Sluta snacka om artificiell intelligens!

Brukar du titta på ”Smartare än en femteklassare” på SVT 1?

Det är ett frågesportprogram med vuxna som ställs inför frågor hämtade ur skolans läroplan. De tävlande ska kunna svara på frågor som elever i klass 5 kan svara på.

Nu senast, lördagen den 25 april 2020, lyckades minneskonstnären Jonas von Essen svara på samtliga frågor och vann en kvarts miljon kronor till välgörande ändamål. Han var alltså lika smart som en femteklassare.
von Essen har deltagit i ett flertal minnestävlingar och blev 2013 Sveriges första världsmästare i minne.

Tidigare har medlemmar i organisationen Mensa, som alltså anses vara mer intelligenta än genomsnittet svenskar, varit med och tävlat. De har klarat sig sådär.

Någon av de överintelligenta visste inte vem som var liberalerna partiledare 2019 och en annan kunde inte svara på i vilken världsdel världens längsta bergskedja ligger.

Slutsats: Ett gott minne är bättre än ett högt IQ. I varje fall när det gäller frågesport. IQ behöver inte betyda allmänbildning.

Världens snabbaste dator kan göra 200 miljoner miljarder beräkningar varje sekund.
En betydligt enklare maskin skulle kunna programmeras med grundskolans kunskapsinnehåll och lätt vinna ”Smartare än en femteklassare”.

Som jag uppfattar det är ”smart” detsamma som skicklig, fiffig, listig när det används om personer. Ofta är det, konstigt nog, synonymt med intelligent.

Intelligensen brukar vanligen betyda förmågor att resonera, planera, lösa problem, associera, tänka abstrakt, förstå idéer och språk, komplicerade orsakssammanhang samt förmågan till inlärning.

Utbildning och bildning är ytterligare två olika saker.

En viktig del av vår mänskliga intelligens är intuitionen. 

Intuition bygger på hjärnans nanosekund snabba kopplingar till erfarenheter, minnen, fantasier och infall. Intuitionen utvecklas med livserfarenheter.

I hjärnan finns till exempel barndomsminnen av som när den femårige stadspojken under sommaren fick följa med sin moster ut till ladugården där kossorna stod i rader och se på när hon mjölkade, höra strilet i spannen och se kossans blänkande ögon i halvmörkret, höra deras råmanden och skrapande och stampandet med klövarna mot betonggolvet och känna doften av färsk mjölk och koskit.

Eller minnet av den första simturen i Ödledammens bruna vatten och samtidigt se svalorna flyga ut och in i sina hålor i grusgropens brant.

I hjärnan finns bardomens lekar. Kollovistelserna. Dansen kring julgranen.  Den oskyldiga förälskelsen i Ellen med den vackra pannan och knoppande brösten. Skolan. Skolkandet från skolan. Känslan av att öppna en ny bok. Minnet av när du lärde dig cykla. Kvarterskrigen. Rivaliteten med bästa kompisen. När vinterns första snö föll. Vårens, sommarens och höstens speciella dofter.

I hjärnan finns också minnen av pubertetens vilsenhet. Första fyllan, hormonernas pockande, obesvarade kärlekar. Sexualiteten. Kasten mellan övermod och osäkerhet. Misslyckandena. Upproren. Triumferna. Förälskelser. Själva vuxenblivandet.

I den vuxnes hjärna finns minnen av förväntningar inför det nya jobbet, arbetsuppgifterna, relationerna på arbetsplatsen. Arbetets glädje, ångest och tristess.

Där finns känslan av livets fullbordan i äktenskapet. Lyckan då barnen en söndagsmorgon kryper upp i din säng och lägger sin lilla mjuka arm om din hals. Sorgen vid skilsmässan. Ansvaret för barnen. Minnen av stolthet. Där finns kulturupplevelser, möten med nya vänner, förlusten av kära. Åldrandet.

Hela livsprocessen, varje steg, skapar dig som tänkande och kännande mänsklig varelse.

Minnena formar dina fantasier och infall. Skapar dina möjligheter att kunna improvisera och vara barnslig i vuxen ålder. Utifrån dina drömmar och förmåga att fatta tag i livets slumpartade erbjudanden. Men också förmågan att glömma.

Allt detta, tillsammans med ditt genetiska arv, skapar din intuition.

Utan minnen, känslor och intuition är din intelligens som en dator.

Robotar och datorer har inget genetiskt arv och inga barndomsminnen. Maskiner har inga känslor. De kan därför aldrig ha intuition. De kan alltså inte vara intelligenta.

Människans hjärna är unik.
Det är därför som jag, rent intuitivt, reagerar mot begreppet Artificiell Intelligens.

Intuition kan förklaras 

Talet om AI är ointelligent 

Filosofen: AI är det största hotet mot mänskligheten 

Vart tog börskrisen vägen?

Coronaviruset. Den 30 december 2019 rapporterades den kinesiska staden Wuhan ha 27 misstänkta fall. WHO bekräftade den 7 januari att det rörde sig om ett hittills okänt coronavirus. Det första dödsfallet inträffade 9 januari.

I dag 20-04-26 är 2 898 703 bekräftat smittade och 203 044 döda av coronavirus.

Börsen. 2019 hade blivit ett väldigt starkt börsår med uppgångar på 30 procent. Före årsskiftet 2019/2020 var börsen starkt övervärderad och mogen för en korrigering.
Börsnedgången inleddes kring den 19 februari 2020.
Stockholmsbörsen, OMXSPI, sjönk med mer än 14 procent från toppen i mitten av februari.

”Under de senaste veckorna har världens börser fallit kraftigt till följd av coronakrisen”--- ”Till följd av coronakriserns utbrott har världens börser rasat ordentligt.”
Det meddelar Ekonomifakta i april 2020.

Och Ekonomifakta är inte ensamma om att beskriva sambandet på det sättet. 

Den allmänna uppfattningen tycks vara att börskrisen kom som direkt en följd av coronasmittan. Det handlar således om två kriser, sammanvävda med varandra, som påverkar världsekonomin.

Det kan vara så att coronaepidemin skrämde börsens aktörer att plötsligt börja sälja sina aktier. Klart är att börsen dessförinnan var en sprickfärdig bubbla. Coronautbrottet fick den att spricka.

Hur har börsen reagerat på tidigare epidemier?

Månaden innan Sarsutbrottet 2002, som också var en variant av Coronavirus, hade Stockholmsbörsen gått upp tio procent. Under den kommande veckan reagerade inte investerarna för viruset. Faktum är att efter en månad hade börsen bara gått ner 2 procent. Efter tre månader hade WHO hunnit gå ut med en global varning. Då gick börsen ned 11 procent sedan utbrottet och stod fortfarande på minus, 4 procent, efter ett halvår. Utbrottet orsakade omkring 8 000 fall varav över 750 personer dog, enligt Folkhälsomyndigheten.

Under våren 2009 spreds nyheten att 60 människor i Mexiko City hade dött av vad som beskrevs som en muterad form av svininfluensa. Månaden innan hade börsen stigit 16 procent. Efter en månad var börsen oförändrad efter att först ha backat något. Även att viruset totalt sett orsakade många dödsfall minskade skräcken i takt med att det spred sig. Marknaden hade därför återhämtat sig och var tre månader efter utbrottet upp 13 procent. Vid det laget hade WHO gått ut med en global varning. Antalet dödsfall beräknas till cirka 285 000 personer.

Slutsatsen är att börsen inte på något entydigt sätt tidigare reagerat på virusutbrott.

Jag har några frågor:
Varför reagerade börsen denna gång på virusutbrottet?

Skulle börskrisen ha kommit utan coronan? Nu skylls allt på coronakrisen.

Skulle de ekonomiska konsekvenserna av pandemin blivit lika stora utan börskrisen?

Att coronakrisen orsakat en ekonomisk nedgång är klart.

Men frågan är i hur hög grad börskrisen har påverkat nedgången.
Kan man utröna hur mycket av krisen som beror på coronasmittan och på börsnedgången?

Något för forskare att studera.

JohnsHopkins 

Så påverkas börsen av coronaviruset 

Statens satsningar 
Så har börsen reagerat på virusutbrott 

Mina tidigare funderingar kring detta

Två kriser blir en. Varifrån kommer gratispengarna? Hurgratis är de? 

Statens satsningar på företagen i coronatider

Börs och corona

Orsaker till börsrasen – reella och inbillade 

Smittor och aktiemarknad 

Myten om coronavirusets orsak till börsfallet 

Storföretagen är inga privatföretag

Den enskilda äganderätten och egendomsrätten är en av samhällets viktigaste rättsprinciper.

Oavsett om du äger en blyertspenna eller en fabrik som tillverkar sådana, ger dig lagen rätt att bestämma över din egendom.

I Förenta Nationerna, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna heter det:

”Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra. Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom.”

Privat ägande av produktionsmedlen och kapital är helt avgörande för den nuvarande globala ekonomiska, sociala och kulturella ordningen – kapitalismens - uppkomst och existens.

Handelskapitalisterna under medeltiden, som Fugger, Medici och andra, byggde ”sitt” kapital på att de kunde köpa och sälja varor i ett stort nätverk av producenter och konsumenter. Ungefär som Kamprads IKEA. De kunde samla vinsterna i detta nätverk till sig själva, och kallade kapitalet för sitt.
Men redan då var staten och kapitalet väl sammanvävda. Fugger lånade ut enorma summor till europeiska kungar och kejsare. Cosimo de' Medici grep makten i Florens 1434, Louis de Geer samarbetade intimt med Gustaf II Adolf och Oxenstierna om privilegier, lån och leveranser av bl.a. vapen.

Så småningom breddades ägandet till handelskompanier, till exempel brittiska Ostindiska Companiet som bildades år 1600 med ett hundratal köpmän i London och adliga andelstecknare.

Den tekniska utvecklingen gjorde masstillverkning i fabriker möjlig.  Fabriksägarna samlade kapital utifrån överskottet på löntagarnas arbete. Ägarna ansåg sig inte bara ha rätt att bestämma över fabriken och överskottet utan också över arbetsprocessen. ”Rätten att leda och fördela arbetet”.

I slutet av 1800-talet var de flesta företag delägda genom aktieandelar bland andra AB Separator, Asea, SKF, Alfa-Laval, AGA, Bolinders och L M Ericsson.

Aktieandelarna var först relativt få. Aktiekapitalet i SKF fördelades på totalt 110 aktier varav Gamlestadens Fabriker tecknade sig för 82 aktier och uppfinnaren Wingquist för 20 aktier.

Så småningom byggdes aktiekapitalet på tusentals sparare, och i slutet av 2017 fanns det drygt 1,8 miljoner svenskar som ägde aktier, vilket motsvarar nästan en femtedel av befolkningen.
SKF har idag cirka 53 542 aktieägare.
Aktiemarknaden hade tagit steget mot en allmän angelägenhet.

Så hur privat är egentligen kapitalet i dag?

Den nuvarande ekonomiska krisen visar ännu en gång att kapitalägandet inte längre är enskilt utan allmänt.

Det finns många belägg för att det är så. Här är fem av dem:

1. De återkommande ekonomiska kriserna där skattebetalarna tvingas gå in och stötta företagen med kapital. Så var fallet vid finanskriserna i Sverige 1990–1994 och 2008.
Så är det i den nuvarande ekonomiska krisen där staten satsar över 300 miljarder kronor i ett krispaket. I paketet betalar staten 90 procent av lönekostnaderna vid korttidspermittering, tar över arbetsgivarnas sjuklönekostnader i april-maj och ger företagen anstånd med att betala arbetsgivaravgifter, preliminärskatter och moms. Åtgärderna är kanske nödvändiga men de förskjuter ansvarsfördelningen mellan kapital och arbete.

2. Socialiseringen av kapitalmarknaden beror också på att allmänhetens pensions- och försäkringspengar är indragna i finansmarknaden. Liksom bankernas tillgångar.
Idag är det svårt för en medborgare att helt undvika att vara en del av aktie- och fondsparande, banklån, premiepensionsval, ekonominyheter och räntesvängningar, försäkringslösningar och bankappar.

3. Företagens allt större påverkan på miljön är också ett tecken på att privatintressen inte längre ensamt kan styra ekonomin. Företagen lämnar efter sig stora miljökatastrofer som skattebetalarna efteråt tvingas reparera. Oljeutsläppet i Mexikanska golfen, Love Canal, USA där företaget Hooker Chemical and Plastic Corporation grävde ned över 20 000 ton kemiskt avfall, Bhopal i Indien, Tjernobyl i Ukraina, Three Mile Island i USA, Minamata, Japan, Exxon-Valdez i USA för att nämna några.

4. Ett annat tecken på att kapitalet blir allt mer socialt är till exempel arbetsmiljökatastrofer som bland andra BT Kemi- och Eternitskandalerna i Sverige där kostnaderna har drabbat skattebetalarna men som i decennier tidigare gett aktieägarna och kapitalägarna stora vinster. Medan aktieägarna delat på företagens vinster har löntagare blivit sjuka eller dött i förtid. Här tvingades staten efteråt att gå in och städa upp.

5. Antalet anställda i januari 2017 i Sverige uppgick till 4 383 000. 1909 var antalet cirka 306 000.
1909 var SKF ett stort internationella företag med 1 300 anställda.  I dag är de 43 814.
Om företagets ledning fattar beslut om företaget berör det alltså betydligt fler än för hundra år sedan. Många anställda och underleverantörer är beroende av storföretagens beslut.
Jag har här tagit SKF och Sverige som exempel men trenden gäller företag i hela världen.

Den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen över hela världen har således gjort kapitalet allt mer socialt och allt mindre privat.

Mina tidigare funderingar kring detta problem:

Det enskilda ägandet och näringslivet I (av III)

Det enskilda ägandet och näringslivet II. (Av III) Hur privat är kapitalet och näringslivet?

Det enskilda ägandet och näringslivet III. (av III) Den kapitalistiska utvecklingen gräver sin grav.

Det enskilda ägandet och näringslivet. Sammanfattning. Hur kan politiken anpassas till de nya produktionsförhållandena

Alla som vill rädda jorden – organisera er!

Om jorden framtid ska kunna räddas hjälper det inte att vi, var och en för sig, ”ändrar livsstil”.

Det är bara i solidarisk samverkan och gemensamt som världens folk kan åstadkomma förändringar.

Och politikerna behöver inte upplysas ytterligare. De vet redan vad som krävs.
Det är inte kunskaper som fattas. Forskningen talar entydigt om att vi måste skapa nya förutsättningar. Internationella institutioner som FN:s miljöprogram och EU:s miljöarbete strävar åt samma håll.
De gröna partierna är redan nu med i olika regeringar och påverkar politiken. Andra politiska organisationer har mer eller mindre antagit miljöprogram.
Fackföreningar, företag, politiska organisationer börjar också inrikta sitt arbete för att rädda vår jord.

Men vad som krävs är ingen lätt promenad. De globala ekonomiska, sociala och kulturella strukturerna måste förändras i grunden. Alltså:
Gärna vinster men utan exploatering av människor och natur. Den enskilda äganderätten är en av de viktigaste rättsprinciperna. Men i dagens globala värld finns enskild egendom ofta i ett ekonomiskt och socialt sammanhang. Egendomsrätten måste modifieras för ett allmänintresse.

Här är olika föreningar och ideella organisationer, som arbetar med miljöfrågor.

Fairtrade är en paraplyorganisation för de olika Rättvisemärkningarna som finns i världen. Fair Trade Labeling Organisation (FLO) är det internationella kontrollorgan som samordnar kriterierna för rättvisemärkningen i flera länder. 

SvenskaNaturskyddsföreningen, Sveriges största miljö- och naturorganisation. Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, är en politiskt och religiöst obunden ideell förening utan egna vinstintressen. Omsorgen om miljön är deras drivkraft. 

Klimaktion bildades 2008 är politiskt och religiöst obundna och baserar sina ställningstaganden på vetenskaplig forskning om klimatet. Vill bygga en folkrörelse som utgår från lokala organisationer/nätverk. 

Friends of the EarthInternational arbetar för en fredlig och hållbar värld baserad på samhällen som lever i harmoni med naturen ett samhälle av inbördes beroende människor som lever i värdighet, helhet och uppfyllande där rättvisa och mänskliga och människors rättigheter realiseras. ”Detta kommer att vara ett samhälle som bygger på människors suveränitet och deltagande. Det kommer att grundas på social, ekonomisk, köns- och miljömässig rättvisa och vara fri från alla former av dominans och exploatering, såsom nyliberalism, företagens globalisering, nykolonialism och militarism.” 

Amazon Watch är en ideell organisation som grundades 1996 för att skydda regnskogen och främja urfolks rättigheter i Amazonasbassängen. De samarbetar med inhemska och miljöorganisationer i kampanjer för mänskliga rättigheter, företagsansvar och bevarande av Amasons ekologiska system. 

Fair Trade Center, En ideell förening som arbetar för en rättvis internationell handel. De vill visa att du påverkar förhållandena där varor produceras genom hur du handlar. 

Fair EnterpriseNetwork, arbetar med att bygga upp och utveckla ansvarsfulla företag i fattiga länder. Företagen kombinerar vinstdrivande affärsverksamhet med etiska, demokratiska och miljövänliga värderingar. 

Clean ClothesCampaign, CCC, är en internationell kampanj med fokus på att förbättra arbetsförhållandena inom klädesindustrin i hela världen. 

Fältbiologerna är Sveriges största förening för barn och ungdomar som är intresserade av natur och miljö. Fältbiologerna är en oberoende, ideell förening och verkar för ett hållbart samhälle, global rättvisa och god miljö. 

MiljöförbundentJordens Vänner är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för miljö och solidaritet. De arbetar med en rad viktiga teman, bland annat klimat, regnskog, privatisering och makten över maten. 

Världsnaturfonden,WWF, är en oberoende och partipolitiskt obunden naturvårdsorganisation som bildades 1961. Syftet med verksamheten är att bedriva naturvårdsarbete där akuta eller långsiktiga åtgärder är nödvändiga för att bevara utrotningshotade växt- och djurarter eller hela naturtyper. 

Greenpeace Sverige är en internationell miljöorganisation som går från ord till handling för att konfrontera global miljöförstöring och driva fram lösningar som leder till en värld i fred och ekologisk balans.

 

Risker, katastrofer och beredskap

En risk definieras som sannolikheten för att en fara kommer att orsaka skada och hur allvarliga konsekvenserna blir om skadan inträffar.

Flodvågskatastrofen i Thailand mitt i julhelgen 2004 var till exempel inte lätt att förutse för svenska myndigheter men hade svåra konsekvenser för svenska medborgare.

I kristider uppstår alltid diskussioner om att regering och myndigheter borde ha insett risken och gjort något för att förhindra den. Beredskapen borde ha varit bättre. Åtgärderna borde ha kommit snabbare och varit mer kraftfulla. Ansvariga utpekas. Avgångar krävs.

Det gäller mer eller mindre Hongkonginfluensan 1968, Palmemordet 1986, Flyktingkrisen 1989, Finanskrisen 1990-1994, Estoniakatastrofen 1994, Diskoteksbranden i Göteborg 1998, Mordet på Anna Lindh 2003, Flodvågskatastrofen 2004, Orkanen Gudrun 2005, Finanskrisen 2008-2009, Svininfluensan 2009-2010, Bombdåden i Stockholm 2010, Skogsbranden i Västmanland 2014, Flyktingkrisen 2015-2016, Terrordådet i Stockholm 2017 och Coronakrisen 2020.

En del kriser är lättare att förutse än andra och därmed lättare att förebygga.
Men en katastrof kan anses ha liten sannolikhet men skulle, om den mot förmodan uppstod, ha stora och fruktansvärda konsekvenser. 

Som till exempel den 1 februari 2019, då asteroid 2002 NT7 beräknades kollidera med jorden.
Smällen skulle ha blivit en global katastrof och kunnat förgöra en hel kontinent. Hotet kunde dock, som tur var, snabbt avlysas och i dag vet vi att den två kilometer långa asteroiden NT7, inte kommer att kollidera med jorden. Men det kan ju komma fler.

År 1815 förmörkade askmolnet från vulkanen Tambora i Indonesien himlen över hela världen. Året efter utbrottet blev känt som "året utan sommar", och drabbade stora delar av vårt klot. Skördar slog fel, boskap dog och många människor avled till följd av sjukdomar och missväxt. Tambora är, liksom flera andra vulkaner, fortfarande aktiva.

Vilken beredskap har regering och myndigheter för dessa typer av katastrofrisker?

Handbok för riskanalys, Räddningsverket 2003  
Efter flodvågskatastrofen, Krisberedskapsmyndigheten (KBM) 2005 

Det motståndskraftiga förtroendet Kriser och institutionelltförtroende i Sverige 1986-2017, Tim Segerberg, JMG 2020

Kan vi rädda vår planet genom att ändra vårt sätt att leva

Det finns de som anser att ”vi måste ändra vårt sätt att leva” för att rädda vår värld till framtida generationer.

”Vi” måste till exempel sluta flyga, sluta köra bil, sluta överkonsumera, sluta äta kött, sluta skövla regnskog, sluta skita ner hav…

Den första frågan man ställer sig är, vilka är ”vi”?

Jag antar att man för det mesta menar hela mänskligheten. I varje fall avser man oss som bor i den industrialiserade världen.

Jag håller med om att flyget, bilismen, överkonsumtionen, skövlingen av regnskogen, nedskitningen av haven m.m. måste upphöra eller åtminstone drastiskt minskas.
Men frågan är om alla dessa miljöförstörande verksamheter kan påverkas genom att ”vi”, var och en, ändrar vårt sätt att leva. Är det inte så att vi lever på sätt som är oss historiskt givna.  Verkligheten bjuder inte på så många alternativ. I varje fall inte för de flesta av oss.

”Vi”, som enskilda individer, har begränsad makt att ändra på vårt sätt att leva eftersom vårt liv är givet oss av den historiska utvecklingen. Historien har skapat den globala ekonomiska, sociala och kulturella struktur i vilken vi lever.

Den industriella utvecklingen kan inte vridas tillbaka. Bilen uppfanns för att gynna utvecklingen inte för att förstöra miljön. Bilen krävde petroleum, bilismens infrastruktur, lagar o regler, parkeringshus m.m. Ingenting av detta skapades för att förstöra miljön. De sågs som nyttigheter. De gjorde det möjligt för alltfler människor att leva och försörja sig.
Bilen gjorde ”oss” beroende. Blev en nödvändighet och är det ännu.
Tekniken skapade och utvecklade flyget på samma sätt.
Produktionstekniken skapade massproduktion som skapade masskonsumtion.
Rationaliseringar syftade till att försörja allt fler och gjorde det möjligt för allt fler att överleva.
Folk flyttade inte in till städerna för att de älskade att andas in avgaser och packas ihop i flervåningshus utan för att det var i städerna det fanns jobb.
Det var inte ”vi” som skapade allt detta, det var de historiska nödvändigheterna.

Människor har sedan urminnes tider arbetat, bearbetat natur och miljö, för att skapa sig försörjning.
Redan i det gamla Babylon blev vinsten en drivkraft, handeln skapade kolonialismen och kommersialismen som med industrialismen blev dagens kapitalism. 

Under tusentals år byggdes, bit för bit och steg för steg, ett nätverk av tekniska innovationer, lagar,  ekonomiska strukturer, sociala och kulturella samband.
Och den utvecklingen fortsätter. Vill man inte kalla den för utveckling går det lika bra med förändring.

Datorisering, automatisering, strukturrationalisering, kärnkraftsutbyggnad, kapitalkoncentration, finansmarknad förändrar vår värld.
Elbilen ska ersätta bensindriften. Men vilka negativa medför dessa?
Drivkrafterna – marknadsekonomin, vinstmotivet, konkurrensen – finns kvar.

”Vi” är bundna av denna historiskt givna väv.

Och ”vi” är bundna på olika sätt och olika starkt av denna ekonomiska, sociala och kulturella världsordning.
Somliga ”vi” saknar intresse att förändra något eftersom den rådande ordningen ger dem privilegier. De kommer att försvara sina rättigheter.
Andra önskar ändra på historien genom att ”krossa kapitalismen”. Har provats i stor skala men med fullständigt misslyckat resultat.
En tredje grupp ”vi” ser en tillbakagång i historien som enda möjligheten vilket betyder att mänskligheten kraftigt måste reduceras. Utom att det är omöjligt att radera historien.
En fjärde grupp ”vi” anser att vårt sätt att leva måste dirigeras om av en upplyst despoti som tvingar oss att byta livsmönster. Vilket betyder att demokratin måste ersättas av en global diktatur.
Nyliberala tänkare anser att kapitalismen kommer att reparera sina egna skador.
Somliga vänsterdebattörer kräver att staten går in och övertar ekonomin.
”Vi måste ändra vårt sätt att leva” har tusentals uttolkare som måste enas om samma mål, samma metoder för att leva på det enda rätta sättet.

”Vi måste ändra vårt sätt att leva” betyder att vi måste kliva ur historien, riva ner alla dessa givna strukturer, och bygga upp något nytt.
”Vi måste ändra vårt sätt att leva” vädjar till individen, men innebär att hela mänskligheten måste omvändas och strejka tills de tusenåriga strukturerna har slutat verka. Innan dess har vi alla svultit ihjäl.

Vad ska vi göra?

Det är väl okej om vi, var och en för sig, ”ändrar vårt sätt att leva” men det hjälper inte för att rädda världen.
Om vi vill rädda vår jord från förstörelse och utarmning tror jag att vi måste skapa och bygga starka organisationer i både det nationella och globala samhället.

Debattinlägg

DD
VLT
DN
Dagen

IVL Rapport om klimatutsläppen från tillverkningen av elbilsbatterier 

Birger Schlaugs blogg 

Greta Thunbergs tal på klimatmötet COP25 i Madrid 2019,Expressen 

Johan Norberg Om du vill se hoppet för miljön, se dig omkring!

Är krig, katastrofer, kriser och farsoter nödvändiga?

Min första anställning var som lärling hos en målarmästare Bohlin. Det var 1951 och jag var fjorton år.

Bohlin försökte inte bara lära mig måleri utan ansträngde sig ofta och gärna med att förklara världsläget, livet och dess mening för mig. Han ansåg bland annat att det hade varit bättre om tyskarna vunnit kriget i stället för judarna, amerikanerna och kommunisterna.

Inte för att jag begrep mig på politik så värst men jag kände ändå obehag inför hans filosofiska och politiska utläggningar.
En av hans teorier var att krig och farsoter är nödvändiga för att återställa mänsklighetens brist på jämvikt och för att avhjälpa överbefolkning. Ungefär som berättelserna om fjällämmeln som i massor störtar sig över avgrunden då de blivit för många. Krigen och farsoterna är en regulator, förklarade han.

Jag tänker idag på finansbörsen som tycks självsanera när den blivit övervärderad.
I dag ser vi hur coronavirusets framfart tvingar fram vissa nödvändiga omstruktureringar i samhället.

Jag blev aldrig målare och har aldrig antagit Bohlins visdomar men bakom både krig, pandemier och börskrascher finns naturligtvis vissa orsaker.
I dag värjer jag mig från Bolins tankar av flera skäl.
En är att  konsekvensen kan bli att man accepterar krig och katastrofer som oundvikliga.

Men kan Bolin haft rätt när det gällde befolkningsökningen och regleringsmekanismer?
Jag värjer mig mot frågeställningen, men den återkommer envist.

Jag tvingas tänka så här: Krig och kriser har alltid förekommit i människans historia. Folkvandringar har alltid förekommit. Liksom farsoter.
Och ända tills för två hundra år sedan kunde den europeiska befolkningen fly från fattigdom i Europa till andra kontinenter. Det skedde ofta genom att urbefolkningar utrotades antingen genom våld eller smittor. Kolonisationen var ett sätt att lätta på befolkningstrycket i Europa.

I dag är den vägen stängd. Det finns ingenstans att flytta i vår globaliserade värld.

Samtidigt har de senaste tvåhundra åren inneburit en teknisk utveckling som skapat ökade försörjningsmöjligheter men i vissa delar av världen svälter folk ihjäl.

Varken Thomas Robert Malthus (1766 -1834) med sin överbefolkningsteori eller
Joseph Alois Schumpeter (1883 -1950 ) med sin teori om den kreativa förstörelsen är än så länge tillämpbara som förklaring.
Inte heller i Naomi Kleins (1970 - ) förklaringar i boken ”Chockdoktrinen -Katastrofkapitalismens genombrott” hittar jag övertygande förklaringar.

Jag får nog i min inre dialog fortsätta att käfta mot min gamle målarmästare utan att ha någon riktigt bra förklaring till varför krig, katastrofer och farsoter ständigt uppkommer och reducerar vad människor byggt.

Krig 

Farsoter 

Kriser 

Katastrofer

Finanskriser 

Två kriser blir en. Varifrån kommer gratispengarna? Hur gratis är de?

Det är (minst) två kriser som nu drabbar världen ungefär samtidigt.

Den ena är medicinsk (coronan) och den andra är ekonomisk (börskraschen). De påverkar varandra.

Coronaepidemin påverkar världens ekonomier genom de åtgärder som politikerna tvingas vidta för att stoppa virussmittan. Hela samhällsekonomin stängs ner för att isolera virusspridningen. Coronasmittan orsakar därmed indirekt en ekonomisk stagnation.  
Den krisen skulle ha kommit även om den ekonomiska krisen inte skulle ha uppstått.

Den ekonomiska krisen beror på det hastiga börsfallet vid årsskiftet. Den var väntad eftersom börsmarknaden var mycket övervärderad. Även den krisen skulle ha kommit om den medicinska krisen inte skulle ha uppstått.
Aktörerna på finanasmarknaderna hade bara väntat på ett tillfälle att sälja sina övervärderade papper.

De bägge krisorsakerna samverkar och politikerna över hela världen vidtar åtgärder för att
a) hindra smittan att sprida sig, b) dämpa konsekvenserna av den samlade ekonomiska krisen.

Riksbanken delar ut 500 miljarder i ”gratispengar” och Finansinspektionen frigör 800–900 miljarder kronor i möjliga lån. Allt för att stötta svenska företag.
500 miljarder kronor motsvarar 10 procent av Sveriges BNP. 500 miljarder är också mer än den sammanlagda utestående lånestocken till landets små och medelstora företag idag, så det är en omfattande summa.

Övriga stater i världen handlar på samma sätt eftersom bägge kriserna är globala.

Det bör vara en uppgift för så kallade samhällsekonomer att studera skeendet och samband mellan de bägge krisorsakerna.

Skulle den ekonomiska krisen kommit även utan den medicinska?
Varför är det första gången i historien som en ekonomisk kris utlöses av en medicinsk?
Varifrån kommer pengarna som världens stater plötsligt halar upp som stöd till ekonomierna?
Om svaret är lån, vem lånar ut?
Vilka ska betala tillbaka?
”Gratispengar” sa Ingves.
På vilket sätt är de gratis?

Stefan Ingves i SvD

Se mina tidigare blogginlägg i frågan

Statens satsningar på företagen

Börs och corona

Orsaker till börsrasen – reella och inbillade

Smittor och aktiemarknad

Myten om coronavirusets orsak till börsfallet

 

Statens satsningar på företagen i coronatider

Rabatt på hyreskostnader för utsatta branscher 

För företag inom branscher som sällanköpshandeln, hotell, restauranger och vissa andra verksamheter föreslås ett stöd som ska underlätta omförhandling av hyror.
Staten tar kostnaden för 50 procent av hyresnedsättningen upp till 50 procent av den fasta hyran.

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter

Sänkta arbetsgivaravgifter (endast ålderspensionsavgiften, 10,21%, kommer behöva betalas) under fyra månader. Motsvarande lättnad till enskilda näringsidkare föreslås genom en nedsättning av egenavgifterna.

Ändrade regler om periodiseringsfonder

Regeringen föreslår att reglerna om periodiseringsfonder ändras tillfälligt så att egenföretagare har en utökad möjlighet att få sänkt skatt för 2019 och förbättrad likviditet.
En avsättning till periodiseringsfond betyder att en del av beskattningen (vinsten) kan skjutas upp till senare år. De nya reglerna innebär att 100 procent (istället för 30 procent) av den skattepliktiga vinsten för år 2019 får sättas av till periodiseringsfond, upp till ett tak på 1 miljon kronor. Förslaget berör enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag.

Möjlighet till anstånd att skjuta upp skatteinbetalning

För att stärka företagens likviditet föreslås möjlighet till uppskjuten inbetalning av preliminärskatt på lön, arbetsgivaravgifter och moms.
Anstånd kommer inte beviljas företag som har större skatteskulder, missköter sin ekonomi eller på annat sätt är oseriösa.

Statlig lånegaranti

Den statliga företagsakuten tar 70 procent av risken (lånegaranti) på banklån upp till 75 miljoner (per företag). Lånegarantin ställs ut till bankerna. Företag kan alltså ansöka om ett lån med statlig kreditgaranti genom att vända sig till en bank.
Lånegarantin riktar sig primärt till små och medelstora företag.

Korttidspermittering

Regeringen vill införa ett nytt system för korttidspermittering som innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidig som arbetstagaren får 90 procent av lönen. Staten täcker upp till tre fjärdedelar av kostnaden.

Tillfälligt slopat karensavdrag

Att tillfälligt slopa karensavdraget var ett av de första förslagen som regeringen kommunicerade för att minska spridningen av covid-19. Förslaget innebär att sjukpenning ska betalas ut av staten från dag ett. Staten tar över kostnaden för anställdas sjuklöner

Regeringen har även föreslagit att kravet på läkarintyg under sjuklöneperioden tillfälligt avskaffas. Det innebär att den som är sjuk kan vara hemma från jobbet i upp till 14 dagar utan läkarintyg.

 Regeringen och samarbetspartierna är överens om att ge kommuner och regioner 15 miljarder i extra medel för att täcka kostnader som kopplas till coronakrisen, enligt SR Ekot. 

Varifrån kommer alla pengarna?