torsdag 21 juni 2012

Vårt välstånd och andras fattigdom


Fattigdom och undernäring, trångbodda plåtskjul i slummen. Så ser tillvaron ut för de, mest kvinnor, som tillverkar kläder i Bangladesh. Minimilönen motsvarar 270 svenska kronor i månaden.
Samtidigt redovisar H & M, världens näst största klädförsäljare, en vinst på över 7 miljarder före skatt andra kvartalet i år. H&M är en stor uppköpare av kläder i Bangladesh.
Här i Sverige köper vi klädkonsumenter således billiga kläder och H&M:s aktieägare får fin utdelning tack vare arbetarnas fattigdom i Bangladesh.
Det rapporteras i SR P1 i dag.

Kan det globala klassamhället illustreras på ett bättre sätt?
Endast den mest dogmatiske nyliberal kan påstå att vårt välstånd inte har med andras relativa fattigdom att göra.


tisdag 19 juni 2012

Perspektiv på krisen


En av de få självständigt tänkande borgerliga ledarskribenterna heter Peter Wolodarski.

I sin söndagskrönika i DN funderar han över dagens europeiska kris och den svenska 90-talskrisen.

Hans slutsats är att det är lika lite slösaktiga sydeuropéer som ensamma ligger bakom eurokrisen som det en gång var välfärdsstaten eller regeringen som orsakade 90-talsdepressionen.


Åderlåtning fel när patienten behöver blod


Den tyska regeringen bör minnas konsekvenserna av de orimliga återbetalningskrav som segrarmakterna, främst England och Frankrike, ställde på de tyska medborgarna efter första världskriget.
Kravens ekonomiska följder för det tyska folket medverkade starkt till att nazisterna kunde ta makten i Tyskland och till andra världskriget.  

Nu ställer den tyska regeringen och EU hårda och orimliga krav på det grekiska folket.

Den grekiska krisen har flera orsaker - politiska, administrativa, strukturella, ekonomiska och finansiella. Finans- och bankkriserna kan den grekiska regeringen knappast rå på, än mindre folket. Det är inte ens ett grekiskt problem.

Världens finansmarknad är sedan länge mogen för en genomgripande reform och att Grekland drabbas först beror på att nationen är den svagaste länken i den globala kedjan. Fler nationer kommer att drabbas, och krisen fortsätta, om inte hela den globala finansmarknaden reformeras i grunden.

Förhandlingarna med EU och de långivarna måste därför ske med inriktning på lösningar som inte drabbar folket – d.v.s. arbetet och produktionen.

När det gäller den statsfinansiella krisen måste den grekiska staten ha stöd för att bygga upp en effektiv och modern administration som säkrar skatteinkomster och skapar ordning i statsfinanserna. Medborgarna måste få förtroende för att skattepengarna används för folkets bästa.

Greklands ekonomi bör få möjlighet att satsa på arbete och produktion det enda som skapar verkliga värden och tillväxt.

DN 
GP 
AB 


måndag 18 juni 2012

Finansmarknaden är naken!


Vänsterns politiska uppgift är att analysera, avslöja och kritisera kapitalismens inhumana natur. Analysen är nödvändigt för att vänstern ska kunna ge en vision om ett mer mänskligt samhällsalternativ.
Tyvärr brister det ofta i analysen på grund av att den inte grundas på verklig kunskap om kapitalismen utan mer på hemsnickrade konspirationsteorier, klasskampsromantik och allmänt missnöje.

Tro, engagemang och klasshat kan vara bra men räcker inte för att skapa en varaktig samhällsförändring.
Nu finns emellertid en bok som kan fylla en del kunskapsluckor.
Det är ekonomijournalisten på Svenska Dagbladet, Andreas Cervenka, som sammanställt sina artiklar i tidningen till en liten bok med titeln ”Vad är pengar?” (Natur och Kultur 2012, 172 sidor).

 Cervenka beskriver sambanden mellan pengar, vinnare och förlorare, banker, skuldkrisen och finanskraschen.
Här avslöjas och beskrivs kapitalmarknadens ihålighet och förljugenhet och en finansmarknad som räknar skulder som värden, som bygger på en ohämmad sedelutgivning och som är uppbyggt som ett gigantiskt pyramidspel.
Finansmarknaden sviker sin uppgift att förse produktionen och arbetet med nödvändigt kapital och har i stället blivit ett kasino för profiterande bluffmakare och okunniga mäklare.

Författaren visar hur det politiska etablissemanget är i händerna på banker och finansinstitut och hur skuldberget växer och kostnaderna vältras över på samhället och skattebetalarna.
Visserligen har vi hört en del av detta i vänsterretoriken men här avslöjas kejsaren i all sin nakenhet.
Cervenka presenterar inga lösningar eller alternativ till det system han analyserar, det är vänsterns uppgift, men han ger en god introduktion till problemen.

 

 




tisdag 12 juni 2012

Värdelös ranking i Fokus


Fokus årliga kommunranking leder bl.a. till att 

1.   Oppositionen i en kommun som fått en dålig placering kan angripa majoriteten och ställa den till politiskt ansvar för den dåliga placeringen.
2.   De kommuner som fått en bra placering kan utnyttja detta genom att locka till sig företag och skattebetalare.
3.   Kommunledningen i en topprankad kommun kan ta den fina placeringen som kvitto på att den fört en bra politik.

Konsekvenserna av rankingen blir alltså politiska och opinionsbildande.

Men det är alltid problematiskt med att jämföra olika kommuner med varandra och ta resultatet som intäkt på att den förda politiken varit bra eller dålig.

Förutsättningarna för kommunerna kan ju vara mycket olika. Kommuner som t.ex. Danderyd (5) och Botkyrka (240), för att ta ett par kommuner inom Stockholms län, har mycket olika förutsättningar i historia, befolkningssammansättning, skattekraft, geografi m.m.

Danderyd är en av landets till ytan minsta kommuner med en areal på cirka 28 kvadratkilometer. Inom kommunen finns ”rikemansghetton” som Djursholm och Stocksund. Invandrartätheten och flyktingmottagningen är minimal.
I Botkyrka är drygt 50 procent antingen själva födda i ett annat land eller har båda sina föräldrar födda utomlands. Det talas cirka 100 olika språk inom kommunen.
Botkyrka kommun har en totalareal på 197 km.

Invandrartätheten i en kommun verkar dra ner resultatet hos Fokus.
Kommuner med invånare med högst utländsk bakgrund är Haparanda med 55 procent (290), Botkyrka 54 procent (240), Södertälje 45 procent (288), Malmö 39 procent (284).

Bland dem som fått bäst placering i Fokus lista är kommuner med låg invandrarandel.
Lekeberg med endast 5 procent har en Fokusplacering på (23), Piteå 5,5 procent (55), Öckerö 5,5 procent (9). (Källa SCB)

Fokus ranking bortser från dessa och liknande skillnader i förutsättningar.

Flera av de kommuner som fått bottennoteringar är sådana som är f.d. industristäder där industrin försvunnit eller kraftigt minskat.
Södertälje (288), Eskilstuna (279), Landskrona (278), Katrineholm (262) bara för att ta några exempel.
I dessa kommuner pågår fortfarande svåra omställningar från industriort.

Fokus ranking bygger på ett stort antal kriterier och variabler.
Ändå är det omöjligt att dra politiska slutsatser av placeringarna.

I Eskilstuna-Kuriren har Fokus lista fört med sig en politisk debatt.




torsdag 7 juni 2012

Blinda fläckar i mediernas världsbild


53 Nestléarbetare spar­kades på ett godtyckligt sätt efter att ha be­gärt förhandlingar om arbets­villkoren vid Nestlés kaffefabrik i Panjang i Indonesien. Efter stödfondsinsamling, varsel om solidaritetsstrejk i Brasilien, och andra internationella protestaktioner återanställdes arbetarna.

På Nescaféfabriken i Panjang i Indonesien tjänar en arbetare knappt 700 kronor i månaden. Med flera munnar att mätta i familjen är det svårt att få pengarna att räcka. I grannlandet Malaysia tjänar arbetarna upp till sex gånger så mycket och levnadskostnaderna är ungefär lika. Arbetarna på fabriken i Indonesien är organiserade. I åratal har de kämpat för bättre arbetsvillkor och högre löner. När förhandlingarna körde fast beslutade arbetarna sig för att gå ut i strejk. Det var en laglig strejk som blåstes av den 5 oktober då facket och arbetsgivaren kom överens om att arbetet skulle återupptas.

Samma dag som arbetarna återgick till arbetet slog arbetsgivaren till och sparkade 53 av arbetarna som varit ute i strejk. Ledningen för Nestléfabriken vill statuera exempel. Den ville skrämma arbetarna så att de inte skulle våga förhandla om sina löner igen.

Detta är bara ett av många exempel på den fackliga kampen i världen.
I Sverige har varken dagliga tidningar eller radio och TV rapporterat om detta. Man har väl haft fullt upp med prinsessdop i Sverige, antar jag.
Corren har dock skrivit om Nestlé:

"Livsmedelsjätten Nestlé överträffade förväntningarna med ett försäljningslyft rensat för jämförelsestörande poster på 7,5 procent under 2011, visar en rapport redovisad på torsdagen. Analytiker hade räknat med en ökning på 7,1 procent.
För 2012 räknar Nestlé med en tillväxt på 5-6 procent och en fortsatt förbättring av vinstmarginalen från 15 procent 2011."