Demokrati eller expertstyre?

Några Sverigedemokrater har oavsiktligt väckt liv i lobbyn som vill avskaffa domstolarnas nämndemannasystem.

Bakgrunden är att tidningen Expressen, i samarbete med Researchgruppen, har avslöjat att tre nämndemän, alla sverigedemokrater, anonymt har uttryckt sig rasistiskt och nedsättande om olika folkgrupper på nätet.

SvD:s juridiske expert Mårten Schultz anser att det med anledning av detta (SvD 31 mars 2015) är hög tid att avskaffa nämndemannasystemet, Schultz är professor i civilrätt vid Stockholms universitet.

 Schultz argument är att nämndemännen uppträder som domare trots att de saknar formell juridisk kompetens och att det är fel att de tillsätts politiskt.

”Nämndemannasystemet producerar återkommande händelser som skämmer den svenska rättsordningen.” skriver Schultz.

”Nämndemän ska inte offras för SD:s oseder” invänder EskisltunaKurirens ledarskribent i dag.

EK framhåller att domstolsjuristerna är en starkt specialiserad yrkeskår och har sociala förhållanden samt politiska och andra värderingar som på inget sätt är genomsnittliga för befolkningen i stort.

Ledarskribenten framhåller att nämndemän är – och i århundraden har varit – den folkliga motvikten mot att domstolarna blir maktredskap för en begränsad ämbetsmannaklass. Så har det undvikits att domstolarna blivit misstrodda av stora grupper laglydiga medborgare.

EskisltunaKuriren hävdar således nämndemannasystemet som en viktig demokratisk ordning medan juridikprofessorn och experten vill avskaffa denna för ett renodlat expert- och ämbetsmannastyre.

Vilket man väljer är alltså en ideologisk fråga.

Okunnigt angrepp på nämndemannasystemet

På SvD:s ledarsida i dag pläderar Alice Teodorescu antingen för att nämndemannasystemet vid Sveriges domstolar ska avskaffas eller att nämndemännen ska väljas av andra organ än de politiska partierna. Vilketdera är svårt att begripa.
Men eftersom hon inte antyder vad det politiska valssystemet ska ersättas med får man förmoda att hon menar att det ska upphöra.

Hon nämner tre skäl till detta:

1.    Tack vare offentlighetsprincipen är rättegångar, domar och beslut offentliga för var och en att ta del av. Därutöver åligger ett stort ansvar på JO och JK ifråga om insyn och granskning.
2.    Nämndemännen har tystnadsplikt.
3.    Det är inget som tyder på att nämndemän nämnvärt avviker från människor i allmänhet, med andra ord är de i likhet med oss andra präglade av sina egna värderingar och egentligen bäst lämpade att enbart representera sig själva. Frågan blir därför på vilket sätt nämndemännen, i realiteten, kan tillgodose ambitionen om att rättens avgöranden ska ligga i linje med de allmänna värderingarna i samhället.

Första argumentet kanske kan tillfredsställa en ledarskribent eller en journalist när det gäller behovet av insyn.Det andra är inget argument emot nämndemannasystemet utan snarare för.Det tredje avslöjar att Teodorescu fullständigt har missat vitsen med nämndemannasystemet. Påståendet att nämndemannen bara representerar sig själv tyder också på en häpnadsväckande brist på kunskaper om det demokratiska systemet.
Man anar att hennes dogmatiska nyliberala grundsyn skymmer verklighetskontakten.

Domarkåren är en ekonomiskt, socialt och kulturellt tämligen homogen grupp. Domarna har en omfattande juridisk utbildning bakom sig och även om domaren ser på den åtalade med strikt juridiska glasögon kommer många avväganden i domen att påverkas av domarens personliga bakgrund och kunskapsbrister. Domaren kan vara nog så utbildad men kan sakna livserfarenhet och kunskaper om den åtalades hela livssituation.
Nämndemannasystemet finns till bland annat för att nämndemännen med sin olika sociala bakgrund ska ge en dimension till domstolen som innebär andra livserfarenheter än den domaren företräder.

 

Lambertz mot resten

Vad jag förstår försöker Lambertz säga att de domar som fällde Thomas Quick inte var felaktiga utifrån de uppgifter, fakta och förutsättningar som fanns då de fälldes.

 

Det innebär inte att de nya domarna som friade Quick är fel. 

Nya fakta, nya förutsättningar har tillkommit. Inte minst de som visar att märkliga terapimetoder och droger påverkat förundersökningarna, och det faktum att Quick tagit tillbaka sina erkännanden.

Jag har inte sett eller hört några media som försökt utreda Lambertz´ aspekt.

Vad som pågår mot Lambertz är i stället ett ganska otäckt mediedrev.

Quick är juridiskt friad från åtta mord. Man måste ändå fråga sig vilka som är skyldiga till de nu ouppklarade åtta morden.
Nästan alla mord är preskriberade. Ändå vore det viktigt att få fram de verkliga mördarna. Inte minst för att slutligen fria Quick moraliskt.

SvD

SvD

Expressen 

AB