söndag 1 februari 2009

Klasskamp på skatteverket

I Sverige har vi åtminstone två heliga ting: Offentlighetsprincipen och ”Den Personliga Integriteten”. Inte sällan kommer dessa sakrament i konflikt med varandra.

Anhängare av offentlighetsprincipen är främst journalister och egendomslösa.
Journalisterna har ett yrkesintresse av att kunna redovisa fakta om makthavare och deras förehavanden. Offentlighetsprincipen gör detta möjligt. Egendomslösa, löntagarna, har inget att dölja, eftersom deras ekonomiska grundförutsättningar redan är genomlysta av diverse integritetskränkande institutioner. De kräver samma genomlysning av makthavarnas ekonomi.

”Den Personlig Integriteten” dyrkas främst av sådana som har något att dölja, kapitalister och andra makthavare samt av allmänt asociala typer.

Fördelar för den ena gruppen innebär oftast inskränkningar för den andres. Kampen mellan grupperna pågår ständigt, i bland i det fördolda i bland öppet.

Nu har Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand, genom en artikel i DN, fört ut striden på den allmänna arenan.
Han berättar där att verket begär av regeringen att utreda hur utlämnanden av uppgifter om enskilda ur skatteverkets register kan begränsas.
”Skatteverkets engagemang i integritetsfrågan ska inte tolkas som att vi vill inskränka offentlighetsprincipen. Att sätta stopp för missbruk av offentlighetsprincipen bör i stället ses som ett försvar av den princip som är en grundbult i den svenska demokratin och statsförvaltningen. Det handlar om respekt för de medborgare som är våra uppdragsgivare.”, heter det bl.a. i artikeln.

Har kanske skatteverket fått nya uppdragsgivare? Själv tillhör jag i så fall den gamla genom att jag har betalat skatt i 55 år och vill inte att offentlighetsprincipen ska naggas i kanten. Varför ska inte den ståndpunkten längre respekteras?

(Av hänsyn till Mats Sjöstrands personliga integritet avstår jag från att publicera hans porträtt)

10 kommentarer:

Anonym sa...

Men vem är du som vill kunna snoka i mina personliga förhållanden? Jag förstår mig inte på ditt resonemang alls, det är så självklart att dessa uppgifter ska kunna spärras lika lätt som mitt telefonnummer från att spridas av vem som helst i kommersiellt syfte till nyfikna.

Annika Rydfelt sa...

Jag håller inte med det gamla resonemanget om att den som inte vill att nyfikna jantegrannar ska kunna snoka i sina privata angelägenheter har "något att dölja". Det finns faktiskt män och kvinnor som letar upp förmögenhetsuppgifter innan de går ut, spårar upp och "råkar" träffa en förmögen person i hopp om att det kan leda till romans. Det finns kriminella som också kan ha nytta av privata uppgifter. Man måste vara försiktig, inte dum och bläögd.

I andra länder är det faktist inte populärt att vara så pass nyfiken att man t.ex. frågar grannar och arbetskamrater hur mycket de tjänar. Är man en sådan person blir man snabbt utan vänner, då alla skulle undvika frågeställaren och t.o.m. uppmuntra andra att göra detsamma.

Men här ska det hållas koll på alla. Jag tycker att Herr Sjöstrand har rätt i detta fall. Det är hög tid någon gjorde en sådan offentlig markering mot jantelagens idkare!

Mario Matteonis blogg sa...

Hej Annika!
Offentlighetsprincipen, som är inskriven i grundlagen, är till för att makthavare inte ska kunna spela med falska kort. Är du, Annika, emot offentlighetsprincipen?
Jag håller med dig om att det finns hyenor och kriminella som utnyttjar offentlighetsprincipen. Men det finns å andra sidan skummisar, offentliga personer och andra makthavare, som vill krypa bakom ”den personliga integriteten” för att dölja sitt fusk.

Det handlar om en avvägning mellan offentlighetsprincipen och skyddet av den personliga integriteten. Hellre ett öppet samhälle än ett där hemlighetsmakeriet dominerar.

Anonym sa...

"asocial typer" det är sådana som tycker sig ha rätt att snoka i andra människors liv inte de som vill ha privatlivet just privat.

Johan Segerström sa...

Personligen anser jag att GD är ute och cyklar. Istället borde alla Skatteverkets offentliga registerdelar finnas tillgängliga på “nätet”. Så att var och en utan att behöva kontakta myndigheten ifråga kan söka på aktuella uppgifter. Detta skall således gälla bl. a. inkomst- och skatteförhållanden, folkbokföringen (Skatteverket övertog ansvaret från församlingarna för ett antal år sedan) m. fl. Detsamma borde även gälla i princip samtliga landets myndigheter. Ävenså domstolsväsendets domar och beslut. PUL är ju rena skämtet. T. ex. är en dom offentlig (förutom att vissa delar efter särskilda beslut kan vara sekretessbelagda). Exempelvis är de domar och beslut som Högsta domstolen, Regeringsrätten, Justitieombudsmannen (JO) m. fl. publicerar på sina hemsidor anonymiserade. Dock kan de alltid i oredigerat skick beställas från resp. myndighet. Detta är, enligt mitt förmenande, ett onödigt krångligt och tidskrävande arbete. Bättre vore därför om handlingarna publicerades oförvanskade. Ett annat exempel är Transportstyrelsens (tidigare Vägverkets) fordonsregister. Söker man på Annans fordon får man samtliga uppgifter utom ägaren om denne är en privatperson. Fyller man i ett faxnummer kommer uppgiften inom fem minuter. Varför krångla till det? Är en uppgift/handling allmän (= offentlig) skall den också vara tillgänglig via Internet.

Anonym sa...

http://www.stpress.se/zino.aspx?articleID=14123

http://www.realtid.se/ArticlePages/200809/16/20080916150225_Realtid711/20080916150225_Realtid711.dbp.asp

Mario Matteonis blogg sa...

Johan!

Håller med om det inte är för mycket offentlighet utan för litet. Offentlighetsprincipen bygger på att all information som finns hos myndigheterna också i princip ska vara tillgänglig för allmänheten.
Bara sekretesslagen kan hindra detta. Och sekretesslagen ska tillämpas ytterst sparsamt.

Anonym sa...

Blir så förb....arg när man utan betänklighet eller utan kunskap om dess ursprung/uppkomst hänvisar till Offentlighetsprincipen. Denna princip har sin grund i möjligheten att kunna granska det offentliga ....INTE att "luska" i enskildas privatliv. Grrrrrr....// Leja

Mario Matteonis blogg sa...

På den här bloggen kan du ventilera vilka åsikter som helst, men du måste kunna stå för den med ditt namn.

Anonyma inlägg kommmenterar jag inte.

Är det möjligen så att man fegt kryper bakom "den personliga integriteten" genom att vara anonym?

Anonym sa...

Nej det är för att reta dig som vi postar anonymt eftersom du tycks ha en så märklig syn och tycker att du ska ha rätt att snoka i andras privatliv genom diverse databaser som ska vara vidöppna för kriminella, folk som allmänt vill trakassera andra och asociala grannar utan eget liv.

Dessutom om du hade brytt dig om att läsa artikeln hade du insett att kunna klampa upp på skatteverkets kontor och söka där fortfarande kommer vara möjligt, det är den absurda tillgängligheten på nätet som är problemet.

Har du förresten enligt samma princip något emot spärrregister emot reklam och möjligheten till hemligt telefonnummer ? Det måste du ju ha eller hur, vad är skillnaden ?

Och varför finns inte omyndiga med i dessa register, finns det plötsligt behov av större skydd där, varför ?

Tänk efter innan du svamlar massa skit om offentlighetsprincipen, detta har ingenting med det att göra.