Politiker bör sansa sig om LAS

I debatten om LAS kan det finnas skäl att lyssna till den verklige experten, Tommy Iseskog. Han  var med i lagstiftningsarbetet när LAS togs fram 1972-1974 och han har sedan dess varit verksam som universitetslektor, forskare och författare inom arbetsrätten. Iseskog har skrivit över 250 böcker och publicerat hundratals artiklar i ämnet.

På dagens SvD Debatt ”Politiker i alla läger – sansa er om las” menar han att den nuvarande lagstiftingen ger arbetsgivarna stor flexibilitet och smidighet när de vill avskeda och nyanställa löntagare. 
De borgerliga politikerna överdriver svårigheterna medan arbetsgivarna är medvetna om sina rättigheter.

Så här är det med LAS:

Gäller endast vid arbetsbrist. En uppsägning från arbetsgivarens sida måste alltid ha saklig grund. Saklig grund kan vara av två slag; personliga skäl eller arbetsbrist. Det är vid arbetsbrist som LAS gäller.
Arbetsbrist uppstår när exempelvis ett företag går med förlust och antalet anställda måste minskas. Det är i princip arbetsgivaren som avgör när arbetsbrist uppstår. Arbetsgivaren måste överväga alla möjligheter som står till buds för att undvika uppsägningar på grund av arbetsbrist och förhandla med facket om förändringar i verksamheten.

Gäller för dem som saknar kollektivavtal. Arbetsgivaren får inte säga upp vem som helst på grund av arbetsbrist. Om inget kollektivavtal finns, är det LAS regler om turordning som gäller. De går ut på att de anställda rangordnas i förhållande till vars och ens anställningstid - sist in, först ut.

Lagen är förhandlingsbar. Där kollektivavtal gäller är det mycket vanligt att arbetsgivaren och facket förhandlar fram ett avtal om turordning, som helt och hållet ersätter LAS-reglerna och som tar hänsyn till de anställdas särskilda kvalifikationer.

Särskild regel för småföretag. Om företaget har färre än tio personer anställda får arbetsgivaren göra avvikelser från turordningslistan genom att undanta högst två.

Gäller inte hela företaget. Finns det flera driftsenheter gäller principen sist in, först ut på varje driftsenhet för sig. Man gör också en turordningslista för varje avtalsområde på arbetsplatsen – alltså olika för olika fack.

Avsteg från LAS är vanliga. Arbetsmarknadens parter har rätt att genom kollektivavtalsreglering göra avsteg från LAS turordningsregler, vilket ofta görs. Facket inser vanligen att företaget kan behöva behålla specialkompetenser.

Avskedanden betyder alltid kompetensförlust. Man får väl utgå från att de flesta företag har anställt kompetent personal. Varje avskedande betyder alltså en kompetensförlust, oavsett LAS.

Björklund ljög för landsmötet 

LAS i verkligheten

Centern skrämmer väljarna

I landet Lagom finns en lag om medbestämmande i arbetslivet, LAS.

Somliga kan kalla det för en klasskamp. Andra för en kamp om makten över arbetsmarknaden. 

Hur som helst sker den öppet inom både politik och arbetsmarknad. Här är bakgrunden i korthet.

Den gamla lagen från 1982
Lag om anställningsskydd (1982:80), förkortat LAS, är i Sverige den lag som skyddar arbetstagare vid uppsägningar och avskedanden. Den nuvarande lagen antogs 1982, och ersatte då den tidigare LAS (1974:12).
I Lag om anställningsskydd (1982:80) infördes bland annat regler om provanställning och anställningsformen visstidsanställning vid tillfällig arbetsanhopning. Tidigare hade uppsägningsrätten genom lag inskränkts för vissa grunder, bland annat fackföreningstillhörighet 1936 och graviditet 1939.
LAS gäller för alla arbetstagare med undantag för de i företagsledande ställning.

Januariöverenskommelsen
För att kunna behålla regeringsmakten gjorde socialdemokraterna, miljöpartiet, centerpartiet och liberalerna, efter förhandlingar, en överenskommelse om reformer som de tillsammans skulle stå bakom. Januariavtalet ("JA"), även kallad fyrpartiuppgörelsen, januariöverenskommelsen ("JÖK") eller 73-punktsuppgörelsen är en skriftlig överenskommelse mellan de fyra partierna.
Avtalet rubricerades ”Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna” och publicerades den 11 januari 2019. Stefan Löfven röstades fram till statsminister och regeringsbildare 18 januari 2019, mer än 18 veckor efter riksdagsvalet, och kunde därmed bilda Regeringen Löfven II.
Avsikten med JÖK var att hindra de konservativa partierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att ta regeringsmakten.
Bland de 73 punkterna i överenskommelsen fanns en om att tillsätta en utredning om modernisering av arbetsrätten.
Utredningsuppdraget skulle redovisas till regeringen senast den 31 maj 2020. Enligt januariavtalet ska förändringarna i LAS genomföras senast 2021. Punkten var ett krav från C och L var ett villkor för att gå med på uppgörelsen.

Förslaget till en moderniserad arbetsrätt
Förslaget lades fram i juni 2020.  ”Utredningen om en moderniserad arbetsrätt” Stockholm 2020 SOU 2020:30
736 sidor

Arbetsmarknadens parter förhandlar om ny arbetsrätt
För att slippa statlig inblandning i arbetsrätten inledde LO, PTK och Svenskt Näringsliv förhandingar om en ny arbetsrätt. I fall de inte skulle komma överens skulle regeringen försöka driva igenom förslaget om en ny arbetsrätt.
Förhandlingarna började tisdagen den 18 augusti och hade ett stoppdatum den sista september.

Lasförhandlingarna kraschade
Den 1 oktober 2020 gav LO, PTK och Svenskt Näringsliv upp försöken att enas om anställningstryggheten.
Facken kan nu istället komma att driva krav på ökad trygghet i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen sparkar igång
Förbundens lönerörelse, den egentliga avtalsrörelsen, startar den 2 oktober 2020.
485 kollektivavtal ska förhandlas. Cirka 2,8 miljoner anställda är berörda.

Kommentarer

Lag och avtal
Arbetet 
SvD

 

Björklunds lögn var typisk

I en ledare i SvD den 7 december återupptar Maria Ludvigsson sitt korståg mot LAS. 

Moderaterna insåg ju tidigt att LAS inte var något att bråka om varför Ludvigsson då drog tillbaka sitt motstånd. Det var klokt av henne den gången men nu har hon åter dragit på sig korstågsbrynjan som hon haft med sig från sin tid på Svenskt Näringsliv.

Hon konstaterar först att ”Nya moderaterna gjorde frågan till en no no-fråga, absolut onämnbar och inte förhandlingsbar. Alla ville prata om den, men direktivet från ledningen var tydligt: nämn inte LAS, prata inte turordningsregler, arbetsrätten är inte problemet längre.”

Moderaterna hade insett att LAS inte är något att bråka om.

Nu har Jan Björklund nämnt frågan i någon intervju och Ludvigsson är genast där och hugger.

Senast det begav sig, inför valrörelsen 2010, minns jag att Jan Björklund drev LAS-frågan. Så här sa Björklund vid folkpartiets landsmöte i Växjö den 20 november 2009:

”Arbetsrätten är inga problem, säger en del. Låt mig ta ett exempel på motsatsen här från Småland:
Atlas Copco i Kalmar tillverkar bland annat borrmaskiner till gruvor. De har fått gå från 230 anställda till 150 under krisen. De kör idag fyradagarsvecka. Personalchefen, Eva Holm, berättar att några mycket kompetenta blev uppsagda, på grund av turordningsreglerna. Mer fokus på kompetens skapar ökad konkurrenskraft i företagen.”

Jag känner inte Eva Holm men i mina öron lät uttaladet från en personalchef så konstigt så jag ringde upp Ewa Holm för att fråga vad hon sagt.
Hon vill inte kännas vid sättet som Jan Björklund utnyttjat hennes namn.

”Hade jag vetat hur jag skulle bli citerad skulle jag inte ha uttalat mig alls”, sa hon.
Ewa Holm hade blivit uppringd av någon från folkpartiets kansli som ville diskutera arbetsrättslagarna.
Enligt Ewa Holm hade hon då varken sagt eller menat att turordningsreglerna skapat problem vid de uppsägningar som företaget tvingats göra. Tvärt om, helt enligt LAS gjordes undantag från turordningen ”sist in, först ut” just med hänsyn till medarbetarnas speciella kompetenser.
”Det jag har sagt är att det alltid innebär en kompetensförlust när man tvingas permittera folk.
Det var alltså inte så att vi behöll inkompetenta och avskedade kompetenta”,  sa  Ewa Holm.
”Vi betraktar alla anställda som kompetenta.”

Jan Björklund tvingades att ljuga för att kunna referera till ett verkligt exempel. som bekräftade hans teser

Politiker använder sig ofta av den här typen av hänvisningar till verkligheten på fältet.

Vanligen i allmänna termer av typen ”jag har rest runt i landet och mött företagare som sagt…”.

Journalister borde vara vaksamma på den punkten och kolla upp påståendena innan de vidarebefordrar dem.
  

Annie Lööf och arbetsrätten

Hur var det nu med Annie Lööfs förslag till förändringar inom arbetsrätten?

Den som missköter jobbet och därvid förlorar arbetsgivarens och kundernas förtroende blir omplacerad och får behålla lönen.

En arbetsrättsprincip som ska gälla alla?

DN

DN Ledare

AB

GP

Jobba och håll käften!

En 28-åring jobbade i början av december kvällsskiftet på Volvo Powertrain i Skövde.
På rasten gick han in på Facebook och skrev om att han längtade hem. Hans mamma var sjuk och dog två dagar senare.
”En dag kvar av veckan på detta dårhus” skrev han.
Två av hans kompisar kommenterade statusen och då lade 28-åringen till:
Det är ”inget fel på Volvo. Är bara inte så sugen på att jobba just för stunden”.
Men 28-åringen blev uppsagd på grund av illojalitet. De två kamrater som kommenterat hans Facebookstatus fick inte heller fortsätta.
Alla tre var anställda genom ett bemanningsföretag.
Eftersom bemanningsföretaget har Volvo som storkund fanns det inte längre jobb för 28-åringen när han blivit svartlistad där. Så han blev av med jobbet och har varit arbetslös sedan dess.

Sens moral: Bit inte den hand som föder dig. Kritisera inte dem som bestämmer. Arbeta och håll käften.

Enligt en undersökning av SEB använder allt fler företag sig av bemanningsföretag.
Bland företag med 50—249 anställda uppger 98 procent att de har nyanställt personal det senaste året. Av företag med 10—49 anställda har 78 procent nyanställt och bland dem med 1—9 anställda är siffran 37 procent.
20 procent av företagen har inhyrd personal.
Bland de större företagen har 62 procent inhyrd personal, bland de mellanstora är det 35 procent och bland de mindre företagen är det 18 procent.

Arbetslinjen gäller inte Littorin

Statsrådsarvodesnämnden har i dag beslutat att förre statsrådet Sven Otto Littorin får avgångsersättning med 112 000 kr per månad från och med den 7 juli 2010 och tills vidare, dock längst till och med den 6 juli 2011, står det i ett pressmedelande från Riksdagen.
Bra A-kasseersättning. Ersättning hundra procent, ingen karensdag.
Hans egna politiska åtgärder att försämra A-kasseersättningen för Sveriges löntagare för att upprätthålla arbetslinjen, gäller inte honom själv.
SvD
Affärsvärlden
DN
GP
AB
Expressen

Strejker och globalisering

I Bangladesh, Indien och Kina – d.v.s. i låglöneländer med expanderande ekonomi – strejkar arbetarna allt mer för att höja sina löner och för bättre arbetsvillkor.
I Grekland, Spanien, Japan och andra höglöneländer, med sviktande ekonomiska förutsättningar, strejkar löntagarna allt oftare för att få behålla sina lönenivåer och för att försvara sina arbetsrättsliga villkor. Utvecklingen går långsamt men mönstret är tydligt.
Är inte detta ett, av flera, tecken på att globaliseringen innebär att världsekonomin är på väg att utjämnas i så måtto att de rika ländernas löntagare tappar i levnadsstandard medan de fattiga ländernas vinner en smula?
Utvecklingen är ”naturlig” och inte ny. Det nya att den nu är sammanhängande global. Företagens strävan efter vinst och kapitalets efter ackumulation gör att kapitalintressena söker sig till ekonomiska regioner där lönerna är låga och ”flexibiliteten” för företagen är stor.
Konkurrensen och prispressen tvingar företagen att placera produktionen där exploateringsgraden på arbetskraft är störst.
De flyttar från de rika höglöneländerna till de fattiga länderna med låga löner och dåligt utvecklad arbetsrätt för löntagarna.
Samhällsekonomin är global och de ekonomiska skillnaderna i olika regioner av världen fungerar som kommunicerande kärl.
Reserven av billig arbetskraft (relativt sett) finns alltid. Fler människor får lönearbete i de fattiga länderna medan fler samtidigt blir arbetslösa i de rika.
På samma gång blir de rika staternas ekonomier allt svagare i relation till tidigare och till den totala världsekonomin. Statsbudgeterna får allt svårare att räcka till för löntagarnas välfärd och trygghet. Budgetunderskotten ökar.
Varför samhällsekonomer inte i större utsträckning studerar den utvecklingen är en gåta.

AB

DN Debatt 30 juni

Gäller yttrandefriheten alla?

Sugen på att försvara yttrandefriheten?
Ta tag i det här!
Arbetsgivaren i ett spanskt företag hade sagt upp sex fackliga förtroendemän på företaget. Facket reagerade bl.a. genom att publicera en teckning på omslaget till fackföreningens informationsblad. Teckningen föreställde företagets personalchef sittande bakom ett skrivbord och en annan man på alla fyra under bordet, med ryggen vänd mot betraktaren. Bredvid stod två av företagets anställda som väntade på sin tur att få tillfredsställa chefen. På bilden fanns pratbubblor som, med domstolens ord, var “tillräckligt otvetydiga”. Inne i tidningen fanns artiklar som i grova ordalag uttryckte kritik mot de två anställda, som hade vittnat till arbetsgivarens fördel i en arbetstvist. Alla förtroendemännen blev uppsagda. De gick till domstol och hävdade att deras yttrandefrihet hade kränkts och att uppsägningarna var en hämnd för deras fackliga engagemang.
Men alla de spanska domstolarna ansåg att publiceringen överskred yttrandefrihetens gränser. De sex gick då vidare till Europadomstolen där de åberopade artiklarna 10 (om yttrandefrihet) och Il (om föreningsfrihet) i Europakonventionen.
Men inte heller Europadomstolen höll med dem.

Kom igen nu ledarredaktionerna på SvD, Sydsvenskan, DN, EskilstunaKuriren, Expressen m.fl liberala tidningar!
Upp till kamp för yttrandefriheten!

Se EU & Arbetsrätt nr 1/2010
Affaire Aguilera Jiménez et autres c.
Espagne, requétes flos 28389/06,
28955/06, 28957/06, 28959/ 06,
28961/06 och 28964/06,dom den 8 december 2009

Expressen
Helagotland
Sydsvenskan
Fokus
Expressen

Jan Björklund ljög för landsmötet

Så här sa Jan Björklund vid Folkpartiets landsmöte i Växjö den 20 november 2009:

”Arbetsrätten är inga problem, säger en del. Låt mig ta ett exempel på motsatsen här från Småland:
Atlas Copco i Kalmar tillverkar bland annat borrmaskiner till gruvor. De har fått gå från 230 anställda till 150 under krisen. De kör idag fyradagarsvecka. Personalchefen, Eva Holm, berättar att några mycket kompetenta blev uppsagda, på grund av turordningsreglerna. Mer fokus på kompetens skapar ökad konkurrenskraft i företagen.”

Jag har i dag talat med Ewa Holm i telefon.
Hon vill inte kännas vid sättet som Jan Björklund utnyttjat hennes namn.

– Hade jag vetat hur jag skulle bli citerad skulle jag inte ha uttalat mig alls, säger hon.
Ewa Holm blev uppringd av någon från folkpartiets kansli som ville diskutera arbetsrättslagarna.
Enligt Ewa Holm har hon då varken sagt eller menat att turordningsreglerna skapat problem vid de uppsägningar som företaget tvingades göra. Tvärt om, helt enligt LAS gjordes undantag från turordningen ”sist in, först ut” just med hänsyn till medarbetarnas speciella kompetenser.
– Det jag har sagt är att det alltid innebär en kompetensförlust när man tvingas permittera folk.
¬ – Det var alltså inte så att vi behöll inkompetenta och avskedade kompetenta, säger Ewa Holm. Vi betraktar alla anställda som kompetenta.

Jan Björklund borde alltså be Ewa Holm om ursäkt för att han använt hennes namn på ett lögnaktigt sätt och landsmötet för att han fört det bakom ljuset med skrönor om arbetsrättslagarna.

Läs mer

Dagens Arbete
SvD
Expressen
AB
DN

Sossarnas bäste finansminister?

Den svenska arbetsrätten är en av Europas mest flexibla och behöver inte ändras.
Det sa finansminister Anders Borg, den 3 juli i Almedalen, enligt SR P1. Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv, Folkpartiet, Centerpartiet och SvD:s ledarredaktion m.fl., har agiterat och krävt förändringar i lagen om anställningsskydd.
Enligt finansminister Anders Borg agerar arbetsgivarna oansvarigt inför den kommande avtalsrörelsen. Anders Borg vill att Svenskt Näringsliv drar ner volymen på sina, ”ideologiska megafoner”, och fokusera på att hitta samförståndslösningar inför avtalsrörelsen. Anders Borg hänvisar till en kommande OECD-rapport där olika länders arbetsrätt jämförs. Sverige har bland de mest flexibla, det vill säga den för företagen minst hindrande, arbetsrätten i Europa.
Borg visar sig odogmatisk, realistisk och nästan politiskt modig.
Tyvärr skulle en socialdemokratisk finansminister aldrig kunna utrycka sig lika rakt och i konfrontation med det borgerliga etablissemanget. Hon eller han skulle nämligen riskera att bli hudflängd av den borgerliga mediemobben.
Därför kan man säga att Anders Borg, i detta fall, är den bästa finansminister som socialdemokraterna haft på länge.

SvD
SvD
AB
Expressen
DN