torsdag 28 november 2013

Lambertz mot resten



Vad jag förstår försöker Lambertz säga att de domar som fällde Thomas Quick inte var felaktiga utifrån de uppgifter, fakta och förutsättningar som fanns då de fälldes.
 
Det innebär inte att de nya domarna som friade Quick är fel. 

Nya fakta, nya förutsättningar har tillkommit. Inte minst de som visar att märkliga terapimetoder och droger påverkat förundersökningarna, och det faktum att Quick tagit tillbaka sina erkännanden.

Jag har inte sett eller hört några media som försökt utreda Lambertz´ aspekt.
Vad som pågår mot Lambertz är i stället ett ganska otäckt mediedrev.
Quick är juridiskt friad från åtta mord. Man måste ändå fråga sig vilka som är skyldiga till de nu ouppklarade åtta morden.
Nästan alla mord är preskriberade. Ändå vore det viktigt att få fram de verkliga mördarna. Inte minst för att slutligen fria Quick moraliskt.


SvD


måndag 25 november 2013

Det impotenta kapitalet



Aktiekurserna och aktieutdelningarna ökar medan investeringarna i näringslivet minskar.
Tvärtemot vad som lärs ut i traditionella ekonomiska läroböcker som säger att högt sparande och höga aktievärden leder till höga investeringar.
Den här märkliga antikapitalistiska utvecklingen sker inte bara i Sverige utan också i resten av Europa och i USA.

AndreasCervenka skriver i dagens SvD Näringsliv att ”…industrins investeringar inte ens är i närheten av nivåerna 2007 och 2008, alltså före finanskrisen. Då låg den årliga siffran på som mest cirka 70 miljarder kronor.
Och trots en viss återhämtning är summan faktiskt fortfarande lägre än vid millennieskiftet.
Eftersom Sveriges BNP under samma tid har stigit med cirka 30 procent handlar det i praktiken om en brant nedgång.”
---
”Sedan år 2000 har det index som visar Stockholmsbörsens utveckling inklusive företagens utdelningar, SIX Return Index, stigit med nära 100 procent.”
---
”Som av en händelse kom SCB i veckan även med siffror över hur mycket näringslivet lånat genom att ge ut värdepapper. Där noterades nytt all-time-high: totalt 6 171 miljarder kronor. Bankerna ökade sin upplåning med 24 miljarder och övriga företag med 12 miljarder, bara under oktober månad. Vad dessa pengar används till vore intressant att veta, men de tycks alltså inte plöjas ned i nya maskiner eller fabriker.”
---
” Organisationen Svenskt Näringsliv skrev i våras att summan av Sveriges underinvesteringar i infrastruktur uppgår till 300 miljarder kronor, som en slags osynlig skuld. Tankesmedjan Global utmanings ordförande Kristina Persson, tidigare vice riksbankschef, har uppskattat investeringsbehovet till 800 miljarder kronor.”


Vad den här utvecklingen beror på har ekonomer inte kunnat förklara. Men det förefaller som om aktiebörsen har förlorat sin funktion att finansiera företagen och att kortsiktiga vinster premieras på bekostnad av långsiktighet. Möjligen har investeringarna sökt sig till utvecklingsekonomierna i Asien, Sydamerika och Afrika och övergivit väst.

Kapitalbildningen inom det kapitalistiska systemet i vår ekonomi har drabbats av impotens. Vilket är allvarligt eftersom kapitalismen har byggt på förmågan att skapa och koncentrera kapital för investeringar.
Och investeringar är det enda som kan minska arbetslösheten och skapa tillväxt i ekonomin.


En viagrakur med statliga investeringar skulle kanske få fart på det som slakar men inte heller de statliga investeringarna har ökat utan minskat.

Men att räkna ut kapitalismen är antagligen för tidigt. Däremot gäller det att vara uppmärksam på sjukdomssymtomen.

Vänsterekonomerna
SCB Näringslivets investeringar 




onsdag 20 november 2013

Vad kostar mest - invandring eller skattesmitning?


Jag har en granne, vi är goda vänner, som bestämt hävdar att vi i Sverige skulle ha råd med en god välfärd om vi inte tvingades att betala för en massa invandrare.
På senare tid har jag som motargument – utan att veta varken det ena eller andra - hävdat att svenska skattesmitare kostar oss skattebetalare betydligt mer, och att grannen borde ge sig på skattesmitarna i stället för stackars flyktingar.
Jag måste nu ta reda på hur det egentligen förhåller sig genom att söka fakta på nätet.

Veckans Affärer har en artikel om de tio största skattesmitarna.
Största skattesmitaren är Berth Milton som sysslar med en så samhällsnyttig verksamhet som porr. Han ensam är skyldig oss skattebetalare 933 miljoner kronor. Sveriges tio mest skuldsatta personer är skyldiga 4 miljarder kronor. De 30 mest skuldsatta är sammanlagt skyldiga drygt 6,6 miljarder kronor. Huvuddelen är skatteskulder, kommenterar Dagens Industri 2013-11-05


Till detta kommer den skattesmittning som kalla skatteplanering. Här är det stora bolag t.ex. Wallenbergarnas Investor, riskkapitaliser och multinationella företag som agerar.

Denna näringslivets skatteplanering har blivit alltmer ifrågasatt. Nyligen gick miljardären Gustaf Douglas ut och kritiserade riskkapitalbolagens metoder för att undvika bolagsskatt
Enligt Skatteverkets bedömning försvinner varje år minst 46 miljarder kronor i skatt som borde ha betalats på internationella transaktioner.

Men det är skillnad mellan skattsmitning och skattefusk. Det allmänna skattefusket – som småföretagare och vi enskilda sysslar med - kostar enligt Skatteverket 133 miljarder per år.


Vad kostar då invandringen totalt de svenska skattebetalarna? Här finns inte mycket information på nätet.
Och det är omöjligt att få veta vad flyktingmottagningen kostar i relation till invandringen.
En som har forskat kring vad invandringen har kostat Sverige är Jan Ekberg, professor i nationalekonomi vid Växjö universitet.

Sedan sjuttiotalet har han forskat om invandrarnas ställning på arbetsmarknaden, hur den har förändrats över tid samt hur den offentliga sektorn har fördelat kostnaden mellan infödda och invandrare.
Invandrarnas ålderssammansättning och det faktum att de inte får jobb gör att en kostnad för de infödda i form av skatter och socialförsäkringsavgifter. Den mellanskillnaden på årsbasis är cirka 40 miljarder kronor.
Även barn till invandrare, det vill säga andra generationen finns med i statistiken.

Många frågor återstår att besvara.
På min vårdcentral i Eskilstuna är alla läkare födda utomlands. Räknas de in som kostnad? Om detta finns inga uppgifter.
Vad kostar infödda svenskar om man räknar på samma sätt som för invandrare?
Jag har vuxit upp med invandrare från Italien. Ingen grupp i samhället som jag vet har arbetat så hårt och så mycket som de. De bidrog till att bygga det svenska samhället. Vad kostade de? Hur mycket bidrog de med?

Men siffror och pengar är inte de enda värdena i samhället.
Medan skattesmitning är en asocial handling är flyktingmottagning en humanitär handling.
Vanlig mänsklighet säger oss att vi bör ta emot dem som flyr undan krig, katastrofer och arbetslöshet. Men ska vi acceptera skattesmitarnas stöld av skattemedel?




tisdag 19 november 2013

Börsbolagens styrelser är enfaldiga



Styrelseledamöterna i svenska börsbolag är kopior av varandra, oavsett om de är kvinnor eller män. Det anser stiftelsen Allbright som i sin senaste rapport "Lika barn leka bäst"har kartlagt ledamöternas bakgrund, utbildning och nätverk skriver SvDNäringsliv i går 18 nov.
Rapporten i korthet:
• 19 av 20 styrelseledamöter har en akademisk examen, kandidatexamen eller högre
• 3 av 4 styrelseledamöter är ekonomer eller ingenjörer
• 3 av 10 styrelseledamöter har gått på Handelshögskolan i Stockholm
• 7 av 10 ledamöter har VD-erfarenhet
• 17 av 20 ledamöter är av svensk härkomst
• 3 av 10 nya valda ledamöter i år var kvinnor
• 38 börsbolag har styrelser helt utan kvinnor


Därtill kan tilläggas, vilket inte finns med i rapporten, att börsbolagens styrelseledamöter vanligen har en klonad inkomstnivå som inte speglar ett tvärsnitt av svenska folkets utan är betydligt högre.

Att börsbolagsstyrelserna är klonade är inte förvånande.
Ju mer lika styrelseledamöterna i börsbolagen är desto större är chansen att besluten blir enhälliga och kan fattas utan längre diskussioner.
I en klonad styrelse kan besluten fattas snabbt och i enighet.
I regel finns också ett enda intresse för styrelsen att tillgodose, nämligen att investeringar ska förränta sig.

Därmed skiljer sig börsbolagens enfald från demokratins mångfald, och aldrig bör de sammanblandas.






måndag 4 november 2013

Janerik Larsson - klasskämpe




Den gamle klasskämpen Janerik Larsson manar, i dagens SvD, till en ständigt pågående kamp.


30 år efter det s.k. 4-oktoberupproret ”kan man konstatera att behovet av det långsiktiga systemförsvaret kvarstår”, skriver han. ”Makthavare av alla slag behöver ständigt påminnas om att ett vitalt näringsliv inte är ett särintresse utan själva källan till välståndet. ”
Varje generation måste påminnas om detta, anser Larsson.
Visst har han rätt. Om han med ”vitalt näringsliv” menar arbetet och produktionen.
Larsson anar med en rysning, att även hos borgerliga partier, har uppstått en tilltagande längtan efter den starka staten och en politisk klåfingrighet.
Men eftersom han är kapitalets klasskämpe pläderar han för ”den fria företagsamhetens” läs, kapitalets makt.
Men motsättningarna i samhället är inte så enkla att det är staten som står mot kapitalet. Det är mer komplicerat än så.
Samhället är nedlusat med makthierarkier där den enes frihet är den andres ofrihet. Och i dagens ekonomi ser vi många exempel på hur kapitalets makt begränsar ett vitalt näringsliv.
Men det är ju inget ovanligt bland klasskämpar att förenkla.