets små och medelstora företag idag, så det är en omfattande summa.

Övriga stater i världen handlar på samma sätt eftersom bägge kriserna är globala.
Det bör vara en uppgift för så kallade samhällsekonomer att studera skeendet och samband mellan de bägge krisorsakerna.

Skulle den ekonomiska krisen kommit även utan den medicinska?
Varför är det första gången i historien som en ekonomisk kris utlöses av en medicinsk?
Varifrån kommer pengarna som världens stater plötsligt halar upp som stöd till ekonomierna?
Om svaret är lån, vem lånar ut?
Vilka ska betala tillbaka?

”Gratispengar” sa Ingves.
På vilket sätt är de gratis?

Stefan Ingves i SvD
Se mina tidigare blogginlägg i frågan





 

Statens satsningar på företagen i coronatider



För företag inom branscher som sällanköpshandeln, hotell, restauranger och vissa andra verksamheter föreslås ett stöd som ska underlätta omförhandling av hyror.
Staten tar kostnaden för 50 procent av hyresnedsättningen upp till 50 procent av den fasta hyran.

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter

Sänkta arbetsgivaravgifter (endast ålderspensionsavgiften, 10,21%, kommer behöva betalas) under fyra månader. Motsvarande lättnad till enskilda näringsidkare föreslås genom en nedsättning av egenavgifterna.

Ändrade regler om periodiseringsfonder

Regeringen föreslår att reglerna om periodiseringsfonder ändras tillfälligt så att egenföretagare har en utökad möjlighet att få sänkt skatt för 2019 och förbättrad likviditet.
En avsättning till periodiseringsfond betyder att en del av beskattningen (vinsten) kan skjutas upp till senare år. De nya reglerna innebär att 100 procent (istället för 30 procent) av den skattepliktiga vinsten för år 2019 får sättas av till periodiseringsfond, upp till ett tak på 1 miljon kronor. Förslaget berör enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag.

Möjlighet till anstånd att skjuta upp skatteinbetalning

För att stärka företagens likviditet föreslås möjlighet till uppskjuten inbetalning av preliminärskatt på lön, arbetsgivaravgifter och moms.
Anstånd kommer inte beviljas företag som har större skatteskulder, missköter sin ekonomi eller på annat sätt är oseriösa.

Statlig lånegaranti

Den statliga företagsakuten tar 70 procent av risken (lånegaranti) på banklån upp till 75 miljoner (per företag). Lånegarantin ställs ut till bankerna. Företag kan alltså ansöka om ett lån med statlig kreditgaranti genom att vända sig till en bank.
Lånegarantin riktar sig primärt till små och medelstora företag.

Korttidspermittering

Regeringen vill införa ett nytt system för korttidspermittering som innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidig som arbetstagaren får 90 procent av lönen. Staten täcker upp till tre fjärdedelar av kostnaden.

Tillfälligt slopat karensavdrag

Att tillfälligt slopa karensavdraget var ett av de första förslagen som regeringen kommunicerade för att minska spridningen av covid-19. Förslaget innebär att sjukpenning ska betalas ut av staten från dag ett. Staten tar över kostnaden för anställdas sjuklöner

Regeringen har även föreslagit att kravet på läkarintyg under sjuklöneperioden tillfälligt avskaffas. Det innebär att den som är sjuk kan vara hemma från jobbet i upp till 14 dagar utan läkarintyg.

 Regeringen och samarbetspartierna är överens om att ge kommuner och regioner 15 miljarder i extra medel för att täcka kostnader som kopplas till coronakrisen, enligt SR Ekot



Varifrån kommer alla pengarna?



tisdag 24 mars 2020

Finns dygderna?



Dygder har jag inte hört talas om sedan jag, som tolvåring, lämnade Katolska skolan på Söder i Stockholm. De sju dygderna var då: Ödmjukhet, Generositet, Kyskhet, Medmänsklighet, Måttfullhet, Tålamod och Flit.

Har dygderna någon funktion i dagens samhälle?
Handlar de om viktiga mänskliga karaktärsdrag som bör uppmuntras eller är de religiöst gammalt svammel?

Låt oss utgå ifrån att vi med dygder menar mänskliga personlighetsdrag, medfödda eller förvärvade, som vi gärna möter hos våra medmänniskor och därför själva bör ha. Egenskaper som gör att umgänget mellan människor fungerar utifrån den gyllene regeln ”vad du vill att människor gör för dig ska du göra för dem.” (Sentensen är en grundläggande etisk princip som återfinns inom många religioner samt filosofiska och etiska läror. Den äldsta nedtecknade varianten härstammar från Konfucius, ca 500 år f.kr. I Bibeln finns den hos Matt 7:12.)
Dygder kan vara mänskliga egenskaper eller karaktärsdrag som gör att samhället fungerar bättre.

I dag finns det ingen dygdekanon men här är min lista:

1. Bildning, är ju något man förvärvar genom nyfikenhet och intresse för omvärlden. Förmåga att se sammanhang, helheter och samband i tillvaron. Fantasi. Skaparförmåga.
Skiljer sig från utbildning som alltid syftar till en specialisering.
Här finns ett problem genom att vi tvingas skilja på bildade och obildade alltså en sortering av medmänniskor.
Men är man bildad värderar man inte människor utifrån det. (Se tolerans nedan)
Motsats: Obildning, dumhet. Ointresse för omvärlden. Enkelspårighet. Enögdhet. Ensidighet. Enfald.
2. Tålamod. Eftertänksamhet. Inte detsamma som senfärdighet. Förmågan att avvakta rätt tillfälle, att fullfölja ett projekt som blivit krångligare än tänkt.
Motsatsen: Otålighet, kan leda till oöverlagda och förhastade beslut och handlingar.
3. Mod. Inte detsamma som dumdristighet. Mod är att stå upp för de egna principerna. Att våga säga sin mening. Att våga satsa. Att våga ta chansen. Att våga ta ansvar. Att våga ifrågasätta makten. Att våga handla.
Motsats: Feghet, undfallenhet, underdånighet.
4. Empati. Inkännande. Att förstå andra människor och kunna sätta sig in i deras situation.
Motsats: Okänslighet för andras lidande och situation,
5. Återhållsamhet. Självbehärskning. Avstå från överdrifter. Lågmäldhet. Enkelhet.
Motsats: Överdrifter som leder till inflation i uttryck. Svulstighet. Gapighet.
6. Tolerans. Att tolerera andra åsikter än de egna. Att kunna förlåta. Att överse med andras fel.
Motsats: Intolerans. Fördömmande.
7. Anspråkslöshet. Att inte förhäva sig. Att inte inbilla sig att man är förmer än andra.
Inte att förväxla med Jantelagen som innebär att gruppen förtrycker en enskild. Sparsamhet.
Motsats: Självhävdelse. Utagerande. Resursslöseri.
8. Generositet. Oavsett ekonomisk och social ställning. Den rike och den fattige är generösa utifrån sina olika förutsättningar.
Motsats: Snålhet, snikenhet, missunnsamhet.
9. Ärlighet. Öppenhet. Sanningslidelse. Pålitlighet. Förtroendeskapande.
Motsats: Slutenhet. Lögnaktighet. Svekfullhet.
10. Humanitet.. Medmänsklighet.
”Älska din nästa som dig själv.'” (Matt. 22:34–39).
Motsats: Hatisk,
11. Anpassningsförmåga. Flexibilitet, intelligens.
Motsats: Rigiditet, stelbenthet,
12. Arbetssamhet. Flit. Pliktkänsla. Målmedvetenhet.
Motsats: Lättja, slöhet.

Dygderna kan vara medfödda eller förvärvade personlighetsdrag eller både-och.
Dygderna gör att man inte behöver använda de diffusa och metafysiska begreppen ond och god om människor.
En god människa är bildad har tålamod, är modig, är återhållsam och tolerant och anspråkslös.
En ond människa är obildad, otålig, feg, bombastisk, intolerant och anspråksfull.

Om vi nu anser att dygderna är viktiga för den mänskliga samvaron, hur gör vi då dessa egenskaper till allmänna rättesnören?
Är det överhuvudtaget möjligt i vår individualistiska tid?

I tusentals år var det kyrkan som bestämde dygderna som att komna från gud.
I dag är dygderna kanske en förutsättning för demokrati och respekt för mänskliga rättigheter?
Är inte dygderna mer angelägna i en tid då vi människor på ett litet krympande klot, utan hjälp av högre makter, måste ta konsekvenserna av våra egna handlingar?

Varför är det då så tyst om dygderna?




lördag 21 mars 2020

Börs och corona


Även om coronaviruset inte utlöste fallet på börsmarknaden så har coronaepidemin skapat kaos i världsekonomin. 
En stor del av kaoset beror på politikernas vällovliga försök att stoppa smittans spridning.
Stängda gränser, mötesförbud, isolering, stängda skolor, undantagstillstånd har bromsat ekonomin.
De stora industrierna stänger, permitterar och varslar anställda.  Småföretagen klappar igen.

För att rädda företagen ger staterna ut nya pengar och strör ut över näringslivet. I USA lovar Trump att varje medborgare, utan motprestation, ska få checkar värda 1000 dollar, s.k. helikopterpengar.

Den svenska regeringen presenterar stödpaket på upp till 300 miljarder kronor till näringslivet.

Allt för att hålla igång näringslivet och hålla köpkraften uppe.

Börserna dök eftersom de var övervärderade och så kom coronaviruset därtill.
Börsens nedgång och pandemins spridning växelverkar i en nedåtgående spiral som måste brytas.

När det gäller coronaepidemin är än så länge är läget följande, 20-03-21 enligt Johns Hopkins
Insjuknade 275 469
Döda 11 402
Tillfrisknande 88 258

De flesta döda tillhör en särskild riskgrupp och är över 80 år med en underliggande sjukdom som hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, högt blodtryck, cancer eller diabetes.

Vi kan jämföra med tidigare virusepidemier.
Viruset sars 2003 slutade med totalt 8 000 smittade och 750 dödsfall i hela världen.
Smittan H1N1 och svininfluensan 2009 krävde över 280 000 liv och mångfalt fler sjuka.
Ungefär likadant för mers 2012 med 2 500 smittade och 858 döda.
Ebolaepidemin 2014 har WHO rapporterat att utbrottet sammanlagt resulterade i minst 28 616 insjuknade och 11 310 döda i de tre hårdast och primärt drabbade länderna, Guinea, Liberia och Sierra Leone.
I inget fall har de tidigare pandemierna samverkat med börskrascher. Än mindre orsakat dem.
Men nu inträffade den medicinska och ekonomiska katastroferna samtidigt.

Man kan vara rätt säker på att smittspridningen inte avtar om börsen repar sig.



lördag 14 mars 2020

Orsaker till börsrasen – reella och inbillade


Jag är ingen spågubbe, särskilt inte när det gäller i fråga om framtiden, men söndagen den 22 december 2019 skrev jag på min blogg ”Vadå, blir det oväder?”
”---skattekvoten är hög, lånekvoten ökar och finansmarknaden är övervärderad. Samtidigt sjunker BNP d.v.s. värdet av arbetet, produktionen och investeringar. (Se tidigare blogginlägg).
Det är en global utveckling.
Svarta moln tornar upp sig vid horisonten och närmar sig snabbt.
Inget nationellt politiskt parti har makt över detta.”

Jag avsåg aktiemarknaden.
Ungefär samtidigt, i november 2019, intervjuade The University of British, UBC, 3 400 av världens investerare med minst 1 miljon dollar i investerbara tillgångar. Enkäten visade att majoriteten av dem förberedde sig för en kraftig börsnedgång under 2020.
55 procent av de rikaste svarade att de väntade sig en markant nedgång i marknaderna vid någon tidpunkt under 2020 och de hade plockat ut kontanter för i snitt 25 procent av sina tillgångar ur börsen.
En orsak sades vara geopolitiska spänningarna i form av handelskrig och presidentval i USA.
”Två av tre globala investerare tror att marknaderna nu drivs mer av geopolitiska händelser än av affärsfundamenta såsom lönsamhet, intäkter och tillväxtpotential, skriver UBS i ett kundbrev” enligt CNBC.

Corona fick uppmärksamhet i världens medier i början januari 2020.
Men coronaviruset kan ha börjat spridas redan i maj i 2019, meddelade bl.a. SR.

Visste världens rikaste investerare om detta och därför sålde av 25 procent av sina aktier av den anledningen?
Var det de som satte börslavinen i rörelse för att de kände till pandemihotet?

Jag vill inte vara konspiratorisk.
Storinvesterarna sålde naturligtvis av sina aktier eftersom de såg börsnedgången komma. Det är så aktiemarknaden fungerar.

Naturligtvis finns det verkliga orsaker till att priserna på aktiemarknaden plötsligt går ner. Orsakerna kan vara olika.

Så här har världens aktiebörser förändrats de senaste decennierna.
År, procent nedgång. Orsaker.
1987 -9,1
I oktober 1987 dök börsen i New York plötsligt 23 procent på en dag. Botten hade gått ur. Det var något helt nytt. Några skyllde på räntan, andra på Iran och några på datorhandel. 1987 fanns en oro kring den försvagade amerikanska dollarn, det ökande handelsunderskottet och stigande inflationen.
När den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, höjde räntan för första gången på tre år utlöstes fallet. Värst blev det i USA.
1989 -7,5
Inflationsrädsla och en efterföljande risk för att världens centralbanker börja strama åt med högre räntor.
1991-6,3
Bostadskraschen 1990–91 följdes av en bank- och kreditkrasch.
1998 -6,7
Finanskrisen i Ryssland sprider sig runtom på världens börser, i såväl New York som i Stockholm faller kurserna.
2001-7,8
Terrorattackerna i USA.
2008 -7,1
Oljerelaterade aktier inledde börsåret starkt när oljepriset nådde hisnande nivåer. Mot årets slut föll oljepriset från skyarna och handlas kring fyraårslägsta nivåer.
2011 -6,2
Bland annat att Standard & Poors nedgraderar USA:s kreditbetyg till AA+
2016 -7,8
Beskedet om att England vill lämna EU. Brexit.
Källa: Nasdaq

Varför håller jag på och tjafsar om detta?
Jo för att om man inte kan ange de verkliga orsakerna till ekonomiska händelser kanske man får svårt att analysera händelseförloppet.
Börsnedgångar beror vanligen på att investerare vill ta hem vinster.

DI 






torsdag 12 mars 2020

Smittor och aktiemarknad


Hösten 2005 varnade Världshälsoorganisationen WHO för en pandemi av fågelinfluensan som skulle komma att drabba mellan 2 och 7,4 miljoner människor.
Den gången höjde världens börser inte på ögonbrynen.

Svininfluensan, 2009 – 2010, med 18 500 läkarbekräftade dödsfall totalt i världen, och det totala antalet dödsfall har senare uppskattats till 201 000. Den 11 juni 2009 uppgraderades influensan (A/H1N1) till pandemi av Världshälsoorganisationen.
Influensan utlöste inget börsras.

Kring senaste sekelskiftet 2000 dog årligen omkring 2 miljoner människor i AIDS-relaterade sjukdomar, vilket 2015 minskat till omkring 1 miljon människor om året.
Börserna föll men ingen kom på idén att skylla på AIDS-epidemin.
Då fanns nämligen IT-kraschen och terrorattackerna i New York 11 september 2001 att skylla på.

Även om en pandemi som den pågående hämmar den ekonomiska tillväxten, särskilt som hela länder sätts i karantän, så finns det inget som bevisar något samband mellan smittan och utlösandet av börsfall.
Möjligen kan coronasmittan bidragit till att börsraset utvecklades som det gjorde. Men det finns inget som talar för att smittan orsakade raset.
Orsakssambandet är långtifrån bevisat.

Börsnedgången kunde ha kommit ändå, förutan pandemin, eftersom den var väntad.
Efter en lång och brant uppgång, med en övervärderad marknad, ökar risken för fall.
Stockholmsbörsen till exempel hade gått upp cirka 30 procent under 2019 och blev det bästa börsåret sedan 2009. På liknande sätt var det för världens övriga börser.
Bubblan växte.

Marknadsaktörerna vet att bubblan närsomhelst ska brista men inte när. Nervositetet ökar. Ingen vill sitta med Svarte Petter. Men när bubblan väl sprack blev det tacksamt att ta till pandemin att skylla på. Pandemin fritog aktieaktörerna och marknadsmekanismerna från skuld.
Så praktiskt att aktiemarknaden och smittan inträffade ungefär samtidigt!

 Börsras inträffar då stora börsaktörer tror att aktiepriserna ska sjunka och att de därför börjar sälja. 
Många följer i panik efter och så rasar det.

Aktiemarknadens aktörer tycks inte vilja acceptera detta faktum utan letar alltid efter andra yttre faktorer att skylla på.

Pandemier                   SvD Bästa börsen på tio år                                 

torsdag 27 februari 2020

Myten om coronavirusets orsak till börsfallet


Fondanalytikerna brukar ibland titta upp från sina datorskärmar och upptäcka omvärlden.
Nu fick de höra talas om coronaviruset och tolkade genast en nedgång på börsen som en följd av virusets framfart. De hände ju samtidigt!
Media vidarebefordrar snällt det obevisade påståendet om orsakssambandet.
Så blir det till en total och oomkullrunkelig sanning.

Börskurser går upp och ned. Ibland sammanfaller nedgångarna med problem i den verkliga världen.
Utan att ett samband egentligen finns bevisat.

Visserligen påverkar åtgärderna mot spridningen av viruset vissa delar av samhällsekonomin men det finns andra större problem som finansmarknaden inte reagerat på:

Krigsrisken mellan Nordkorera och USA, rivaliteten mellan USA-Saudi-Iran, flyktingströmmarna från kriget mellan Bangladesh & Burma, kriget i Jemen, situationen i Afghanistan, Syrien, interna konflikter i Sahel-regionen, den humanitära krisen i Kongo-Kinshasa, konflikten i östra Ukraina, hotet mot demokratin i Venezuela m.fl. med vidhängande flyktingproblem.
Världens börser har inte reagerat nämnvärt.



Börsen har struntat i smittor som resistenta sjukhusbakterier, HIV, smittkoppor, tuberkulos, chikungunyavirus, West Nile virus, Sars, superinfluensa, Hepatit B, alla med fler sjuka och dödade än coronan.
Globalt insjuknar varje år omkring en halv miljard människor i vinterkräksjuka varav 200 000 personer dör, men inte skyller man nedgångar på finansmarknaden på det.

Men nedgångar måste förklaras och så fanns coronaviruset där just in time.

Faktum är att de största finansaktörerna på börsen, redan före coronans utbrott, väntadesig en nedgång på börsen under inledningen till 2020.





söndag 16 februari 2020

Till regeringens försvar


Det parlamentariska läget för socialdemokraterna grundar sig på att partiet endast fick 28,3 procent i riksdagsvalet 2018. 
Socialdemokratin har utan tvekan problem. Och det gäller alla socialdemokratiska partier i världen.

I Sveriges riksdag har socialdemokraterna 100 mandat av 349.
Eftersom regeringens förslag måste passera riksdagen och där få 175 mandat för att gå igenom räcker inte de 100, som var och en förstår, för att genomföra ett helt och hållet socialdemokratiskt program.
Det sitter ju en majoritet av borgare i riksdagen.

Partisympatiundersökningarna visar idag ett stöd för S på 23,6 procent
Det blir alltså nödvändigt att samarbeta över partigränserna.
Socialdemokraterna har därför, i regeringen, tvingats samarbeta med andra partier.
Ett samarbete med de rödgröna skulle ge: S 100, Mp 16, V 28 = 144 mandat.
Det räcker inte för att få igenom förslag eftersom högeroppositionen har: M 70, Kd 22, Sd 62 =281
Alliansen hade: M 70, C 31, L 20, Kd 22 =143.
Tillsammans med Sd:s 62 mandat skulle hela det borgerliga blocket få 205.

Men nu lyckades Löfven splittra alliansen så att nuvarande regeringsunderlaget bygger på: S 100, C 31, L 20, Mp 16 = 167 mandat.
Mot en reducerad opposition: M 70, Kd 22 och SD 62 = 154.

Samarbetet ned L och C krävde naturligtvis kompromisser. Kompromissen blev januariöverenskommelsen. Att denna överenskommelse inte är ett renodlat socialdemokratiskt program är självklart.
 
Men vad skulle alternativet ha varit? Med all säkerhet en helt borgerlig alliansregering med Ulf Kristersson i spetsen och SD som stöd.

Löfven har gjort det bästa möjliga av situationen. Dessutom har han samlat en socialliberal regering mot en konservativ opposition.

Problemen med politikerföraktet hos väljarna beror bland annat på att den nationella politiken inte rår på den globala ekonomin.
Men den är direkt beroende av den.
Politikerna blir alltmer maktlösa gentemot finansmarknader och de globala finansaktörerna.
En följd av detta blir att väljarna tappar förtroendet för det politiska etablissemanget vilket ger populistiska partier utrymme. Detta skapar i sin tur uppsplittring av parlamentet vilket i sin tur ytterligare försvagar de nationella politikernas förmåga att leverera.
Samma problem har uppstått i hela Europa.
Det är inte bara ett socialdemokratiskt problem utan demokratins.

Vissa kräver en tydligare vänsterpolitik från S-regeringen, vilket de menar skulle rädda partiet.
Men väljarna vill tydligen inte ha vänsterpolitik, hur fin den än är. De som kallar sig demokratiska socialister har felbedömt det politiska läget.

Enligt svd/sifo säger sig idag 23,6 av väljarna vilja rösta på SD och bland LO:s medlemmar uppgår stödet för Sverigedemokraterna nu till 31 procent. 
Det är alltså ingen vänstervåg som väller fram.



söndag 26 januari 2020

Mötet är slut, vardagen går vidare


Årets toppmöte i Davos är över.
Alla de stora delegaterna har rest hem med privatplan och i stora lyxbilar.
Nu rycker städare, hotellpersonal, diskare och andra löntagare ut för att städa upp efter deltagarna.
Väktare och poliser, kökspersonal och servitörer kan återgå till sina vardagliga ordinarie sysslor.

I år var den stora diskussionsfrågan på Världsekonomiskt forum den globala miljön.
För tio år sedan var det de stigande statsskulderna som listades som den största risken i världsekonomin. Den frågan är som bortblåst, trots att problemet i verkligheten ökat.

Ska bli intressant hur det går med miljön. Och statsskulderna.
Jag har försökt  ta reda på om företrädare för världens tio största företag, de som lever på att exploatera världens oljeresurser, var med på mötet men inte lyckats hitta dem.

Ett antal nationalekonomer var med på mötet. Jag undrar varför. Vad som krävs är inte nationalekonomer utan globalekonomer. Om sådana finns.
Hittar inga på Google. Inte heller några utbildningar på svenska universitet och högskolor. Men de borde finnas.

Med på mötet var också ett antal utvalda journalister. Men de ger inga svar på mina frågor.
Det enda positiva jag kunnat läsa i Sveriges rikstidningar är att superkapitalisten George Soros kallat Donald Trump för ”Sjuklig narcissist” och att han, Soros alltså, donerar en miljard dollar till ett internationellt universitet: Open Society University Network. Det ska fungera som ”ett nätverk av högskoleutbildningar för mindre privilegierade grupper i samhället. Syftet är att satsa på utbildningar som bekämpar auktoritära regeringar och klimatförändringarna – ”tvillingutmaningar som hotar vår civilisations överlevnad”.


Open Society UniversityNetwork 





onsdag 22 januari 2020

Dygden finns den?



Han frågar sig om begreppet fortfarande finns och kommer fram till att det existerar.

Om man, som jag under 1940-talet gått i katolsk skola, har man fått lära sig om dygderna.
Först var det antikens fyra dygder: Visheten, Tapperheten, Måttfullheten och Rättvisan.
Sedan hade dessa kompletterats av kristendomen: Tron, Hoppet, Kärleken (De tre dygderna men störst av dem är Kärleken)
Så småningom hade kyrkan lagt till ytterligare: Kyskheten, Tålamodet, Fromheten samt Respekten och Kärleken till föräldrarna.

Men dygder finns de idag? Är dygd ett begrepp som används idag?

Ervin Rosenberg citerar ur den senaste i den långa raden av skrifter som behandlar de stora och små dygderna en tunn volym med titeln ”Trattato delle piccole virtù” (Marsilio) av Carlo Ossola. Ossola är en grundlärd professor i europeisk litteratur som sedan 2000 undervisar på Collège de France i Paris.
Enligt Ossola är den en första dygden, ”grunden för alla de andra dygderna”, älskvärdheten (affabilità). En älskvärd och alltigenom förekommande person uttrycker sig så att alla kan förstå, vardagligt och utan att höja rösten, ens tal är försonligt och tillmötesgående..
Den andra i raden av vardagsdygder, discrezione, kan uppfattas på två sätt, dels som grannlagenhet, dels som omdöme.
Den tredje smådygden hos Ossola är godmodighet (bonarietà). För att illustrera den väljer Ossola läkaren och trappistmunken Luc Dochier, en av de munkar som mördades 1996, som ägnat sitt långa klosterliv i Algeriet åt att bota.
Därefter kommer uppriktighet (schiettezza), lojalitet (lealtà), respekten för ett givet löfte, till sig själv eller till andra, trofasthet och redlighet även när det inte längre står i ens intresse att hålla det, tacksamhet (gratitudine), omtänksamhet (premura), belevenhet (urbanità), sans (pacatezza), fasthet (costanza) och storsinthet (generosità).

Den centrala dygden (som står på plats nio i Ossolas lista bland vardagsdygderna) är dock måtta (misura).

Frågan som ställdes i början om huruvida ordet dygd uppfattas och brukas i dagens Sverige tycks kunna besvaras med ja, menar Ervin Rosenberg.
”Ett övertygande bevis på det är Johan Wennströms lilla bok ”Dygdens glädje” från 2012. Wennström tycks själv osäker och ställer frågan: ”Hur kan utdöende begrepp som dygder och föråldrade adjektiv som ’vis’ och ’tapper’ ha någon bäring på hur vi mår psykiskt och hur väl vi lyckas i livet?” Han ger dock ganska omgående följande lugnande svar: ”Tittar man närmare på de positiva psykologernas beskrivning framtonar tankeväckande argument för att dygder faktiskt är hörnstenar i ett liv värt att leva.”

Min egen lista över dygderna utgår från att dygd är något som vi önskar möta hos våra medmänniskor:
 Bildning, Tålamod, Mod, Empati, Återhållsamhet, Tolerans, Anspråkslöshet.

Hur ser din lista ut?






måndag 20 januari 2020

Kvinnors obetalda arbete


Idag publicerades Oxfams nya ojämlikhetsrapport, ‘Time toCare’, inför Världsekonomiskt forum i Davos.
Det ekonomiska värdet av kvinnors obetalda hushålls- och omsorgsarbete uppgår till cirka 100 000 miljarder kronor per år. Det är tre gånger mer än den globala tech-industrin. Detta visar en rapport som Oxfam släpper idag inför Världsekonomiskt forum i Davos. Kvinnors obetalda arbete subventionerar den övriga ekonomin och koncentrationen av rikedom.

Kvinnor arbetar dagligen 12,5 miljarder timmar i obetalt hushålls- och omsorgsarbete. Detta gör att regeringar och företag kommer undan att investera mer i offentliga tjänster som vård och utbildning. För att ojämlikheten och ojämställdheten ska minska behöver regeringar satsa på att ta ut rättvis skatt och satsa mer på offentlig sektor och infrastruktur”, säger Johan Pettersson, generalsekreterare för Oxfam Sverige.

Oxfams rapport visar hur de globala ekonomiska systemen förhindrar ekonomisk jämlikhet och jämställdhet mellan könen- ett system som tillåter en välbärgad elit att samla på sig stora förmögenheter på bekostnad av vanliga människor och särskilt fattiga kvinnor och flickor. Rapporten visar att:
Om den rikaste procenten av världens befolkning betalade en halv procent mer i skatt på sina förmögenheter de kommande tio åren hade det kunnat bekosta 117 miljoner jobb inom välfärdssektorn.
De 22 rikaste männen i världen äger mer än alla kvinnor i Afrika tillsammans.
Världens 2153 dollarmiljardärer äger mer än de 4,6 miljarder människor som utgör 60 procent av jordens befolkning.


söndag 19 januari 2020

Den som är satt i skuld…


Enligt SCB uppgick, vid utgången av december, den totala svenska räntebärande värdepappersskulden till 7 671 miljarder kronor.
Det är en ofattbar summa eftersom en miljard är tusen miljoner.

(För att göra summan något begriplig:
Om du skulle börja räkna 1,2,3,4,5… och så vidare från ett (1) till en miljard (1 000 000 0000) skulle det ta dig 63 år för att komma fram till en miljard.
Avståndet mellan Jorden och Solen är ”bara” cirka 150 miljoner km.)

Statsskuld är inte detsamma som värdepappersskuld.
Statsskulden är de samlade underskotten och överskotten i statens budget över tiden. Staten kan låna från såväl inhemska som utländska långivare. Att stater har skulder är mycket vanligt, eftersom det är lättare att kortsiktigt reglera hur mycket staten lånar än hur mycket den får in i skatt. Skulderna används dels till investeringar, som att bygga ny infrastruktur, men även till löpande utgifter. För att kunna föra krig är statsskulder nästan alltid nödvändiga.
Den svenska statsskulden är 1 113 miljarder kronor bland den lägsta i den s.k. Västvärlden.
USA:s statsskuld är nu 22 biljoner dollar - det vill säga 22 000 miljarder dollar.

Värdepapper är ett samlingsbegrepp för aktier, fondandelar, obligationer, optioner med mera. Ett värdepapper kan beskrivas som en ägarandel i ett företag eller en fordran, som du kan handla med.
Den som köper värdepapper gör det för att tjäna pengar d.v.s. för att göra en vinst.
Där finns våra pensioner, försäkringspengar, aktieinnehav m.m.
Du ska teoretiskt ha möjlighet att lösa in ett värdepapper mot pengar till skuldbrevets marknadsvärde. Värdepapper är alltså både en tillgång och en skuld på värdepappersmarknaden.
Om alla ägare till värdepapper samtidigt skulle vilja lösa in sina papper mot pengar skulle det leda till en fruktansvärd ekonomisk kris. Nu händer det knappast.
Men ”värdet” på värdepapperen (priset) är imaginära värden.
Dessa värden har nämligen tappat kontakten med de reella värden som skapas i arbetet och i produktionen.
De svävar i en cyberrymd på en alldeles egen marknad där varje transaktion påverkar upp och nedgång utan att människor kan styra och utan än att andra än finansmarknadsaktörerna kan påverka.
Men då bubblan brister måste skulderna betalas av den reella ekonomin. Av dig och mig.

Till världens skulder ska väl också räknas miljöskulden. Den skuld som gårdagens och dagens mänsklighet orsakat genom att exploatera miljö och natur.
Den har orsakats av exploatörerna som tjänat på den. Nu måste vi alla betala den.
På tisdag samlas världens ekonomiska och politiska makthavare i Davos i Schweiz.
Donald Trump, Bill Gates, Angela Merkel, Greta Thunberg, George Soros, finansmarknadsaktörer och andra som lever av finansmarknaden.
De kommer enligt uppgift diskutera miljön.




torsdag 2 januari 2020

År 2020


Nu skriver vi år 2020 efter Kristi födelse.
Den kristna och övriga mänskligheten har färdats med vår arma Jord 2020 gånger runt solen sedan en kille som kallades Kristus föddes.

Olika folk och religioner firar årsskiftet på olika tider och på skilda vis.

Men varför fira just då vi gör det eftersom jorden oupphörligen snurrat kring solen cirka 4,6 miljarder år då solsystemet bildades ur ett jättelikt molekylmoln.

Det har bara funnits människor på jorden i cirka 2 miljoner år som har kunnat uppfatta årets förändringar och som kunnat fundera över nyåret.

Behovet av att fastställa tiden för ett jordevarv runt solen är inte så gammalt utan sammanfaller med mänsklighetens behov av att bokföra tid för handelsförbindelser, administration  och byråkrati.

Under antiken benämnde man åren utifrån olika makthavares styresår.
I det gamla Athen där den ledande ämbetsmannen, som innehade sin post under ett år, fick denne ge namn till det året. De olympiska spelen, som hölls för första gången år 776 före Kristus och sedan i stort sett oavbrutet vart fjärde år under tusen år, hjälpte också grekerna att peka ut ett specifikt år.

Romarna använde de ledande konsulernas regeringsår som datering, till exempel ”under Probus Juniors konsulperiod”.
”Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. ” (Luk 2:1-7)

Har men läst den antika historien vet man vilket år som avses.

Det dröjde för övrigt till 1632 då Galileo Galilei upptäckte att det var jorden som kretsade runt solen och inte tvärt om.
I norden under vikingatiden (700-tal till cirka 1100 e.Kr,) firade man midvinterblotet eller, som det också kallades, julblotet. Exakt när på året detta hölls är forskarna i våra dagar oense om.
De nordiska hedningarna firade att den mörka årstiden gick över till den ljusa. När de kristnades började även de räkna Kristi födelse som år noll.
Fast det var nåt krångel med den julianska och gregorianska och kalendern. Den julianska kalendern användes fram till 1753 då den ersattes med den gregorianska.

Någonstans måste man börja räkna för att hålla ordning på tidens gång.

Jag tror att det idag är den ljusa årstidens ankomst som firas med dunder och brak och med skålar.
Vi lovar varandra att bli bättre och hoppas att allt ska ordna sig under det kommande året.

Men egentligen går historien sin gilla gång.