tisdag 21 oktober 2008

Regler behövs på kapitalmarknaden

Citat VI

”Olyckligtvis riskerar vi åter att dra fel slutsatser av historiens lärdomar. Den här gången kommer faran inte från kommunism utan från marknadsfundamentalism. Kommunismen avskaffade marknadsmekanismen och införde kollektiv kontroll över alla ekonomiska aktiviteter. Marknadsfundamentalismen försöker avskaffa kollektivt beslutsfattande och införa marknadsvärdenas överhöghet över alla politiska och samhälleliga värden. Båda ytterligheterna är fel. Vad vi behöver är en riktig avvägning mellan politik och marknad, mellan att göra regler och att följa spelreglerna.

Finansmannen George Soros i ”Den globala kapitalismens kris” Norstedts 1998

USA:s osunda ekonomi

Citat V
”Det kan inte råda något större tvivel om att Förenta staternas ekonomi 1929, för att travestera en välbekant kliché, var i grunden osund. Denna omständighet är av utomordentlig betydelse. Det fanns mycket, som inte var som det borde men fem svagheter i ekonomin synes ha haft ett speciellt nära samband med katastrof, som följde. De är följande;
1. Den sneda inkomstfördelningen
2. Den olämpliga företagsstrukturen
3. Banksystemets osunda struktur
4. Betalningsbalansens tvivelaktiga tillstånd
5. Det ekonomiska förståndets bedrövliga tillstånd.”

John Kenneth Galbraith ”Den stora börskraschen”, Ordfront 1997

Kronans värde

Riksbanken har på kort tid tillfört cirka 166 miljarder svenska kronor till den svenska finansiella marknaden. Det betyder att det idag finns ett överskott av kronor på marknaden.
Via certifikat som köps av bankerna kan finansinstituten placera sina överskott i ett värdepapper som ges ut av Riksbanken.
Riksbanken, med regeringens goda minne, trycker upp sedlar för att pumpa in mera luft i den punkterade finansballongen. På samma sätt gör övriga europeiska länder och USA.

Kronans värde sjunker. Inflationen ökar. Vem betalar?
Förutsättningarna för att skapa reella värden minskar med inflationen.

Klok politik?

måndag 20 oktober 2008

En fri marknad

– Vad innebär en fri marknad?
– Att vem som helst har rätt att köpa och sälja vad som helst när som helst var som helst och hur som helst!
– Innebär det också att vem som helst kan producera vad som helst när som helst var som helst och hur som helst?
– Jo det måste det ju i konsekvensens namn göra!
– Men det måste väl innebära att vem som helst kan sälja och köpa ett företag vilket som helst?
– Självklart!
– Då har jag samma rätt som Wallenberg och Warren Buffett att köpa ett industriföretag.
– I princip ja, men du har inte råd. Du måste låna kapital.
– Kan jag låna för att köpa en industri på en fri marknad?
– I princip ja, men du har ju ingen annan säkerhet än din gamla Volvo. Det räcker nog inte.
– Innebär således inte en fri marknad att vem som helst har rätt att låna och låna ut vad, när, var och hur som helst för att kunna producera för att kunna sälja på marknaden?
– Idiot! För att låna måste man naturligtvis ha en säkerhet för lånet. För att låna till att köpa en industri måste du ha en stor säkerhet. Men du kan ju alltid starta ett litet företag och arbeta upp det så att det blir kapitalstarkt.
– OK, jag säljer min Volvo och för pengarna köper jag ett marknadsstånd på torget.
– Ja där ser du! Visst är det fint med en fri marknad!
– Verkligen! Framförallt för att jag har samma möjligheter som Wallenberg och Warren Buffett att fritt köpa och sälja frukt på torget! Nu förstår jag vad en fri marknad är!

söndag 19 oktober 2008

Låt den reella ekonomin styra kapitalbildningen

Om man för några år sedan ifrågasatte de finansiella instrument som uppstått under 90-talet (hedgefonder, blankning, derivat, värdepapperisering) och dessas värde för kapitalbildning och finansiering av produktionen, blev man betraktad som dum i huvudet.

Alla – ekonomer, bankpersonal, mäklare, ekonomijournalister m.fl. – visste hur de fungerade som instrument för tillväxten.

I dag, efter den akuta krisen, säger alla att de varit svåra eller rent av omöjliga att förstå.

Före krisen var det omöjligt att föra en diskussion om arbetets och produktionens värde.
En sådan diskussion ansågs då gammalmodig och hemmahörande på historiens soptipp.

Samtidigt som den finansiella bubblan växte, växte en enormt uppblåst och ihålig ekonomidebatt. De få som ropade att kejsaren är naken överröstades av experter, uttolkare, teoretiska modellsnickare, spekulationstipsare, finansvärldens skriftlärda och ekonomifariseer.
Nu är det dessa som ska förklara krisens orsaker.

Men krisens orsaker kan inte förstås om man inte går till ekonomins rötter och diskuterar vad som är samhällsnyttiga värden och hur dessa värden skapas.
Efter krisen måste arbetet och produktionen, den reella ekonomin, utgöra grunden för kapital- och finansmarknaden.

lördag 18 oktober 2008

”Finanskrisen inte marknadens fel”

Citat IV

“En del av finansbubblan har ju uppstått när politiker har försökt styra marknader genom att till exempel ge lån till människor som inte klarar av betalningar. Finanskrisen är inte marknadens fel, utan en sund reaktion av en marknad som har blivit styrd åt fel håll”.
Signhild Arnegård Hansen, ordförande i Svenskt Näringsliv, när hon intervjuas av Dagens Industri 08-10-17.

Vad hon anser om den amerikanska statens inblandning när den ger finansmarknaden stöd med 1 175 000 000 000 dollar (7 930 000 000 000 kronor) framgår inte av intervjun.
Frågan är hur marknadens sunda reaktion på denna statliga styrning kommer bli.

torsdag 9 oktober 2008

Krisen börjar i uppgången

Den nuvarande ekonomiska krisen började inte med bolånekrisen i USA.
Bolånekrisen utlöste bara den sedan länge pågående finanskrisen.
Finanskrisen börjar nämligen redan under uppgångsskedet, när finansbubblan var på väg att blåsas upp, medan festen pågick och allt var frid och fröjd.

Det märkliga är att ekonomer och politiker börjar bekymra sig för samhällsekonomin först då finansbubblan brister. Det vore smartare att reagera redan då bubblan pumpats upp till orimliga proportioner. Det är ju då krisen närmar sig.

Det borde finnas ett mått på skillnaden mellan den reella ekonomins värden och de uppblåsta förväntnings”värdena”. En skarp signal borde ljuda då klyftan mellan verklighet och förväntningar uppnått detta mått.

Utgångspunkten för all ekonomi borde vara att det är arbetet och produktionen som skapar de verkliga värdena.

Förstatligande ingen socialisering

Förstatligande av finansinstitut leder inte till socialisering, bara till en mer statlig kapitalism.

tisdag 7 oktober 2008

Hemkommen från Island

Citat III
”Jag är just hemkommen från några mycket intressanta dagar på Island: ett nordiskt land som valt en annan modell än den nordiska. Arbetsrrätten är helt fri, skattetrycket är drygt 40 procent och individer betalar 36 procents plattskatt på sina inkomster - med ett stort grundavdrag.
Resultatet är hög tillväxt och snabbt stigande levnadsstandard. Island är numera rikare än både Danmark och Sverige.”

PJ Anders Linder 2007-05-12