Politiker bör sansa sig om LAS

I debatten om LAS kan det finnas skäl att lyssna till den verklige experten, Tommy Iseskog. Han  var med i lagstiftningsarbetet när LAS togs fram 1972-1974 och han har sedan dess varit verksam som universitetslektor, forskare och författare inom arbetsrätten. Iseskog har skrivit över 250 böcker och publicerat hundratals artiklar i ämnet.

På dagens SvD Debatt ”Politiker i alla läger – sansa er om las” menar han att den nuvarande lagstiftingen ger arbetsgivarna stor flexibilitet och smidighet när de vill avskeda och nyanställa löntagare. 
De borgerliga politikerna överdriver svårigheterna medan arbetsgivarna är medvetna om sina rättigheter.

Så här är det med LAS:

Gäller endast vid arbetsbrist. En uppsägning från arbetsgivarens sida måste alltid ha saklig grund. Saklig grund kan vara av två slag; personliga skäl eller arbetsbrist. Det är vid arbetsbrist som LAS gäller.
Arbetsbrist uppstår när exempelvis ett företag går med förlust och antalet anställda måste minskas. Det är i princip arbetsgivaren som avgör när arbetsbrist uppstår. Arbetsgivaren måste överväga alla möjligheter som står till buds för att undvika uppsägningar på grund av arbetsbrist och förhandla med facket om förändringar i verksamheten.

Gäller för dem som saknar kollektivavtal. Arbetsgivaren får inte säga upp vem som helst på grund av arbetsbrist. Om inget kollektivavtal finns, är det LAS regler om turordning som gäller. De går ut på att de anställda rangordnas i förhållande till vars och ens anställningstid - sist in, först ut.

Lagen är förhandlingsbar. Där kollektivavtal gäller är det mycket vanligt att arbetsgivaren och facket förhandlar fram ett avtal om turordning, som helt och hållet ersätter LAS-reglerna och som tar hänsyn till de anställdas särskilda kvalifikationer.

Särskild regel för småföretag. Om företaget har färre än tio personer anställda får arbetsgivaren göra avvikelser från turordningslistan genom att undanta högst två.

Gäller inte hela företaget. Finns det flera driftsenheter gäller principen sist in, först ut på varje driftsenhet för sig. Man gör också en turordningslista för varje avtalsområde på arbetsplatsen – alltså olika för olika fack.

Avsteg från LAS är vanliga. Arbetsmarknadens parter har rätt att genom kollektivavtalsreglering göra avsteg från LAS turordningsregler, vilket ofta görs. Facket inser vanligen att företaget kan behöva behålla specialkompetenser.

Avskedanden betyder alltid kompetensförlust. Man får väl utgå från att de flesta företag har anställt kompetent personal. Varje avskedande betyder alltså en kompetensförlust, oavsett LAS.

Björklund ljög för landsmötet 

LAS i verkligheten

Centern skrämmer väljarna

LAS, parterna och politiken

 LAS-utredningen är redan lagd och är ute på remiss. Remissvaren ska vara inne 26 oktober. Fortsättningen på hur utredningsförslaget ska behandlas beror till en del på vad remissinstanserna säger.

Löfven och arbetsmarknadsparterna vet, lika väl som Sjöstedt, att det vore bättre om parterna kunde förhandla fram en överenskommelse om LAS.
Frågan är på vilket sätt parterna ska förmås att återta förhandlingarna.

Man måste hålla i tankarna att riksdagsmajoriteten, som ska besluta i frågan, ställer sig bakom en lagstiftning.

Om regeringen föreslår en lagstiftning i enlighet med arbetsrättsutredningen hotar V att fälla regeringen.

Om Stefan Löfven inte håller fast vid januariöverenskommelsen, blir det regeringskris.
Centerpartiet och ev. Liberalerna hoppar av regeringssamarbetet.

Risken för att en ny statsminister heter Ulf Kristersson är stor.

Regeringspartierna, S och MP och L och C, har ett riksdagsunderlag på 166 ledamöter. Den konservativa oppositionen M, SD och KD har 154.
Om L (19) och C (31) förenar sig med oppositionen blir riksdagsmajoriteten som skulle rösta för en lagstiftning 204. S, Mp och V har 143.

Arbetsrättsutredningens förslag blir lag.

Sjöstedt vill med sitt hot tvinga Löfven att dra tillbaka LAS-utredningen och därigenom skapa förutsättningar för att parterna förhandlar fram en överenskommelse om anställningstrygghet.
Troligen helt onödigt.
Om den möjligheten finns kommer Löfven naturligtvis att ta den.

Vänsterpartiet hade kunnat vänta med sitt utspel och se om inte arbetsmarknadens parter återupptar sina strandade förhandlingar.

Troligen kommer de att baka in LAS-frågan i de pågående avtalsförhandlingarna.

I januariöverenskommelsen sägs ju också att arbetsrättsutredningen inte får rubba balansen mellan arbetsmarknadens parter.
Ett kort som Löfven kan dra fram  i förhandlingarna med samarbetspartierna.

Lag o Avtal 

Expressen 

AB Ledare 

STV

 

Skriv om kartan så att den stämmer med det nya politiska landskapet.

Det ser ut som om det ideologiska landskapet inom politiken håller på att förändras.

Efter de realsocialistiska ideologiernas sammanbrott har socialismen blivit en utopi och är ute ur spelet om den politiska makten.
Kvar finns ultraliberaler, socialliberaler och konservativa.
Tendensen är densamma inom hela EU.

Inom dagens svenska partier finns alla tre ideologierna mer eller mindre företrädda.
Socialdemokratin, Vänstern och de Gröna är huvudsakligen socialliberala.
Liberaler och Center är delvis socialliberala men även ultraliberala. De hotas av sönderfall.

Regeringen består i dag av partier med socialdemokrater, gröna, liberaler och center. Regeringen vilar därmed på en socialliberal grund.

Oppositionen har samlat sig till en konservativ trojka med Moderater, Sverigedemokrater och Kristdemokrater.

Moderaternas liberala respektive konservativa idégrupper strävar åt olika håll.

Förändringen tycks gå åt detta håll.

Den politiska kartan bygger däremot på att det funnits ett socialistiskt alternativ som försvunnit.
Kartan måste därför ritas om för att stämma med verkligheten.

Socialliberaler borde samlas inom socialdemokratin. Ultraliberalerna borde fångas upp av Centern och Konservativa samlas under moderat flagg.

SvD

SVT 
Liberal Debatt 
Dagens Samhälle 
Bengt Westerberg - Om socialliberalism och demokrati 

Mina tidigare inlägg i ämnet.
Den politiska kartan måste ritas om
Ideologisk kontinentaldrift skapar jordbävning på denpolitiska ytan

Stökigt på arbetsmarknaden

Situationen på arbetsmarknaden är minst sagt komplicerad.

Januariavtalet kom till för att hindra de tre konservativa partierna - Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna - att ta regeringsmakten.

De fyra socialliberala partierna förhandlade fram ett regeringsunderlag som innehöll 73 punkter. Avtalet rubricerades ”Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna” och publicerades den 11 januari 2019.
Genom överenskommelsen kunde Stefan Löfven röstas fram till statsminister och regeringsbildare den 18 januari 2019. Då hade Sverige varit utan regering i 18 veckor.

Bland de 73 punkterna hade Centerpartiet och Liberalerna bland annat fått igenom en utredning och modernisering av arbetsrätten.
Utredningsuppdraget skulle redovisas till regeringen senast den 31 maj 2020. Enligt januariavtalet ska förändringarna i LAS genomföras senast 2021.

För att slippa statlig inblandning i arbetsrätten inledde LO, PTK och Svenskt Näringsliv förhandlingar om en ny arbetsrätt.
Om parterna kom överens skulle regeringen inte driva igenom förslaget om en ny arbetsrätt.
Misslyckades de skulle utredningsförslagen bli lag.
Förhandlingarna började tisdagen den 18 augusti och hade ett stoppdatum den sista september.

Utredningsförslaget ”Utredningen om en moderniserad arbetsrätt” lades fram i juni 2020.

Den 1 oktober 2020 sprack förhandlingarna om anställningstryggheten.

Lönerörelsen, den egentliga avtalsrörelsen, startar den 2 oktober 2020.
485 kollektivavtal ska förhandlas. Cirka 2,8 miljoner anställda är berörda.
Facken kan nu istället komma att driva krav på ökad trygghet i avtalsrörelsen.

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt har meddelat att statsminister Stefan Löfven inte kan sitta kvar om han lägger fram las-utredningen i stället för ett avtal mellan parterna.

Vänsterpartiet hotar alltså med en misstroendeförklaring mot regeringen. Men för att detta ska kunna genomföras krävs stöd från övriga oppositionspartier. Kristdemokraterna och SD har sagt att de är beredda att stödja en sådan men Moderaterna säger än så länge nej.

Moderaterna stödjer troligen utredningens förslag om arbetsrätten, och vill samtidigt få bort regeringen. Om regeringen fälls öppnar det för en konservativ regering.

Om V fäller regeringen är risken stor att Kristersson blir statsminister stödd av KD och SD.
Då kommer antagligen förslaget i utredningen om arbetsrätten att genomföras ändå.

Vänsterpartiet måste tolerera regeringen för att den ska få sitta kvar.

Regeringspartierna har ett riksdagsunderlag med 166 ledamöter. Den konservativa oppositionen har 154. Vänsterpartiet 27.
Regeringen, med S och MP och med stöd från L och C, klarar sig inte på egen hand.

Läget är minst sagt komplicerat. Vad kan hända?

Parterna går tillbaka till förhandlingsbordet efter att ha fått mer tid på sig.

Regeringen modifierar utredningsförslaget.
Förslaget är ute på remiss. Beroende på remissvaren, som ska vara inne 26 oktober, kan regeringen modifiera utredningsförslaget.

Se mitt föregående blogginlägg ” I landet Lagom finns en lag om medbestämmande i arbetslivet, LAS”

 

I landet Lagom finns en lag om medbestämmande i arbetslivet, LAS.

Somliga kan kalla det för en klasskamp. Andra för en kamp om makten över arbetsmarknaden. 

Hur som helst sker den öppet inom både politik och arbetsmarknad. Här är bakgrunden i korthet.

Den gamla lagen från 1982
Lag om anställningsskydd (1982:80), förkortat LAS, är i Sverige den lag som skyddar arbetstagare vid uppsägningar och avskedanden. Den nuvarande lagen antogs 1982, och ersatte då den tidigare LAS (1974:12).
I Lag om anställningsskydd (1982:80) infördes bland annat regler om provanställning och anställningsformen visstidsanställning vid tillfällig arbetsanhopning. Tidigare hade uppsägningsrätten genom lag inskränkts för vissa grunder, bland annat fackföreningstillhörighet 1936 och graviditet 1939.
LAS gäller för alla arbetstagare med undantag för de i företagsledande ställning.

Januariöverenskommelsen
För att kunna behålla regeringsmakten gjorde socialdemokraterna, miljöpartiet, centerpartiet och liberalerna, efter förhandlingar, en överenskommelse om reformer som de tillsammans skulle stå bakom. Januariavtalet ("JA"), även kallad fyrpartiuppgörelsen, januariöverenskommelsen ("JÖK") eller 73-punktsuppgörelsen är en skriftlig överenskommelse mellan de fyra partierna.
Avtalet rubricerades ”Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna” och publicerades den 11 januari 2019. Stefan Löfven röstades fram till statsminister och regeringsbildare 18 januari 2019, mer än 18 veckor efter riksdagsvalet, och kunde därmed bilda Regeringen Löfven II.
Avsikten med JÖK var att hindra de konservativa partierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att ta regeringsmakten.
Bland de 73 punkterna i överenskommelsen fanns en om att tillsätta en utredning om modernisering av arbetsrätten.
Utredningsuppdraget skulle redovisas till regeringen senast den 31 maj 2020. Enligt januariavtalet ska förändringarna i LAS genomföras senast 2021. Punkten var ett krav från C och L var ett villkor för att gå med på uppgörelsen.

Förslaget till en moderniserad arbetsrätt
Förslaget lades fram i juni 2020.  ”Utredningen om en moderniserad arbetsrätt” Stockholm 2020 SOU 2020:30
736 sidor

Arbetsmarknadens parter förhandlar om ny arbetsrätt
För att slippa statlig inblandning i arbetsrätten inledde LO, PTK och Svenskt Näringsliv förhandingar om en ny arbetsrätt. I fall de inte skulle komma överens skulle regeringen försöka driva igenom förslaget om en ny arbetsrätt.
Förhandlingarna började tisdagen den 18 augusti och hade ett stoppdatum den sista september.

Lasförhandlingarna kraschade
Den 1 oktober 2020 gav LO, PTK och Svenskt Näringsliv upp försöken att enas om anställningstryggheten.
Facken kan nu istället komma att driva krav på ökad trygghet i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen sparkar igång
Förbundens lönerörelse, den egentliga avtalsrörelsen, startar den 2 oktober 2020.
485 kollektivavtal ska förhandlas. Cirka 2,8 miljoner anställda är berörda.

Kommentarer

Lag och avtal
Arbetet 
SvD