tisdag 30 september 2008

Kapitalismen fungerar

– Krisen visar att kapitalismen inte fungerar!
– Tvärt om! Det är just så här som kapitalismen fungerar: med omväxlande uppgångsperioder och kriser. Efter brakfesten kommer notan och baksmällan. Så småningom är det dags för nästa fest.
– Nå, men låt oss krossa kapitalismen då!
– Vad ska du ersätta den med? Och hur ska det gå till? Hur ska du ordna kapitalbildningen?
– Låt demokratiska institutioner styra marknaden!
– Vilka ska då reglera vad? Politikerna? Byråkraterna? Har detta inte prövats 1924¬–1990 med känt och avskräckande resultat? T.o.m. de kinesiska kommunisterna har ju konstaterat att planekonomi inte fungerar.
– Så vi ska bara sitta med armarna i kors och vänta på nästa kris?
– Nja, vi måste acceptera att vi än så länge faktiskt lever i en kapitalistisk värld - med dess upp och nedgångar – och kämpa för att vi som inte äger kapital inte ska behöva betala notan när festen är slut. Kapitalismen har vi vare sig vi vill eller inte,
– Det låter jäkligt passivt tycker jag. Ner med kapitalismen!
– Berätta för mig vad du ska ersätta kapitalismen med och hur du ska ersätta den, så kanske jag kan hålla med dig…

söndag 28 september 2008

Citat II

”I orostider
Den kapitalistiska världen syntes ha glömt att dess egen byggnad framtvingar krisen som hånande slutpunkt på dess stolta uppsvingsperioder.
Ända ute bland socialistiska teoretiker förnummos stämmor, som begynte undra om de gamla pendellagarna ännu gällde, eller om möjligen kreditväsendets oerhörda utveckling och de ekonomiska förbindelsernas så ojämförligt starkare än förut sammanflätade nät kanske kunde ha givit hela systemet en elasticitet, som skulle för framtiden betrygga en utveckling under mindre farliga kastningar.
Så kom krisen. Förhärjande vältrade den fram över Amerika, där Upton Sinclairs profetior gingo i nästan bokstavlig uppfyllelse, kastade sig över till England, som åter fick se arbetslöshetens arméer myllra ut ur fattigkvarteren, hälsade på hos den
väldiga tyska industristaten, och så var den här hemma – och här stannade den och slog sig ned riktigt för långsejour.”

Ledare av Hjalmar Branting i tidskriften Tidens första nummer 1908.

Citat

”Hade du stulit en järnväg kunde du ha blivit senator”.
Mary ”Mother” Harris Jones (1830–1930) till en man som hamnat i fängelse för att han stulit ett par skor.
Mother Jones var en amerikansk facklig aktivist som kämpade för arbetarnas rättigheter och bekämpade barnarbete i USA 1860-1930.

fredag 26 september 2008

Hypotes om kapitalismen

Hypotes: Den nuvarande finanskrisen är inte kapitalismens kris. Den är en kris i kapitalismen. Kapitalismen behöver sina kriser. Uppgång och nedgång i kapitalförsörjningen är som in- och utandningar för det kapitalistiska systemet.
Många ser den nuvarande krisen som kapitalismens sista suck.
Men profetior om kapitalismens död har alltid visat sig slå fel av den enkla anledningen att det inte har funnits något alternativ.
Genom den historiska utvecklingen är vi är fångade i det kapitalistiska systemet. Vi har kapitalismen både på gott och ont.
Frågan är bara hur det goda och det onda ska fördelas i de globala mänskliga hierarkierna.

onsdag 24 september 2008

Regeringen skapar utanförskap

I en utredning som blev klar i våras, "Bredband till hela landet SOU 2008:40", presenterade Åke Hedén, centerpartistiskt kommunalråd i Enköping, ett förslag till ett ny statlig storsatsning på utbyggnad av fiberbredband. Utredningen som var beställd av infrastrukturminister Åsa Torstensson, föreslog investeringar för omkring sju miljarder kronor, varav drygt tre miljarder från staten, mellan åren 2009 och 2013.
Under sommaren ställde sig näringsdepartementet ¬– som leds av centerpartisterna Maud Olofsson och Åsa Torstensson ¬– bakom utredningens förslag och ville få in de tre miljarderna redan i årets budgetproposition.
Men när nu alliansens budgetproposition kommer, visade det sig att det inte ens bidde en vanttumme.
”Arbetet för att åstadkomma tillgängliga elektroniska kommunikationsnät, både trådlösa och trådbundna, ska i första hand ske i marknadens regi och det är därför viktigt att statens insatser inte hämmar marknadens investeringsvilja. Detta är inriktningen i regeringens fortsatta beredning av de båda utredningarna”, står det i budgetpropositionen.
Därmed lämnas en stor del av befolkningen på den svenska landsbygden i IT-utanförskap.

”Marknaden” har ju hittills visat sig ointresserad till bredbandsutbyggnad på landsorten.
Det är just därför det behövs statliga stöd. Det har helt enkelt inte varit lönsamt för kommersiella företag att dra rör och kabel långa sträckor genom oländig terräng.
Här i Sörmland fick ”marknaden”, i form av företaget SB Broadband, till uppgift att klara av utbyggnaden för oss på landsbygden. Trots att staten och kommunerna satsade 50 procent av kostnaderna lyckades inte företaget fixa trådlöst ”bredband” till en enda sörmlänning. Företaget gick i konkurs efter att ha bränt 26 miljoner kronor i skattepengar.
Frågan är om förutsättningarna för rena marknadslösningar nu blivit bättre utan statligt stöd.
Bara i de fall där befolkningen själva stått för en stor del av arbetet och där de själva satsat pengar tillsammans med kommunen har företagen ställt upp. Exempel finns bl.a. i Eskilstuna kommun där kommunen har bidragit med pengar till lokala initiativ.
Det är liknande lokala samverkanprojekt som behöver stöden.

Utredaren skrev också:
”Stödet ska gå till bygga anslutningspunkter i eftersatta områden som byar och socknar kan ansluta sig till. Kravet på överföringshastigheter i det nya näten är låga 2 Mbit i båda riktningarna, men det ska finnas uppgraderingsmöjligheter.”
Det är viktigt. 2 Mbit/s är i lägsta laget.
Men om den gränsen hade funnits då Regionförbundet i Sörmland och Sörmlands kommuner handlade upp bredbandsutbyggnaden på ”marknaden” skulle SB Broadband inte ha fått uppdraget att sätta sprätt på statens och kommunernas pengar.
Nu menar regeringen alltså att landsorten ska få trådlösa ”bredband”. Det betyder i praktiken att ingen som ansluter sig till nätet får någon garanterad uppkopplingshastighet och ytterst få kan nå upp till 2 Mbit/s.
Företag som säljer mobilt ”bredband” lovar i sin marknadsföring att kunden ska kunna: ”surfa i hastigheter upp till 7,2 Mbit/s” .
Någon nedre gräns anges inte. Och inte heller någon garanterad gräns.
Men den genomsnittliga surfhastigheten för mobila bredbandsabonnemang med den teoretiska maxhastigheten 7,2 Mbit/s är endast 1,6 Mbit/s. Det framgår av statistik som Stiftelsen för Internetinfrastruktur offentliggjorde i augusti i år.
Läs mer på
http://www.iis.se/about/press?id=153

Om du har bredband kan du hitta
utredningen "Bredband till hela landet SOU 2008:40" här http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/10/33/76/9da654ad.pdf
Budgetpropositionen från Näringslivsdepartementet här
http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/81/69/5a379e1c.pdf

fredag 19 september 2008

Krisen och realekonomin

I Dagens Industri den 19 september 2008 säger SEB-chefen Annika Falkengren,
angående den globala krisen bl.a., ”Nu ser vi att det handlar om en global kris som sprider sig till den reala ekonomin.”
Hon pekar därvid på ett problematiskt förhållande i den kapitalistiska globala ekonomin. Med den reala ekonomin menar hon näringslivet, produktionen och arbetet där reella värden och kapital skapas och utvecklas. Finansmarknaden tillhör inte den reala ekonomin. Finansmarknaden handlar nämligen inte med reella värden utan bara med förväntade upp- och nedgångar i priset på abstrakta värdebevis vilka förlorat kontakten med de verkliga kapital- och realvärdena. Det mesta är luft.

När nu riksbanker och stater pytsar in pengar i detta uppblåsta finanssystem är det i bästa fall pengar som motsvaras av ett verkligt produktionsvärde med förankring i den reala ekonomin. Eller så handlar det om pangar utan koppling till det verkliga produktionsvärdet.
Vi vet inte vilket, men om det är det sistnämnda kommer krisen förvärras eftersom inflationsrisken därmed ökar och att finansmarknaden fylls med än mer luft.
Detta gäller med största sannolikhet USA med dess enorma budgetunderskott, sitt minus i handelsbalans och med en låg dollarkurs. Under dessa förhållanden kommer åtgärden att ”trycka upp dollarsedlar”, för att lindra likviditeten i finanssystemet, bara att skjuta upp krisen och leda till kapital inte investeras och de reella värdena och tillgångarna minskar. Om bilden inte var så trivial skulle man kunna säga att USA:s regering och riksbank kissar i sängen för att behålla värmen. I själva verket är det en enorm jättelögn som ekonomer världen över borde genomskåda.
Men då tvingas de också avslöja att verkliga värden inte kan skapas utan och utanför arbetet och produktionen.

torsdag 11 september 2008

Räntan och skopriserna

Ska man gå på historien om att SCB:s felräkning blev orsak till att Riksbanken höjde räntan?

SCB har alltså, om jag fattat rätt, räknat fel på inflationen för att man räknat fel på prishöjningarna som uppstår då skokvalitéerna ökar och priset på skor därmed ökar.
Så presenterades det hela på STV Rapport i går onsdag.
Detta gör alltså att Statistiska centalbyrån (SCB) skriver ner årsförändringen i inflationstakt från 4,4 till 4,1 procent för juli.

"P.g.a. ett misstag har beräkningarna för skor under perioden januari – juli 2008 varit felaktiga. Tidigare redovisade inflationstal har därför i någon mån blivit missvisande", skriver SCB i ett pressmeddelande på tisdagen.

På torsdagen heter det att ” Ett fel uppstått i kvalitetsjusteringsmodellen vilket lett till att beräkningarna för skor under perioden januari till juli 2008 varit felaktiga, med överdriven prisuppgång.”

Om hur detta påverkat Riksbankens räntehöjning säger Henrik Mitelman, chefsanalytiker på SEB Merchant Banking, till DI.se:
– Eftersom det sannolikt var så väldigt jämnt i direktionen, så tror jag att det kan ha spelat en viss roll. Det kanske var det som fick vågskålen att väga över.”

Nu brukar ju inte chefsanalytikerna ha koll på så värst mycket, allra minst på ekonomi. Här tror alltså chefsanalytikern.
Ekonomiska analytiker och rådgivare brukar alltid kasta sig över förmodade orsaker till utvecklingar som de inte begriper. Börsen går upp eller ner på grund av det ena eller andra eftersom det ena inträffar före det andra.

Några kommentarer från Riksbanken har ännu inte nått media, som sväljer historien om sambandet med hull och hår.

onsdag 10 september 2008

Regeringens utanförskap

Eftersom vi lever i kapitalismen är det inget fel i att äga värdepapper och att spekulera i deras ”värdeökning”. Det heter så –”värdeökning” – trots att det faktiskt inte är några värden som ökar utan bara priset på papperen som tillfälligtvis går upp.

Men eftersom vi också lever i en demokrati är det något speciellt med politiska makthavare. Deras innehav av värdepapper kan, i vissa situationer, påverka deras beslut i olika frågor. Deras värdepappersinnehav är en offentlig handling för att du och jag, åtminstone i efterhand, ska kunna kolla om deras beslut kan ha påverkats av egna ekonomiska intressen. Sånt händer nämligen.

Listan på den nuvarande regeringens innehav av värdepapper (se nedan) visar bl.a. att ministrarna äger ett betydligt större kapital i värdepapper än flertalet svenskar. Därmed ställer de sig utanför folkflertalet. Frågan är om deras utanförskap påverkar deras beslut.

Nu är de politiska makthavarna inte de största spekulanterna i värdepapper. Näringslivets toppar har ett betydligt större och viktigare innehav, och trots att deras handlingar påverkar oss alla är deras innehav av finansiella instrument inte offentlig handling.
Därmed befinner sig även de i utanförskapet.

Regeringens värdepappersinnehav

Endast på denna blogg!

Förteckningen över statsrådens anmälningar om innehav av finansiella instrument kom snabbt från regeringskansliet efter min beställning.
Här är den:


Avser läget 2008-07-09
Här redovisas
Värdepapper/ Antal, andelar/värde i SEK

Fredrik Reinfeldt
Aktier
SEB A/7/1.029
Fonder
SEB Sverigefond1/19,7242/200
ABN AMRO Ryssland/2,5/1.157
Banco Teknik & Innovation/3/409
Didner & Gerge Sverige/3/2.815
Kaupthing (Aragon) TIME/3/261
LF Europafond/3/1.141
SEB Europafond/416,5/4.182
SER Internetfond/30,5/131
SEB Choice Japanfond/85,5/440
SEB Choice Latinamerikafond/50/1.256
SEB Sverige chans-risk/371/3.703
Skandia Time global/74,5/4.457

Mats Odell
Fonder
SHB Sverige/Världen/45,9229 /8.825
Invesco Nippon JPY/343,4100/18.945
SSF FarEast USD/469,1751/38.238
SER Optionsrätter, Europafond/176,7762/175.296

Carl Bildt
Aktier
Ruric 3/2671 /641.040
AES Corp/400/47.601
Ebay lnc/150/25.172
General Electric/150/33.442
Kraft Foods/150/28.187
Nokia/300/66.750
Pfizer/150 /21.535
Naxs Nordic Access/25000/740.000
Fonder
East Capital Explorer Financial/400/2.073.962
East Capital Balkanfond/9996,03/275.791
East Capital Turkiet/-/16.425
Öhman IT fond/1681,40/282.592
SEB Foreign and Colonial/810/321.832
ABN Ambro Japan/204,72/58.128
Banco Humanfonden/54,17/34.547
Banco Offensiv/364,14/275,943
Banco Etisk Norden/96,54/241.412
Banco Etisk Europa/884,38/217.778
ABN Ambro Amerika/127,91/62.688
ABN Ambro Fjärran Östern/55,31/57.610
Banco Småbolag/3657,74/256.079
ABN Ambro Avkastningsfond/538,76/431.000
Nexum Nordic Highyield Credit Fund/1718,01/1.728.988
Legg Mason Value Fund/113,25/108.474
Royce US Small Cap Eguity Fund/50,74/84.657
Batcerymarch European Eguity Fund/53,56/81.822
Batterymarch Pacific Eguity Fund/108,73/178.762
Royce 100 Equity Pund/148,47/150.631
Legg Mason opp. Trust prim. Class/104,37/11.228
Legg Mason value trust/23,83/9.430
Optioner
07.18.2013 Legg Mason /3361/281.275
07.17.20 Legg Mason /3966/494.565
Övrigt
BildcNet/100%
Hurnany AB/15 st/-

Beatrice Ask
Aktier
SEB AK A/120/15.216

Lars Leijonborg
Aktier
Liab/20/2000
Fonder
Nordea Allemansfond Alfa/643,4358/443.341

Maria Larsson
Aktier
Ericsson AK B/800/12.016
TeliaSonera AK/96/5.640
Fonder
Robur Access Modig/700/97.506
Robur Allemansfond III/189/12.160

Eskil Erlandsson
Aktier
AarhusKarlshamn/1500 /235.500
Acando B/2000/29.000
Alfa Laval/4000/402.000
AstraZeneca/500 /124.000
BE Group/2000 /135.500
Billerud/1000/54.500
Boliden/2000/112.500
Brinova B/266/24.206
Capio Fordringsrätter2007/1200/-
Brio B/832/23.712
Carnegie/500/39.500
Cloetta Fazer B/440/110.000
Ericsson B/2000/145.000
Expanda B/1000/56.000
Faberge/1000/52.250
Fagerhult/500 /77.500
Getinge B/850/134.300
Husqvarna A/600/35.250
Husqvarna B/2000/119.500
Kinnevik B/2500/320.000
Nolato B/1400/79.800
Peab B/4000/191.200
Peab Industri B/2000/122.000
ProfilGruppen B/1000/62.500
Rörvik Timber B/4000/132.400
SKF B/1000/105.500
SSAB A/3750/753.750
Svolder B/1300/79.950
Swedbank A/1353/184.684
Trelleborg/620/65.875
Wallenstam B/6000/666.000
Wihlborgs/200/22.700
WM-data B/2000/43.400
Fonder
Allemansfond V/1015,6623/248.441
Amerikafonden/3735,7026/73.593
Ethica Miljö Sverige/4487,0934/93.556
Europafonden/4869,0662/102.056
Kinafond/690,0672/85.437
Svensk Obligationsfond/272,3608/62.123
Nordenfonden/1592,1114/119.154
Östeuropafonden/2440,5549/88.861

Åsa Torstensson
Aktier
Tidningen Nya Västerbygden AB/1/1.000
Föreningssparbanken AK A/264/45.725
TeliaSonera AK/200/6.816
Fonder
Europafond/2052,6670/42.367
Globalfond/140,7158/6.909
Kapitalinvest/197,9982/12.405
Kommunikationsfond/81,8137/1.382
Lux Sv Likvid/291,6302/35.095
Lux Sv Oblig/115,1742/25.787
Mixfond/4014,3902/85.426

Andreas Carlgren
Fonder
Afrikafond/51,9428/4.541
Ethica Miljö Sverige/297,8384/5.668
HQ Indienfond SEK/12,1612/2.503
HSBC – Chinese Equity/2,2489/1.039
JPMF — India Fund/20,5212/2.562
Kinafond/37,2642/4.319
Pacificfonden/241,4513/5.401
SISF – BRIC/3,0049/4.169
Småbolag Norden/29,9736/2.034
Småbolag Sverige/24,8571/921
Stella Sverige/21,7575/1.734
Simplicity Indien SEK/9,5423/1.524
Medica/544,1638/3.869
Realinvest/249,1805/4.919
Rysslandsfond/135,7706/4.301
Europafond/1251,6177/25.057
Sverigefond/165,8999/35.335

Göran Hägglund
Fonder
ARN AMRO Nya Marknader/50,824901/47.471
ARN AMRO MMF Global/205,702222/27.622
Banco Etisk Sverige/2,836801/14.398
Banco Etisk Norden/4,455330/11.099
Banco Etisk Global/214,979155/17.521

Jan Björklund
Aktier
SEB A/190/28.310
SEB B/10/1.390
Fonder
SEB Sverigefond1/3567,053/44.315

Gunilla Carlsson
Fonder
SHB Garantifond/182,6/19.362
SHB Norden/119,4/18.848

Sven Otto Littorin
Övrigt
Scandinavian Technology partners BV/50 %

Anders Borg
Fonder
Avanza Zero/1122,5978/124.911
SHB Aktiefond Index/1,9521/12.092

Cecilia Malmström
Fonder
Banco Etisk Sverige/35,1762/200.330
Hunianfonden Röda Korset/46,8353/33.806
Banco Euro Top50/1847,8596/194.358

Nyamko Sabuni
Fonder
SEB Läkemedelsfond/5073,0894/32.550
SEB Teknologifond/2412,3198/38.647
IP Aktiefond/469,2798/17.354 SEK
Östeuropafond/519,8749/19.688
Småbolagsfond Europa/711,1278/19.883
Transfer60/106,7427/15.352

Tobias Billström
Fonder
SEB Choice Latinamerikafond/4223,716558/116.828
SEB Choice Emerging Marketsfond/26,9067/487
SEB Sverige Småbolag Chans/Risk/29,1903827/2.439
HQ Fonder Afrika/77,7256/944
Simplicity Afrika/30,9506/3.976

Lena Adelsohn Liljeroth
Aktier
Ericsson B/2500/36.000
Feelgood/20000/34.600
Latour B/2.700/234.900
Fonder
East Capital Balkanfonden/3207,23/88.231
East Cap Explorer Financial Institutions/4/28.819
USB TO Global & Neutral4Ti111004/10/ 500.000

Sten Tolgfors
Fonder
Danske Fonder Eastern Europe Convergence/8,8184/5.278
Danske Fonder Sverige/2,6804/5.245
SKAGEN KonTiki/NO/1,8635/882
Spi. Sicav Gl.Val/1,3442/2.170
JPM FF-Emerg.Mkt/0,0010/0.19
HB Aktiefond Index/1,7990/9.800
HB Asienfonden/15,9932/4.659
HB Nordenfonden/17,6739/10.335
HB Östeuropafond/18,0391/9.455

Ewa Björling

Fonder
East Capital Baltikumfonden/119,766224/8.894
Kaupthing Sverige Index30/11,923937/2.099

Har inte uppgivit eller saknar värdepapper:
Cristina Husmark Pehrsson
Maud Olofsson

söndag 7 september 2008

Ministrarnas aktieinnehav

Sedan någon omdömeslös person publicerat obduktionsbilder av de två mördade barnen efter mordet i Arboga vill justitieminister Berith Ask nu se över lagstiftningen om rätten att publicera text och bild på Internet.
I diskussionen, i radions P1, ”Panelen” i programmet ”Gomorron Världen” den 7 september 2008 om den lika onödiga som groteska webbpubliceringen, sa Barbro Hedvall, DN, att offentlighetsprincipen är till för att folket ska kunna granska makthavarna inte för att man ska kunna snaska i vanligt folks privatliv. Hon har rätt.
(Men vilka är makthavare?)
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=1338034&BroadcastDate=&IsBlock=1

Och hur är det egentligen med offentlighetsprincipen när det gäller makthavarna i regeringen?
I veckan (den 4 september 2008) skrev DN om att Carl Bildt sålt optioner i den amerikanska fondjätten Legg Mason för 10 miljoner och att jordbruksministern Eskil Erlandsson, i varje fall i juli, hade en aktieportfölj värd 5,5 miljoner kronor.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=824017
Innehållet i ministrarnas aktieportföljer är av allmänintresse och därför väl värda att publicera på nätet.

Sände därför, den 7 september 2008, följande e-brev till Regeringen:
”Skulle vilja ta del av förteckningen över regeringens aktieinnehav, minister för minister.”
http://www.regeringen.se/sb/d/113

Följ den spännande fortsättningen på denna blogg.

lördag 6 september 2008

Kulturjournalistik

Vilken kulturjournlist vill gå till eftervärlden som den som visade sig oförstående till den nya tidens signaler och den tönt som tog avstånd från det nyskapande och frambrytande?
Vem vill hamna i bigotteriets, reaktionens och trångsynthetens historiefålla?

Vilken litteraturkritiker vill inte vara den som först upptäckte det nya geniet innan någon annan begrep?

Rädslan för det ena och strävan efter det andra får många kulturkommentatorer att tappa omdömet. Omdömeslösheten leder till att mycket skit accepteras som konst och att varje ung författare geniförklaras.
Detta, i förening med dogmen att ”allt är kultur”, leder till en fortgående kulturinflation.
Om det nu är viktigt med kvalitetsbedömning av kulturyttringar.
För mig får gärna allt vara kultur, men vad ska vi då med kulturkritiker?

http://www.svd.se/kulturdebatt
http://kulturdebatt.den.se

Förändring

Barack Obama lovar förändring och demokraterna jublar. John McCain lovar förändring. Republikarnas konvent blir till sig i trasorna.
Att lova förändring är det säkraste en politiker kan göra. Förändring kommer nämligen alltid av sig självt.
Problemet med förändringen och politiken är att det enda man kan räkna med är att ingenting blir som man räknar med.
http://www.dn.se/usavalspecial
http://www.svd.se/ledare