Nedslag i samtiden

 Aktuell SCB-statistik visar bland annat att

1. Coronapandemin slog hårt mot arbetsmarknaden 2020
Antalet sysselsatta i åldern 15-74 år var i genomsnitt 5 064 000 under 2020 och det är en minskning med 67 000 jämfört med 2019. Sysselsättningsgraden minskade med 1,1 procentenheter till 67,2 procent. Det var första året sedan 2010 som sysselsättningsgraden minskade. Antalet arbetslösa ökade med 86 000 personer till 459 000. Det motsvarar en arbetslöshet på 8,3 procent, en ökning med 1,5 procentenheter jämfört med 2019. Ungdomsarbetslösheten ökade med 4,0 procentenheter och uppgick till 24,0 procent.

2. Antalet aktieägare ökade under 2020
Vid utgången av december 2020 uppgick aktieförmögenheten av svenska börsnoterade aktier på svensk marknadsplats till 9 619 miljarder kronor. Det är en ökning med 1 751 miljarder kronor jämfört med slutet av juni. Antalet aktieägare inom hushållssektorn ökade med 80 000 under 2020.

3. Undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende vanligaste yrket i Sverige
Det vanligaste yrket i riket under 2019 var undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende där 91 procent var kvinnor och 9 procent var män. Det var även det vanligaste yrket för kvinnor. Vanligaste yrket för män var lager- och terminalpersonal, som också var det femte vanligaste yrket totalt, med 77 procent män och 23 procent kvinnor.

4. Stor brist på utbildad personal inom vård och omsorg
Trender och Prognoser 2020 visar att dagens brist på utbildade inom vård och omsorg, väntas bestå eller tillta fram till år 2035. Det väntas bli stor brist på specialistsjuksköterskor samt vård- och omsorgsutbildade på gymnasial nivå. Brist väntas även inom flera lärarkategorier. Inom teknikområdet beräknas det främst bli brist på personer med gymnasial yrkesutbildning.

5. Näringslivets investeringar minskade med 9 procent under 2020
Investeringstakten hos företagen minskade under 2020 jämfört med 2019. Totalt minskade företagens investeringar med 35,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning med 9 procent.

6. Fondförmögenheten ökar
Den totala fondförmögenheten uppgick till 5 207 miljarder kronor vid utgången av 2020. Det är en ökning med 312 miljarder jämfört med föregående kvartal. Stora nettoinvesteringar och en fortsatt positiv börsutveckling bidrog till ökningen.

SCB Nyheter 
Sverige i siffror 

 Att diskutera:

Finns det något samband mellan de olika statistikuppgifterna?
I så fall vilka?
Vilka slutsatser drar du utifrån ovanstående uppgifter?

 

Sekretess i stället för offentlig insyn i skolan

I februari 2018 lämnade regeringen en remiss till Lagrådet om att den offentlighetsprincip som gäller i kommunala skolor även skulle gälla i fristående. En självklarhet kan man tycka eftersom friskolorna är skattefinansierade och att de kommunala skolorna lyder under offentlighetsprincipen. De olika skolformerna borde ha likartade konkurrensvillkor.

Men så enkelt var det förstås inte. Det bidde tvärt om.

Lagrådet fann att det finns en konflikt mellan insyn å ena sidan och regler för aktiebolag å andra sidan. Offentlighetsprincipen gäller inte företag.

Därför kom Skolverket fram till att enbart publicera statistik på riksnivå vilket innebär att statistiken inte ger besked om vilka skolor vi har eller vad de sysslar med. 

För att uppnå lika villkor beslutade Skolverket därför 2020 att all svensk skolstatistik ska sekretessbeläggas, även från kommunala skolor.
Sekretessen gäller statistik på lokal och kommunal nivå, men inte på riksnivå.

I konsekvens härmed har Statistikmyndigheten SCB beslutat om en reviderad sekretesspolicy som innebär att uppgifter om fristående skolor omfattas av sekretess. 

Beslutet kritiseras av så väl politiker som forskare.

– Barns kunskaper ska inte vara företagshemligheter, säger utbildningsminister Anna Ekström (S). 

Det är alltså inte längre möjligt att få ut information om enskilda skolors resultat, elevsammansättningar eller lärarbehörighet. Skolverket kommer inte heller att tillhandahålla register över vilka skolor som finns i Sverige.

Skolverkets beslut om sekretess även för kommunala skolor motiveras med att villkoren för kommunala och fristående skolor måste vara likvärdiga.

Alltså: Friskolor är företag och där gäller inte offentlighetsprincipen
Men för att det ska bli likvärdighet mellan friskolor och kommunala skolor inför myndigheterna sekretess även i de kommunala.
Vilket innebär att föräldrar som ska sätta sina barn i en skola inte kan jämföra skolresultaten för olika skolor.

Nu var det ju ett argument för friskolor att man ska kunna välja skola för sina barn.
Men hur ska man välja när man inte kan jämför olika skolors resultat?

 

Regeringen: Även fristående skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen

Friskolornas riksförbund: Därför är det orimligt att friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen – vårt remissyttrande

SVT: Ny dom: Uppgifter om skolresultat på friskolor sekretessbelagda

Makten över ditt liv

LO-kongressen har beslutat om att kräva en ny maktutredning.

Den förra initierades av den socialdemokratiska regeringen 1985 (Ju 1985:02). Slutrapporten kom 1990 och hade titeln Demokrati och makt i Sverige (SOU 1990:44).

Makt kan betyda mycket. Bland annat individens makt över sitt eget liv. Men man kan också med makt mena institutionella politiska maktrelationer i samhället som till exempel riksdag och regering, EU och FN. Makten kan handla om styrkeförhållandena mellan arbetsmarknadens parter, om folkrörelsernas makt, maktförhållanden inom näringslivet och över kapitalet.

Makt kan alltså samtidigt handla både om dina egna valmöjligheter i vardagen och om det demokratiska samhällsinflytandet för medborgarna i stort.

Om man läser motionen till LO-kongressen, som kongressbeslutet bygger på, anar man att motionärerna avser den politiska makten.
”Det är med andra ord hög tid för en ny, grundlig genomlysning av de maktförhållanden som råder i Sverige. En sådan genomlysning skulle ge underlag för en bättre samhällsdiskussion och politiska reformer.”

Men en ny maktutredning, i löntagarnas intresse, borde även granska individernas makt över sina egna liv.

Inom den stora gruppen ”svenska folket” finns avsevärda skillnader i ekonomiska, sociala och kulturella levnadsförutsättningar. Här finns
- rika och fattiga, arbetande och arbetslösa, löntagare och kapitalägare,
- mäktiga och vanmäktiga, inflytelserika och folk utan inflytande,
- bildade och obildade, utbildade och outbildade, skolade och oskolade.

Det finns med andra ord en ekonomisk, social och kulturell rangordning som bildar en makthierarki.
Samhällshierarkin ger människor olika möjligheter att påverka det egna livet och ger den enskilde olika frihet att välja framtid och levnadsnivå. Kort sagt, makten över det egna livet, beror på var man står i samhällshierarkin.
En svensk VD har till exempel betydligt större makt över sin tillvaro än en arbetslös ensamstående tvåbarnsförälder.

Man kan fundera över vad de ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna beror på. Och vad skillnaderna betyder för samhället, om de ska utjämnas och hur klyftorna i så fall ska minskas.
Vilka svenskar är rika och vilka är fattiga? Vilka har fått en bra utbildning? Vilka behöver ytterligare utbildning? Vilka har tillgång till juridisk hjälp när de behöver? Vilka behöver samhällets stöd och vilka har möjlighet att ge stödet?
Dessa frågor, och fler, är nödvändiga att få svar på inte minst för politiker som ska fatta beslut om hur samhällsöverskottet ska fördelas mellan olika grupper.

För att kunna få svar på dessa och andra frågor om de ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna i det svenska samhället krävs ett verktyg som blottlägger och beskriver dessa skillnader och som ger en samlad kunskap om skillnaderna i hierarkin.

Sedan 2001, använder myndigheterna vid folkräkningarna indelningen National Statistics Socio-Economic Classification, NS-SEC eller på svenska socioekonomiska indelningen, SEI.

Grupp         Beskrivning                                                       
                                                                                          

1                Högre företagsledande och akademiska yrken                        
2                Lägre företagsledande och akademiska yrken                         
3                Yrken på mellannivå                                                             
4                Småföretagare och egenföretagare (ej akademiker)                
5                Lägre arbetsledande och tekniska yrken                                 
6                Halvrutinyrken                                                                     
7                Rutinyrken                                                                          
8                Aldrig arbetat eller långtidsarbetslösa                  

Statistiken riktar alltså in sig på olika yrkeskategorier som bara avser en del av de ekonomiska skillnaderna men som långt ifrån berättar hela sanningen.

Man måste förfina indelningen så att den ger en mer precis uppfattning om människors olika levnadsvillkor vad gäller de samlade ekonomiska, sociala och kulturella förutsättningarna.

Alla tre faktorerna – ekonomisk status, social position och kulturell förmåga - växelverkar. De är var för sig orsak och verkan. God utbildning leder till bättre jobb som leder till högre inkomst som ger högre status.
Om du har rika välutbildade föräldrar med hög social status är chanserna större att de satsar på din framtid än om du föds i en ekonomiskt, socialt och kulturell fattig miljö.

Den som vill få grepp om de ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna i samhället måste kunna använda en finare gruppindelning än SEI.
Men det finns ingen sammanfattande statistik över den svenska befolkningens ekonomiska, sociala och kulturella status.

Den skulle annars kunna blottlägga och definiera följande sex samhällsgrupper.

11. Medborgare som har mycket god utbildning, intressanta och mycket välbetalda jobb, som bor i villor och äger sommarbostäder, äger kapital- och finanstillgångar, har kontaktnät i finans-, juridik-, politik- och näringslivskretsar och som är etablerade och uppskattade i samhället. Den här gruppen har inflytande inte bara sin egna ekonomiska, sociala och kulturella situation utan även över andra människors. Här ingår näringslivstoppar, kapitalägare och kapitalförvaltare. Människor med årsinkomst över 1 miljon kronor och som äger kapitaltillgångar på över en halv miljard.
Hit räknas de som förr kallades överklass.
 
  2. De som har regelbunden inkomst, bor hyggligt i bostadsrätt eller villa, har god eftergymnasial utbildning, kan unna sig utlandsresor, har sommarställe, kan hjälpa sina barn till utbildning och ekonomi, har kapitaltillgångar i aktier eller fonder på över en miljon. Inkomst över 500 000 kronor per år, har kontaktnät i politik-, kultur- och bankkretsar. Kallades förr övre medelklass.

  3. De som har gymnasial eller högre utbildning eller studerar till sådan, har heltidsarbete, hjälper sina barn till utbildning. Inkomst 200 000 – 500 000 kronor per år. Lägre medelklass. Använder samhällets kulturinstitutioner. Sitter i styrelser för företag, organisationer, institutioner eller är chefer för myndigheter. Löntagare, ombudsmän, småföretagare eller ensamföretagare.

   4. De som saknar privata kapitaltillgångar, bor i hyresrätt, saknar utbildning utöver grundskola och yrkesgymnasium, vars inkomst inte tillåter sparande, är delvis bidragsberoende men har mat på bordet varje dag, betalar skatt och sociala avgifter. Inkomst över 200 000 kronor om året. Är medlemmar i ett par eller några organisationer. Löntagare, småföretagare eller ensamföretagare.

  5. Löntagare som saknar arbete och utbildning, som bor osäkert, inkomst under 100 000 om året. Är bidragsberoende.

   6. De som är utanför samhället. Återfallskriminella i fängelse, prostituerade, missbrukare, hemlösa, människor som inte kan ta vara på sig själva, papperslösa, tiggare, människor som saknar deklarerad inkomst.

Individerna i de sex olika grupperna har mycket olika förutsättningar i sina liv. De har olika grader av frihet, olika konsumtionsmönster, olika behov av samhällsstöd, olika möjligheter att påverka sin livssituation, olika möjligheter att ge sina barn stöd för deras framtid. De har skilda behov när det gäller hur samhällsresurserna ska användas och fördelas på till exempel skola, vård och omsorg.

Utan en detaljerad socio-ekonomisk statistik blir det omöjligt att driva välfärds- och jämlikhetspolitik.
Och eftersom syftet med välfärds- och jämlikhetspolitik just är att ge den enskilde individen möjlighet att öka makten över det egna livet är statistiken viktig i sammanhanget.
Det är SCB som närmast borde tillhandahålla samlade uppgifter med information om svenska folkets skilda ekonomiska, sociala och kulturella tillstånd.

Låt alltså inte den nya maktutredningen enbart handla om politisk makt utan även om den enskilde människans ekonomiska, sociala och kulturella makt över sitt eget liv.

Maktutredningen måste bygga på en statistik som visar de ekonomiska, sociala och kulturella skillnaderna och blottar samhällshierarkin. Och statistiken bör vara samlad i en databas som är tillgänglig på nätet.

LO-kongressen. Ny maktutredning. Motion 16.5 ”En nypolitisk ordning och behovet av en maktutredning”

SCB Socioekonomisk indelning, pdf

Tidigare inlägg på denna blogg

Sverige har inte 1,5 miljon väljare som är rasister

Enligt SCB-undersökningen i veckan skulle SD få stöd av 19,9 procent av väljarna.

För dem som betraktar SD som ett rasistiskt parti måste resultatet verka skrämmande.
För dem som anser att SD är ett nazistiskt parti måste det te sig rent fasansfullt.

Eftersom jag anser att SD är ett främlingsfientligt, socialkonservativt borgerligt parti tror jag att dess väljarstöd är förklarligt.

Rädslan för att ”utlänningar och flyktingar” väller in över våra gränser, att de tar våra jobb och knaprar på vår välfärd, tar våra kvinnor och förstör ”vår” kultur är utbredd.
Följaktligen är de som kan tänka sig rösta på SD lågutbildade män, främst arbetare.
Inte märkligt att SD tar sina väljare från socialdemokraterna och att SD:s sympatisörer hittas inom LO-förbunden där arbetarna finns.
Moderatarena bidrar med socialkonservativa väljare.

SD:s ledande kadrer må ha ett brunt förflutet men det är varken rasism eller nazism som fått stöd av 19,9 procent av väljarna.

En inte ovanlig reaktion på SD:s framgångar är:
”Den enda förklaringen till att SD får nästan tjugo procent av partisympatierna måste vara att väljarna egentligen inte vet vad partiet står för.”

I så fall är problemet inte SD utan väljarna. Eller demokratin. Särskilt om man tänker på att 19 procent av de tillfrågade i SCB-undersökningen är osäkra på sitt val.
Men förklaringen att väljarna inte förstår sitt eget bästa är farlig, även om den vore sann.
Med det argumentet underkänner man inte bara en femtedel av Sveriges 7,5 miljon väljare utan också den parlamentariska demokrati som vi bygger vårt samhälle på.

I en demokrati ska alla anses kunna rösta, oavsett om de är politiskt korkade, rena idioter eller välutbildade insatta i politiken.

Men demokratin kräver också att samhället upplyser om politikens och demokratins villkor.
Utbildningsväsendet, folkbildningen, arbetsmarknadens organisationer, medierna, myndigheter och hemmen har här en viktig uppgift.

Om SCB:s partisympatiundersökning 

Hela undersökningen som  pdf-fil 

DN:s ledare 

GP:s ledare 

DN Nyheter 

SvD Ledare
SVT 
DI
ETC
Arbetet

Begreppet invandrare är imbecillt

”Invandrare” är ett så grovt och generaliserande begrepp så att det är fullständigt meningslöst, för att inte säga imbecillt.

 

Inte minst eftersom de som avses i första hand är utvandrare.

I sin bästa tolkning kan ”invandrare” betyda utrikes födda. Mer än så säger inte begreppet.

Utrikes födda kan vara flyktingar från krig och elände eller så har de sökt sig till vårt land för att hitta arbete. Deras situation är helt olika.

Ändå används ”invandrare” i debatten som en gemensam beteckning på individer som är arbetskraft, kriminella, ömkansvärda, konstiga, tjusiga, lata, arbetssamma, svårbegripliga m.m.  Det vill säga precis som ”inrikes födda”.

Nu kommer statistik från SCB som berättar vilka jobb som ”utrikes födda” lyckats få i Sverige.

Inte oväntat dominerar hotell- och kontorsstädare. I den gruppen var knappt var tredje kvinna och mer än varannan man utrikesfödd år 2012.

Men samma statistik visar att ett annat vanligt yrke för utrikesfödda var läkare.

Städare och läkare. Bägge grupperna kallas för "invandrare" i debatten men de har mycket olika position i samhällshierarkin.
SCB:s statistik visar att de utrikes födda läkarna är gifta med varandra. På samma sätt är det med städarbetarna. De är gifta med varandra. Läkare och städare är inte gifta med varandra.

Det gäller säkert också inrikes födda.

Så vad säger begreppet ”invandrare”?

Ge oss verktyg för jämlikhetsagitation!

96 av de 100 rikaste bostadsområdena i Sverige finns i Stockholmsområdet. Det visar inkomststatistik som Statistiska centralbyrån tagit fram åt Sveriges Radio. I Bromma är medianinkomsten 50.000 kronor i månaden i det postnummerområde där man har högst inkomster i landet.
Att det inte är Djursholm, i Danderyd utanför Stockholm, beror på att där bor de rikaste nolltaxerarna.
Danderydsborna har en medelinkomst på 508 500 kronor medan t.ex. pajalaborna har 233 400 kronor.
Jämlikheten blir inte större om man jämför utbildningsnivån i landet. I Danderyd, för att ta det som exempel, har 40 procent av befolkningen eftergymnasial utbildning medan det i Pajala bara är 12,4 procent som har samma utbildning.
Ojämlikhetssamhället avspeglar sig i hur folk röstar. I Danderyd röstade 52,1 procent på moderaterna och 5,8 på sossarna.
I Pajala lade 12,6 procent av väljarna sin röst på moderaterna och 51,3 på sossarna. Väljarna genomskådar det nya ”arbetarepartiet”.

Jag har tidigare bloggat om skillnaderna i vårt alltför avlånga land, men det är svårt att ta fram relevanta fakta.

Klassklyftor i statistiken
Sverige från Danderyd till Pajala
De rika får mest skattebidrag


SCB:s statistik i sammanhanget är rätt svårtillgänglig.
Uppgifterna ovan har jag, skämmigt nog, fått stjäla från Svenskt Näringsliv webbplats ”Ekonomifakta”.

Det skämmiga är att ingen socialdemokratisk tankesmedja eller annan avlönad vänsterlobbyist tillhandahåller fortlöpande lättillgängligt statistikunderlag för jämförelser i sociala, ekonomiska och kulturella skillnader.
Ge oss verktyg för jämlikhetsagitation!

SR
E24 DN

De rika får mest skattebidrag

Den borgerliga regeringen förbjöd för några år sedan Statistiska centralbyrån att föra statistik över förmögenhet.
Men vi vet ju sedan tidigare att Sverige är segregerat och att de rikaste medborgarna bor i Danderyd, Lidingö, Höganäs, Lomma och Vellinge.
I skatteverkets rapport över vilka som utnyttjat skattereduktionen i Rot och Rut under 2010 visas att det är 3,3 procent av svenskarna som fått skattepengar för att bygga om och för att få städhjälp hemma.
De allra flesta av dem bor i just Danderyd, Lidingö, Höganäs, Lomma och Vellinge.
96,7 procent av svenska folket har alltså betalar in skatt till de 3,3 rikaste medborgarna.

De medborgare som minst har utnyttjat Rut är de som bor i Gällivare, Malå, Färgelanda, Kiruna, Arjeplog, Dorotea, Jokkmokk och Pajala.
Rotavdraget har minst utnyttjats i Kiruna, Haparanda, Sundbyberg, Södertälje, Botkyrka, Malmö och Bjurholm.

De som mest behöver skattepengar för städhjälp bor i Danderyd, Täby, Emmaboda, Höganäs, Tingsryd och Nåstad.

Mer om detta i LO-tidningens senaste nummer.


Marios blogg har tidigare skrivit om rut och rot

Om rika och fattiga

M – miljonärspartiet

Nästan 39000 personer i åldrarna 20-64 år hade i förvärvsinkomst över en miljon kronor 2008.

Miljoninkomsttagarna finns mest i följande kommuner.

(Procent av kommunens inv.inom parentes)

-----------------------------Moderaternas andel av rösterna 2006
Danderyd (9,9)---------------59,7
Lidingö (6,0)----------------52,9
Täby (4,5)-------------------53,8
Nacka (3,4)------------------43,8
Sollentuna (3,1)-------------41,1
Lomma (3,0)------------------44,6
Vaxholm (2,7)----------------46,6
Vellinge (2,4)---------------55,9
Ekerö (2,2)------------------44,7
Stockholm (1,8)--------------35,1

I hela riket fick moderaterna i genomsnitt 26,2 procent av rösterna.
Bland miljoninkomsttagarna finner vi bl.a. värdepappersmäklare. En manlig sådan tjänade i genomsnitt 91900 kronor i månaden år 2008.
En manlig arbetare inom privat sektor tjänade i genomsnitt 23600 i månaden och en kvinnlig 21000.
Detta, bl.a., kan man komma fram till genom att studera Statistisk årsbok 2010 från Statistiska centralbyrån.
Några frågor inställer sig inför årets val
På vilket parti kommer miljoninkomsttagarna att rösta, nu när Moderaterna blivit ”arbetareparti”? Blir det nya miljonärspartiet ”nya moderaterna” d.v.s. Folkpartiet. Eller blir det rent av Mauderaterna.
DagensPS

Räntan och skopriserna

Ska man gå på historien om att SCB:s felräkning blev orsak till att Riksbanken höjde räntan?

SCB har alltså, om jag fattat rätt, räknat fel på inflationen för att man räknat fel på prishöjningarna som uppstår då skokvalitéerna ökar och priset på skor därmed ökar.
Så presenterades det hela på STV Rapport i går onsdag.
Detta gör alltså att Statistiska centalbyrån (SCB) skriver ner årsförändringen i inflationstakt från 4,4 till 4,1 procent för juli.

"P.g.a. ett misstag har beräkningarna för skor under perioden januari – juli 2008 varit felaktiga. Tidigare redovisade inflationstal har därför i någon mån blivit missvisande", skriver SCB i ett pressmeddelande på tisdagen.

På torsdagen heter det att ” Ett fel uppstått i kvalitetsjusteringsmodellen vilket lett till att beräkningarna för skor under perioden januari till juli 2008 varit felaktiga, med överdriven prisuppgång.”

Om hur detta påverkat Riksbankens räntehöjning säger Henrik Mitelman, chefsanalytiker på SEB Merchant Banking, till DI.se:
– Eftersom det sannolikt var så väldigt jämnt i direktionen, så tror jag att det kan ha spelat en viss roll. Det kanske var det som fick vågskålen att väga över.”

Nu brukar ju inte chefsanalytikerna ha koll på så värst mycket, allra minst på ekonomi. Här tror alltså chefsanalytikern.
Ekonomiska analytiker och rådgivare brukar alltid kasta sig över förmodade orsaker till utvecklingar som de inte begriper. Börsen går upp eller ner på grund av det ena eller andra eftersom det ena inträffar före det andra.

Några kommentarer från Riksbanken har ännu inte nått media, som sväljer historien om sambandet med hull och hår.