Sluta snacka om artificiell intelligens!

Brukar du titta på ”Smartare än en femteklassare” på SVT 1?

Det är ett frågesportprogram med vuxna som ställs inför frågor hämtade ur skolans läroplan. De tävlande ska kunna svara på frågor som elever i klass 5 kan svara på.

Nu senast, lördagen den 25 april 2020, lyckades minneskonstnären Jonas von Essen svara på samtliga frågor och vann en kvarts miljon kronor till välgörande ändamål. Han var alltså lika smart som en femteklassare.
von Essen har deltagit i ett flertal minnestävlingar och blev 2013 Sveriges första världsmästare i minne.

Tidigare har medlemmar i organisationen Mensa, som alltså anses vara mer intelligenta än genomsnittet svenskar, varit med och tävlat. De har klarat sig sådär.

Någon av de överintelligenta visste inte vem som var liberalerna partiledare 2019 och en annan kunde inte svara på i vilken världsdel världens längsta bergskedja ligger.

Slutsats: Ett gott minne är bättre än ett högt IQ. I varje fall när det gäller frågesport. IQ behöver inte betyda allmänbildning.

Världens snabbaste dator kan göra 200 miljoner miljarder beräkningar varje sekund.
En betydligt enklare maskin skulle kunna programmeras med grundskolans kunskapsinnehåll och lätt vinna ”Smartare än en femteklassare”.

Som jag uppfattar det är ”smart” detsamma som skicklig, fiffig, listig när det används om personer. Ofta är det, konstigt nog, synonymt med intelligent.

Intelligensen brukar vanligen betyda förmågor att resonera, planera, lösa problem, associera, tänka abstrakt, förstå idéer och språk, komplicerade orsakssammanhang samt förmågan till inlärning.

Utbildning och bildning är ytterligare två olika saker.

En viktig del av vår mänskliga intelligens är intuitionen. 

Intuition bygger på hjärnans nanosekund snabba kopplingar till erfarenheter, minnen, fantasier och infall. Intuitionen utvecklas med livserfarenheter.

I hjärnan finns till exempel barndomsminnen av som när den femårige stadspojken under sommaren fick följa med sin moster ut till ladugården där kossorna stod i rader och se på när hon mjölkade, höra strilet i spannen och se kossans blänkande ögon i halvmörkret, höra deras råmanden och skrapande och stampandet med klövarna mot betonggolvet och känna doften av färsk mjölk och koskit.

Eller minnet av den första simturen i Ödledammens bruna vatten och samtidigt se svalorna flyga ut och in i sina hålor i grusgropens brant.

I hjärnan finns bardomens lekar. Kollovistelserna. Dansen kring julgranen.  Den oskyldiga förälskelsen i Ellen med den vackra pannan och knoppande brösten. Skolan. Skolkandet från skolan. Känslan av att öppna en ny bok. Minnet av när du lärde dig cykla. Kvarterskrigen. Rivaliteten med bästa kompisen. När vinterns första snö föll. Vårens, sommarens och höstens speciella dofter.

I hjärnan finns också minnen av pubertetens vilsenhet. Första fyllan, hormonernas pockande, obesvarade kärlekar. Sexualiteten. Kasten mellan övermod och osäkerhet. Misslyckandena. Upproren. Triumferna. Förälskelser. Själva vuxenblivandet.

I den vuxnes hjärna finns minnen av förväntningar inför det nya jobbet, arbetsuppgifterna, relationerna på arbetsplatsen. Arbetets glädje, ångest och tristess.

Där finns känslan av livets fullbordan i äktenskapet. Lyckan då barnen en söndagsmorgon kryper upp i din säng och lägger sin lilla mjuka arm om din hals. Sorgen vid skilsmässan. Ansvaret för barnen. Minnen av stolthet. Där finns kulturupplevelser, möten med nya vänner, förlusten av kära. Åldrandet.

Hela livsprocessen, varje steg, skapar dig som tänkande och kännande mänsklig varelse.

Minnena formar dina fantasier och infall. Skapar dina möjligheter att kunna improvisera och vara barnslig i vuxen ålder. Utifrån dina drömmar och förmåga att fatta tag i livets slumpartade erbjudanden. Men också förmågan att glömma.

Allt detta, tillsammans med ditt genetiska arv, skapar din intuition.

Utan minnen, känslor och intuition är din intelligens som en dator.

Robotar och datorer har inget genetiskt arv och inga barndomsminnen. Maskiner har inga känslor. De kan därför aldrig ha intuition. De kan alltså inte vara intelligenta.

Människans hjärna är unik.
Det är därför som jag, rent intuitivt, reagerar mot begreppet Artificiell Intelligens.

Intuition kan förklaras 

Talet om AI är ointelligent 

Filosofen: AI är det största hotet mot mänskligheten 

Den föränderliga hjärnan och det öppna samhället

Johan Norberg är en av Sveriges mer intressanta och fria intellektuella.

Tyvärr har han låtit sin intellektuella kapacitet begränsas av nyliberala ekonomiska dogmer, men nu är det ett tag sedan han offentligt hävdade denna ekonomiska enfald.

Man kan hoppas att han blivit mer öppen på det området eftersom han under senare tid i stället övergått till att intressera sig för mer naturnära ting än stela ekonomiska teorier.

I dag i OBS i radions P1 13.45 (repris lördag 10.55) hörde jag honom läsa en essä med rubriken ” Hjärnan som internet”. Det är länge sedan ett OBS-program gjorde mig så glad. Det finns hopp för både Norberg, mig själv och resten av mänskligheten.

Norberg konstaterade att hjärnforskningen håller på att ge oss en ny bild av hjärnan som ett levande system som hela tiden bygger om sig själv.

”Allt vi är med om förändrar kopplingarna mellan våra hjärnceller, det skapar nya kopplingar, förstärker eller försvagar dem. Det blir som en stig genom skogen, som blir allt lättare att vandra ju fler som har gått upp den. Det tycks också göra att vi kan bevara hjärnans förmågor längre om vi håller dem igång.”

Vår intelligens må påverka allt vi gör – men allt vi gör påverkar också vår
intelligens. Den påverkas av våra vardagliga intellektuella vanor och
mentala stimuli i en dynamisk dialektisk process.

Den mångfald och variation som hjärnan redan representerar är oöverskådlig. Hjärnan har runt hundra miljarder celler, lika många som det antas finnas stjärnor i Vintergatan. Om de har tusen synapser var blir det hundra biljoner ständigt föränderliga sammankopplingar i din hjärna.

Det gäller bara att undvika att begränsa hjärnans förmåga för att istället hålla igång med kritiskt tänkande och tänja på sin nyfikenhet och öppenhet för nya intryck.

Bilden av hjärnan kan överföras till bilden av det globala samhället med sina miljarder mänskliga strävanden och myllrande kontakter. Det är inte Norberg som gör den liknelsen men den inställer sig lätt. Synen på den föränderliga hjärnan blir därmed en plädering för det öppna samhället.

"Människan är jämlik av naturen"

Dagens ”Vetenskapsradion”, på SR P1, rapporterar om ny forskning som visar att jämlikhetsbegrepp är inprogrammerat i hjärnan och inte i första hand en effekt av social anpassning. Det är amerikanska forskare som mätt hur hjärnan reagerar på jämlikhet och ojämlikhet. Det visade sig att det i den mänskliga hjärnan finns ett inbyggt starkt motstånd mot ojämlikhet.

Frågan är då hur och varför hierarkier och klassklyftor ändå ständigt uppstår.