Finland ligger nära Sverige geografiskt, ekonomiskt, historiskt,
politiskt och kulturellt.
De flesta invandrarna i Sverige har sedan 1940-talet kommit från Finland.
Svenskan är förstaspråk på Åland och svenska talas i kustregionerna i västra
och södra Finland samt i så kallade språköar i exempelvis Tammerfors, Uleåborg,
Björneborg och Kotka.
Kort sagt det finns starka band mellan Sverige och Finland.
Därför kan det vara intressant för svenskar att följa vad
som händer i den finska politiken.
Det går alldeles utmärkt i svensk TV där YLE sänder finska nyheter på svenska
varje dag kl. 18.30.
Den finska regeringen har intill valet bestått av Centern, Samlingspartiet (M)
och Sannfinländarna (SD). Centerpartisten Juha Sipilä har varit
statsminister sedan 2015.
Den stora förloraren i valet blev Centerpartiet som minskade med 18 mandat.
Procentuellt tappade centern en tredjedel av sina väljare. Samlingspartiet
klarade sig utan större förluster.
Det vinnande regeringspartiet är Sannfinländarna.
Detta trots att Sannfinländarna splittrades så sent som 2017 då riksdagsgruppen
och ministrarna bröt sig ur Sannfinländarna och bildade Blå riksdagsgruppen,
senare Blå framtid.
Orsaken till splittringen tycks vara att Sannfinländarna i regeringsställning
tvingats att ta ansvar medan medlemmarna och partikongressen radikaliserades.
Om man räknar in det Blå partiet, som endast fick en procent av rösterna, är Sannfinländarna de facto
Finlands största politiska parti.
Av oppositionspartierna gick Socialdemokraterna fram och
ökade med sex mandat. Socialdemokraterna blev största parti med endast ett
mandats marginal till Sannfinländarna.
De gröna (Mp) och Vänsterförbundet (V) gick framåt.
Just nu pysslar Socialdemokraternas ledare Antti Rinne med att försöka få
ihop en regering över blockgränserna och liksom Stefan Löfven var Antti Rinne
ursprungligen fackföreningsledare, van att förhandla.
Det behövs i dagens politiskt splittrade situation.