onsdag 9 september 2015

Låt bankerna stå för samaritskatten

Nu kommer det att behövas resurser för att hjälpa medmänniskor på flykt. En stor del av dessa resurser kostar pengar.
Man kan förvisso glädjas över den enorma frivilliginsats som svenska folket gör genom att bidra till insamlingar av olika slag.
Men eftersom flyktingar kommer att behöva hjälp under lång tid måste vi som lever i trygghet kontinuerligt avsätta pengar till flyktingarnas hjälp.

Det behövs en europeisk samaritskatt som bygger upp fonder för hjälpen.
Men att beskatta inkomster och arbete är ingen bra väg.

I dagens SvD Näringsliv kan man läsa en artikel av Andreas Cervenka, en av Sveriges kunnigaste och bästa ekonomijournalister. Under rubriken ”Det måste bli ett slut på daltandet med bankerna” menar han att bankerna,  i artikeln tar han Nordea som exempel, har kunnat sko sig på svenska folket genom att staten har ordnat en skyddad verkstad åt dem.
”Skattebetalarna får rycka in när bankerna spekulerar bort sig vilket är en förmån som enligt en färsk studie från FI (Finansinspektionen) var värd i genomsnitt 26 miljarder per år mellan 1998-2014, eller över 400 miljarder kronor.”

Cervenka påminner om att ”Förslaget om en bankskatt som skulle dra in fyra miljarder om året framstår som småpengar, ändå blev direktörerna djupt kränkta. Dessutom har Riksbanken känt sig tvingad att öka Sveriges statsskuld med 200 miljarder kronor (20 000 per svensk) för att hålla i extra valutareserv.”

I år delade bankerna ut närmare 60 miljarder till sina aktieägare.

”Storbankerna har lurat miljoner svenskar på miljarder genom att i åratal sälja fonder under falsk flagg. Allmänna Reklamationsnämnden tog inte ens upp saken till prövning med en blek hänvisning till formalia och Finansinspektionen vägrar lämna ut namnen på förövarna. Klartecken för fortsatt bluffande med andra ord.”

Bankerna har alltså samlat miljarder kronor på skattebetalarnas bekostnad. Nu är det dags att de pengarna används på ett rationellt och humant sätt.

De rika bankerna har länge snuvat svenska folket på pengar och det är dags att vi tar från de rikaste för att ge till de fattiga.

Kräv bankerna på en samaritskatt!


AB:s Ledare kommenterar Angela Merkel som deklarerat
– Kunde vi rädda bankerna så kan vi rädda flyktingar.
Enligt en artikel i Expressen för ett år sedan planerade Fredrik Reinfeldt och Anders Borg flera skattehöjningar för att möta flyktingströmmen de närmaste åren. Bland förslagen finns en ny bankskatt i form av sänkt tak för ränteavdrag och en fastighetsskatt för kommersiella fastigheter.
Enligt TT/Reuter säger Merkel att Tyskland inte behöver höja skatten för att klara flyktingmottagningen



söndag 6 september 2015

Dags att ta konsekvenserna av flyktingkatastrofen

Fotot av den drunknade treårige pojken Alan Kurdi väckte opinionen till stöd för flyktingar.
Också Alan Kurdis mor och syskon förolyckades vid flykten och endast fadern överlevde.

Många privatpersoner skänker nu pengar till hjälporganisationer vilket visar att medvetenheten och medmänskligheten är stor.
Civilsamhällets stöd i flyktinghjälpen är ett viktigt bidrag men räcker inte som uthålligt bistånd.

Flyktingkatastrofen är inte tillfällig.

Inte heller den annars så mäktiga och kraftfulla ”Marknaden” kan lösa flyktingfrågan även om en del aktörer – flyktingsmugglarna – tjänar pengar på att människor tvingas fly från krig och terror.

Här är det i stället stat och kommun, det vill säga politikerna, som måste visa humanitet genom att fatta beslut om att ge de flyende medmänniskorna hjälp.

EU:s flyktingmottagande måste reformeras och hjälpen måste fördelas rättvist mellan medlemsstaterna. Och här krävs resurser.

EU bör ta ut en särskild hjälpskatt från medlemsländerna. Skattepengarna ska gå till stöd till människor som flyr till Europa. Skatten skulle kunna utformas så att länder som tar emot få flyktingar tvingas betala högre skatt.

Den svenska riksdagen bör besluta om en nationell extraskatt som tas ut för flyktinghjälp. Skatten bör tas ut i förhållande till enskildas och företags betalningsförmåga.
Flyktingmottagandet och hjälpen måste fördelas rättvist mellan olika kommuner.

Nu är det handling och konkreta insatser som behövs, inte bara för flyktingarnas skull utan även för vår egen.

Men vågar de politiska partierna ta steget från prat till handling? Vågar de människovänliga partierna ställa upp mot de främlingsfientliga?

Det återstår att se, som utrikeskorrespondenter brukar säga när de inte vet.