Filmkomikern Groucho Marx (1890-1977) sa att ”Jag skulle inte vilja vara med i en klubb som accepterar mig som medlem”.
Så kan man se det.
Men du har alltid möjlighet, och demokratisk rätt, att vara
med i en förening som gynnar dig och dina intressen.
Om du inte hittar någon sådan förening kan du, tillsammans med andra
likasinnade, starta en.
Föreningsfriheten, eller organisationsfriheten, är inskriven i grundlagen. En
viktig del av demokratin.
Föreningen bör i alla händelser ha ett uttalat mål eller
syfte med sin verksamhet.
Dessa bör vara inskrivna i föreningens Stadgar.
I stadgarna bör också anges vilka som kan vara med i föreningen och hur den ska
skötas, bland annat vilka som kan fatta beslut i föreningen.
Årsmötet är föreningens högsta beslutsorgan. I politiken är det Riksdagen för
hela riket och Kommunfullmäktige för kommunen.
De som ska se till att besluten genomförs i föreningen är vanligen Styrelsen. I
politiken för hela landet är det Regeringen och Kommunstyrelsen i kommunen.
De som ska kontrollera att besluten genomförts enligt
årsmötets beslut och efter gällande regler är Revisorerna.
Det är alltså inte styrelsen eller regeringen som bestämmer i föreningen utan
föreningsmötet, kommunfullmäktige och riksdagen.
Styrelsen ska förbereda möten, komma med förslag och verkställa föreningsmötets
beslut.
Stadgarna är föreningens regelbok. Den som bryter mot
stadgarna kan uteslutas ur föreningen.
Men det finns också oskrivna regler som är viktiga för att följa för att
föreningsarbetet ska fungera.
Här är några:
Möten börjar med att en dagordning för mötet bestäms.
Dagordningen, som föreslås av styrelsen, är en förteckning över alla de frågor
som mötet ska behandla.
Mötet kan bara besluta i frågor som finns med på dagordningen.
En fråga som inte finns med på dagordningen kan diskuteras under dagordningens
punkt ”Nya frågor” men mötet kan inte besluta i den frågan.
På mötet begär du ordet om du vill yttra dig. Men du kan
inte börja bubbla om vad som helst utan ditt anförande måste gälla den aktuella
frågan på dagordningen.
Ordförande antecknar vilka som begär ordet i den ordning som de begärs. Och
delar ut ordet enligt den ordningen.
Den som har ordet får tala till punkt utan att bli störd eller avbruten.
Man skiljer också på uppfattning och person. Mötets deltagare kan föra fram
mycket olika uppfattningar och alla meningar ska respekteras.
Och du behöver inte dela en annan persons uppfattning men du bör respektera hens
person och hens rätt att uttrycka sin mening.
Du undviker personangrepp och låter bli att yttra dig om meningsmotståndares
person.
Det är argumenten du ska kommentera eller angripa, inte den som framför dem.
Diskussionen är slut då alla som vill fått säga sin mening och ingen
ytterligare begär ordet.
Om det under mötet kommit fram olika förslag under en punkt på dagordningen ska
ordföranden se till att mötet kan fatta beslut. (Läs om det under ”Vad du bör
veta om politikens villkor” I och II)
Mötesbeslut bör respekteras av alla medlemmar i föreningen.
Jag har träffat många människor som kommit till sitt första
föreningsmöte och blivit förvirrade över att de inte förstått mötesreglerna,
blivit förbannade för att de inte fått säga vad de vill när de ville och gått
därifrån för att aldrig komma tillbaka. Det är en förlust för demokratin.
Det hade inte behövt ske om mötesdeltagarna och styrelsen försökt förklara
reglerna eller ännu bättre om den förbannade deltagaren redan känt till hur det
fungerar.
Mötesreglerna har vuxit fram under lång tid och är inte till för att krångla
till saker och ting utan för att göra det möjligt för många olika viljor att
komma överens.
De är helt enkelt nödvändiga för att demokratin ska fungera.
Det finns gott om kurser i föreningskunskap.
På nätet hittar du bland andra
Föreningskunskap
Dags för stadgar! Tips till såväl nybildad som etablerad
förening
Regeringsformen Wikipedia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar