onsdag 25 februari 2009

Det fjantiga svenska folket

12 av 32 sidor av SvD 24 februari innehöll material om prinsessan Viktorias förlovning. Bröllopet ska stå sommaren 2010.
Svensk Damtidnings redaktör jublar inför utsikterna att öka tidskriftens upplaga. Hundratals tanter står i timmar och huttrar i vinterkylan på Slottsbacken för att få ge förlovningsparet presenter och hyllningar utan att få se skymten av paret.
Ekonomer räknar med att handeln ska generera arbete och miljonrullningar kring bröllopsspektaklet. ”Vi behöver litet glamour och glädje i denna svåra tid”, förklarar royalistiska kommentatorer som nu också ser förlovningen och giftemålet som kungahusets säkrade fortbestånd.

Medierna speglar bara folkets intresse, sägs det.
Hoppas inte svenska folket är så fjantigt som det förefaller i mediernas spegel.

måndag 23 februari 2009

Se upp för borgerliga ledarskribenter!

Ukraina, Lettland, Irland, Island – ¬ vad har de länderna gemensamt?
Jo de har alla, av borgerliga ekonomer och ledarskribenter, tills nyligen hyllats som tillväxtländer och politiska föredömen. Och de har, under krisen, mer eller mindre kollapsat.
Finns det ett samband mellan ländernas snabba tillväxt och deras ekonomiska kollaps?
Ett samband kan urskiljas: Samtliga länders regeringar har tillämpat Milton Friedmans ekonomiska dogmer och ekonomin har surfat på finansmarknadens uppgång.
Länder som hyllas på svenska borgerliga tidningars ledarsidor bör se upp. Katastrofen är nära!

Ukraina
Lettland
Irland
Island

När finanssufflén säckar

Globala företag, som t.ex. GM, tjänar inte enbart pengar på att producera och sälja produkter. De bedriver dessutom finansiell spekulationsverksamhet i stor skala. Valutatransaktioner, värdepapperisering, fastighetsspekulationer utgör en stor och viktig del av verksamheten.
Det innebär att ”vinster” inom finansområdet kan ge plus i bokföringen och samtidigt dölja förluster i produktionen. Vilket håller så länge som finanssufflén expanderar men när den säckar ihop blir produktionsbristerna synliga.
Om den finansiella verksamheten får för stor betydelse, i förhållande till den produktiva, lever företaget farligt. Ledningarna för företagen är väl medvetna om detta men kör så länge det går för att blidka kapitalägarna/spekulanterna som skiter i produktionen bara de kan göra kortsiktiga vinster.

Se General Motors årsredovisning 2007.
General Motors Corporation 2007 Annual Report

DN i dag
SvD i dag

E24 idag

lördag 21 februari 2009

Lätt att vara efterklok

I dag har vi facit och det är lätt att vara efterklok. Men för att i framtiden kunna vara klok före, måste vi idag se bakåt för att i fortsättningen kunna se klarare framåt.

År 2000 var nästan alla ”experter” positiva till att GM tog över SAAB.
”Nu kommer Saab att kunna jobba vidare med en engagerad ägare som har gott om pengar för att utveckla nya tekniska lösningar och som ser att det finns en nisch för europeiska bilar på den amerikanska marknaden. Jag tror att dagens avtal blir startskottet för en snabb expansion i Trollhättan.” skrev t.ex. bilekonomijournalisten Robert Collin då köpet blev offentligt. Han var inte ensam om den uppfattningen och naturligtvis fanns det då flera skäl till en sådan bedömning.
Och så sent som i juli 2008 sa bilindustrianalytikern Mats Carlsson till Sveriges Radio Väst: ”General Motors beslut att nästa generation Saab 9-3 ska fortsätta att tillverkas i fabriken i Trollhättan - tvärtemot vad som bestämdes för tre år sedan, då tyska Ruesselsheim vann den kampen - betyder att de anställda på Saab Automobile kan räkna med fortsatta jobb till åtminstone år 2015. Det nya beslutet visar att Saab och Sverige är strategiskt viktiga för GM”.

Då det så småningom blev uppenbart att SAAB inte gått med vinst sedan 1995 och att GM gång på gång tvingats skjuta till mer pengar och bilmarknaden nått en viss mättnad borde kanske någon grävande ekonomijournalist fått en impuls till att undersöka SAAB:s förutsättningar. Skedde det? Skeptiker fanns men ingen redovisade orsakerna till sina tvivel.
I dag kan man fråga sig: Kunde utvecklingen ha förutsetts? Vad var det som gick snett? Visste Wallenbergs, då de sålde, att SAAB var ett företag som skulle komma att gå dåligt?
Enligt rykten i affärspressen 2000 berodde GM:s köp på en schism mellan Wallenbergs och GM. Vad låg bakom ryktet? Sålde Wallenberg till GM trots att de misstrodde köparen?
Under åren med GM som ägare har flera intressanta utvecklingsprojekt stoppats inom SAAB. 2003 lanserades t.ex. Saabs etanolbilar helt emot GM:s vilja. GM trodde inte på etanol utan ville att Saab i stället skulle ta fram bilar med större motorer. Det blev som GM ville.
Vad gjorde marknadsanalytikerna innan världens bilmarknad säckade ihop?

Här finns ett forskningsområde för historiker och grävande journalister som åtminstone i efterhand borde kunna närma sig sanningen. Handelshögskolan, som är ointresserad av verkligheten, fortsätter väl att pyssla med sina kalkyler och modeller.


Läs dagens kommentatorer DN Lasse Swärd
SvD Nils-Olof Ollevik

onsdag 18 februari 2009

Maud och Mona – skärp er!

Det är inte det minsta socialistiskt med statligt övertagande av produktion, om någon trodde det. Oavsett vem som än äger SAAB måste ägaren rätta sig efter marknadens och kapitalismens villkor.
Ett alternativ till att staten går in som tillfällig ägare i SAAB är att staten går in och garanterar lån tills köpare uppträder.
Om staten ska ta över SAABs produktionsapparat i Sverige bör det, i så fall, vara högst tillfälligt för att rädda de produktionsvärden som finns i SAAB antingen till dess att en kapitalstark ägare med erfarenhet av bilproduktion intresserar sig för SAAB eller tills en annan produktionsinriktning är genomförd. En produktionsomställning från bilar till annan produktion, exempelvis vindsnurror, tar emellertid enormt lång tid och kräver väldiga resurser.
Ett tillfälligt statligt stöd innebär en rekonstruktion med hjälp av skattebetalarnas pengar.
Men även en konkurs skulle kosta skattebetalarna, och de arbetslösa saabarbetarna, en hel del.
Det viktiga nu är att se till så att varken borgerlig eller socialdemokratisk dogmatism och partiopportunism får hindra förnuftiga lösningar.

Hör diskussionen mellan Maud och Mona
Läs i Svd och DN om regeringens ståndpunkt

tisdag 17 februari 2009

Konspiratorisk film om 11 september 2001

I går var jag och såg ”Rum för resande” med Ronny Eriksson på Eskilstuna Teater (som är en mysig och fin teater och scen.) Och Ronny var bra som vanligt.
Bl.a. gav han mig en benämning på min egen partipolitiska position: ”Socialdemokritiker”. Jag ska inte avslöja mer, än att Ronny i ett nummer allvarligt varnar för en konspiratorisk och dålig film som handlar om attentaten mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. För säkerhets skull skrev han upp vad filmen heter – ”Loose Change” – så att man inte av misstag ska hamna på filmens webbplats. Klicka alltså inte på namnet här för då riskerar du att komma till sajten.
”Rum för resande” turnerar med Riksteatern. Kolla turnéplanen här och se ”Rum för resande” om den kommer till din ort.

fredag 13 februari 2009

Öcalan i fängelse tio år

Ledamöter i EU-parlamentets utskott för utrikesfrågor oroas av den tröga reformprocessen i Turkiet och att förhandlingarna med EU går långsamt. En varaktig lösning på hur befolkningen med kurdiskt ursprung i Turkiet bättre ska integreras i samhället, är något som utskottet efterlyser. Till exempel ska finnas bättre möjligheter att lära sig kurdiska i skolan och att använda språket i det dagliga livet och i offentliga tjänster.

Snart är det 10 år sedan som PKK-ledaren Abdullah Öcalan (f. 4 april 1948) efter flykt– den 15 februari 1999 – lockades i en fälla och tillfångatogs av turkiska säkerhetmän i Nairobi, Kenya. Partiya Karkerên Kurdistan (PKK) var en kurdisk väpnad organisation som hade som mål att få den turkiska staten att erkänna kurdernas kulturella och politiska rättigheter och att garantera detta genom att fastställa det faktum att kurderna är ett eget folk i den turkiska grundlagen.
Efter gripandet fördes Öcalan till Turkiet och fängelseön Imrali i Marmarasjön, där han sedan satt strängt bevakad. Den 31 maj 1999 inleddes rättegången mot honom och den 29 juni dömdes han till döden genom hängning för högförräderi, separatism och mord.
Efter påtryckningar från framför allt EU avskaffade Turkiet år 2002 dödsstraff i fredstid och Öcalans straff omvandlades till livstids fängelse.

torsdag 12 februari 2009

Folkets väl går före storfinansens




LO:s och Socialdemokraternas propagandaaffich 1946.
Ang. debattartikel på DN Debatt

fredag 6 februari 2009

För en kritisk ekonomijournalistik!

Den pågående ekonomiska krisen påstås ha uppkommit oväntat och plötsligt.
Påståendet kan betvivlas, men klart är att ekonomijournalistiken har missat viktiga trender som förebådat en kris. På så sätt har ekonomijournalisterna och ekonomiexperterna bidragit till krisens förlopp.
Inför nästa kris bör ekonomiredaktioner, journalister, debattörer och kommentatorer bli mer kritiska till finansvärlden, inte bara slappt förmedla kursförändringar, finansrapporter, gissningar, uttalanden från finansaktörer och nyheter om en och annan skandal.

Några grundläggande förutsättningar
En kritisk ekonomijournalist bör ha som utgångspunkt att
1. Det som skapar kapital är arbete, produktion, råvaror, energi och handel i samverkan. Brukar kallas realekonomin. Endast realekonomin kan skapa produktionsöverskott och tillväxt.
2. Finansmarknaden ska samla, koncentrera och förmedla kapital till realekonomin. Helst till verksamheter där kapitalet kan skapa nya verksamheter, tillväxt och utveckling.
Finansmarknaden kan inte skapa kapital.
3. Kursförändringar på aktiemarknaden, valutamarknaden, fondmarknaden ¬– kort sagt finansmarknaden – speglar bara vinstförväntningar hos marknadernas aktörer.
Förväntningarna saknar ekonomisk substans innan de realiseras.

Granska språket, begreppen och definitionerna!
1. Skilj åtminstone på ”värde”, ”värdering” och ”pris”. Det är tre helt olika storheter som oftast blandas samman.
2. Skilj på begrepp som ”marknadsekonomi”, ”globalisering” och ”kapitalism”.
– Marknadsekonomin är lika gammal som penningsystemet, d.v.s. minst femtusen år.
Marknadsekonomin – handeln med varor och tjänster – är nödvändig för att utveckla arbetet, produktionen, råvarutillgångarna och energiförsörjningen samt för att fördela tillgångarna.
– Kapitalism är den ekonomiska världsordning för produktion och kapitalbildning som vuxit fram de senaste fem hundra åren med den europeiska kolonialismen, industrialiseringen och kapitalkoncentrationen som ekonomisk hävstång. Kapitalismen har påverkat alla mänskliga relationer – ekonomiskt, kulturellt och socialt.
¬– Globaliseringen innebär att finansmarknaden, kapitalbildningen och kapitalkoncentrationen är global och digitaliserad.
Global handel har annars funnits i minst femhundra år.
3. Skilj på dessa historiskt givna processer och på ekonomiska ideologier och teorier.
Motsatsparet ”Kapitalism-”Socialism” är meningslös. Kapitalismen är den rådande globala ordningen medan ”socialism” är en ideologi om denna ordning. Det var synen på kapitalismen som gav upphov till både liberalism och socialism, inte tvärt om.


Den här sortens kritisk journalism kommer inte uppskattas av finansvärldens aktörer. Dessa kommer nämligen inte ha nytta av informationen som kommer ut av den. Däremot kan den kanske hjälpa oss andra att förstå världen bättre.

måndag 2 februari 2009

En stad i kris

Staden Wilmington, Ohio, har drabbats av den ekonomiska krisen. DHL, stadens största arbetsgivare, lägger ner verksamheten. Scott Pelley,CBS News, 60 minutes, rapporterar.(26 januari 2009)

söndag 1 februari 2009

Klasskamp på skatteverket

I Sverige har vi åtminstone två heliga ting: Offentlighetsprincipen och ”Den Personliga Integriteten”. Inte sällan kommer dessa sakrament i konflikt med varandra.

Anhängare av offentlighetsprincipen är främst journalister och egendomslösa.
Journalisterna har ett yrkesintresse av att kunna redovisa fakta om makthavare och deras förehavanden. Offentlighetsprincipen gör detta möjligt. Egendomslösa, löntagarna, har inget att dölja, eftersom deras ekonomiska grundförutsättningar redan är genomlysta av diverse integritetskränkande institutioner. De kräver samma genomlysning av makthavarnas ekonomi.

”Den Personlig Integriteten” dyrkas främst av sådana som har något att dölja, kapitalister och andra makthavare samt av allmänt asociala typer.

Fördelar för den ena gruppen innebär oftast inskränkningar för den andres. Kampen mellan grupperna pågår ständigt, i bland i det fördolda i bland öppet.

Nu har Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand, genom en artikel i DN, fört ut striden på den allmänna arenan.
Han berättar där att verket begär av regeringen att utreda hur utlämnanden av uppgifter om enskilda ur skatteverkets register kan begränsas.
”Skatteverkets engagemang i integritetsfrågan ska inte tolkas som att vi vill inskränka offentlighetsprincipen. Att sätta stopp för missbruk av offentlighetsprincipen bör i stället ses som ett försvar av den princip som är en grundbult i den svenska demokratin och statsförvaltningen. Det handlar om respekt för de medborgare som är våra uppdragsgivare.”, heter det bl.a. i artikeln.

Har kanske skatteverket fått nya uppdragsgivare? Själv tillhör jag i så fall den gamla genom att jag har betalat skatt i 55 år och vill inte att offentlighetsprincipen ska naggas i kanten. Varför ska inte den ståndpunkten längre respekteras?

(Av hänsyn till Mats Sjöstrands personliga integritet avstår jag från att publicera hans porträtt)

Maud höjer arbetsgivaravgiften

Småföretagare som skulle få sänkt arbetsgivaravgift fick i stället högre avgift. Det berättar Dagens Industri den 31 januari.
Näringsminister Maud Olofsson lovade att arbetsgivar- och egenavgifterna skulle sänkas med 1 procentenhet. Men i stället har avgifterna höjts för många bolag, 600.000 företag som bedrivs som enskild firma är drabbade av högre avgift.

För de företag som väljer att ta ut tre eller trettio karensdagar för att minska sjukförsäkringsavgiften har avgiften i stället blivit högre. Försäkringskassan har nämligen höjt sjukförsäkringspremien med 0,11-0,22 procent, rapporterar Dagens Industri.