tag:blogger.com,1999:blog-3514928660687486272024-03-14T08:33:20.968+01:00Marios BloggMario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.comBlogger1144125tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-11258661659483920252021-11-23T14:45:00.002+01:002021-11-23T14:59:55.783+01:00Varför minskar antalet demokratier?<p><span style="font-family: verdana;">Den svenska folkkonservatismen hittar du i dag inte
bara bland det devota hyllandet av kungahuset utan mest i den folkliga och
spridda uppfattningen att allt nog ”var bättre förr”.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">
<br />
Gott om exempel på den idén hittar du bland annat på Facebook. <br />
Där klagar horder av folk över modern arkitektur, förfall av seder och bruk, att
folk var bättre klädda förr och att brottsligheten var lägre. Sossarna var
bättre. Jularna. Vädret. <br />
Till och med sånt som var dåligt var bättre förr. <br />
<br />
Men, vad värre är, det allmänna missnöjet med den liberala demokratin tycks öka.<br />
”Partierna bara babblar och inget blir gjort. Politikerna bara tänker på sig
själva. När det blir problem tillsätter de en utredning för att slippa ta itu
med det.”<br />
<br />
De upplever att skatterna blir högre medan samhällsservicen blir sämre.
Vittrande välfärd, sämre skola och ökad kriminalitet skapar ett missnöje som
naturligtvis drabbar regeringen. Ju fler partier dess större kaos och politisk maktlöshet.<br />
Så är det i en demokrati.<br />
<br />
Fast i själva verket är samhällsförändringarna inte politikernas fel. <br />
Världsekonomin, marknaderna, konjunkturerna, kommersialismen och den globala
kapitalismen är, på gott och ont, starkare krafter än nationella politiker.<br />
<br />
Men eftersom folk upplever att det är politikerna som inte gör något så ökar deras
förakt för politiker, föraktet för politik och misstron mot demokratin.<br />
Olustkänslan leder till en längtan efter en radikal förändring.<br />
<br />
Då finns populistpartierna till höger och vänster där. ”De andra partierna bara
pratar. Vi handlar.” <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">I Sverige har vi Sverigedemokraterna till höger.<br />
Trots sin bakgrund är Sverigedemokraterna kanske inte längre nazistiskt. <br />
Men partiet är klart främlingsfientligt och har en auktoritär konservativ
samhällssyn liknande det ungerska nationalkonservativa och kristdemokratiska regeringspartiet
Fidesz.<br />
<br />
(Fidesz bakgrund är för övrigt det motsatta SD. Fidesz var nämligen från början
ett vänsterliberalt ungdomsparti och medlem i Liberala internationalen. Apropå politiska
förändringar, minns också att Mussolini ursprungligen var en framstående
socialist och att nazisterna från början hette Nationalsocialistiska Arbetarepartiet
och fick, i det tyska valet 1932, 33,1 procent av rösterna. I samma val fick
socialdemokraterna 20,4 procent, kommunistpartiet 16,9 procent, Folkpartiet 8,5
procent och Centrumpartiet 11,9 procent.)<br />
<br />
SD tillhör samma politiska grupp i EU som Fidesz och som det konservativa
polska regeringspartiet Lag och ordning.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Världen kämpar förtvivlat mot coronaviruset. Klimatförändringarna
kräver radikala förändringar av konsumtionssamhället. <br />
Då politiker och myndigheter tar upp kampen dyker konspirationsteorier och
motstånd upp. Risken är att motsättningen leder till auktoritära åtgärder.<br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[if !supportLineBreakNewLine]--><br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[endif]--><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 115%;">Världen blir också allt mer auktoritär och demokratin är på
reträtt. Det</span><span style="line-height: 115%;"> uppger den mellanstatliga organisationen Idea
(Institute for Democracy and Electoral Assistance) i sin rapport</span><span style="color: #222222; line-height: 115%;"> </span><span style="line-height: 115%;">”Global State of Democracy 2021”.<br />
Mer än var fjärde person i världen lever i ett land med demokrati på
tillbakagång.</span><span style="line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: normal; margin-bottom: 0cm;"><span style="color: #222222;"><span style="font-family: verdana;">Organisationen
bygger sina bedömningar på 50 år av demokratiska indikatorer i cirka 160
länder. Länderna delas in i tre kategorier: demokratier (inklusive de som är
”på tillbakagång”), hybridregeringar och auktoritära regimer<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Enligt IDEA är antalet stater som rör sig i riktning
mot auktoritarism tre gånger så många som de som rör sig mot demokrati.<br style="mso-special-character: line-break;" /></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: 12pt;"><span style="font-family: verdana;"><span lang="EN-US">Idea, <a href="https://www-idea-int.translate.goog/gsod/?_x_tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=nui,sc" target="_blank">Global State ofDemocracy 2021</a>.<br /></span></span><span style="font-family: verdana;">Europaportalen, </span><a href="https://www.europaportalen.se/2021/03/stor-demokratiranking-polen-och-ungern-tappat-mest-i-varlden" style="font-family: verdana;">Förändring i graden av liberaldemokrati i Europa</a><span style="font-family: verdana;"> 2010-2020<br /></span><span style="font-family: verdana;"><span style="white-space: nowrap;">Europaportalen </span></span> <a href="https://www.europaportalen.se/2021/10/ungern-och-polen-star-ut-i-rattsstatsranking" style="font-family: verdana;" target="_blank">Förändring i rättsstatlighetsindex</a><span style="font-family: verdana;"> 2015-2021 i EU<br /></span><span style="font-family: verdana;"><a aria-describedby="" class="website-link" focus-row-control="" focus-type="link" href="https://www.hrw.org/world-report/2020#" id="link" style="align-items: center; display: inline; overflow: hidden; text-decoration-line: none;" tabindex="0" title="World Report 2020 | Human Rights Watch"><history-searched-label class="website-title" style="display: inline; margin-inline-start: 16px; overflow: hidden; text-overflow: ellipsis; white-space: nowrap;"><span style="color: black;">Human Rights Watch</span></history-searched-label></a> </span><span style="font-family: verdana;"><a href="https://www.hrw.org/world-report/2020#" target="_blank">Annual review ofhuman rights around the globe </a>2020<br /><a href="https://www.omvarlden.se/" target="_blank">Tidskriften Omvärlden</a> </span></p><p class="MsoNormal"><a href="https://fidesz.hu/int" style="font-family: verdana;" target="_blank">Fidez</a><span style="font-family: verdana;"> webbplats</span></p><p class="MsoNormal"><a href="http://pis.org.pl/ " style="font-family: verdana;" target="_blank">Lag och rättvisa</a><span style="font-family: verdana;">, webb </span><span style="font-family: verdana;">Prawo i Sprawiedliwość</span></p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></span></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-23201700692759243962021-11-22T14:28:00.000+01:002021-11-22T14:28:10.017+01:00Något om näringslivets samhällsansvar<p><span style="background-color: white; color: #222222; font-family: verdana;">”Företagens uppgift är
att erbjuda produkter och tjänster som människor vill ha, och god avkastning åt
sina ägare. ”</span></p><p class="MsoNormal"><span style="background: white; color: #222222; line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">
Så vackert formulerat om näringslivet!<br />
<br />
Samma företeelse kan uttryckas så här, mycket fulare:<br />
”Kapitalister satsar kapital i företag som producerar för marknaden. Motivet är
att kapitalägaren därmed vill få vinst på satsat kapital.”<br />
<br />
Ingen av satserna är direkt lögn. Och det finns en sanning i bägge. Men den
vackra är något idylliskt förskönande och den andra beskriver något av en krass
verklighet.<br />
Formuleringarna uttrycker helt olika syn på näringslivets funktion i samhället.
<br />
<br />
Den första meningen är formulerad av SvD ledarskribent Peter Wennblad i dagens
ledare<br />
”Nu får näringslivet helvetet det bett om” <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="background: white; color: #222222; line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Innan Wennblad blev
ledarskribent i SvD var han lobbyist på kommunikationsbyrån Paues Åberg, redaktionschef
på Gotlands Allehanda, chefredaktör på tidskriften Moderna Tider och redaktör
på Magasinet Neo, samt lokalpolitiker (M) på Gotland. Så här skriver han bland
annat i dagens ledare:<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 115%;">”Under 2000-talet har stora delar av näringslivet
skaffat sig en ny överideologi. Företagens uppgift är numera, enligt dem
själva, inte i första hand att erbjuda produkter och tjänster människor vill
ha, och god avkastning åt sina ägare. Nu ska de åstadkomma samhällsnytta. Ha
högre syften. En modern entreprenör identifierar sig snarare som aktivist i
palestinasjal än som direktör i slips.”<br />
Det är för djävligt <span style="background: white; color: #222222;">och kommer att
leda till kommunism, </span>anser <span style="background: white; color: #222222;">Wennblad.</span></span><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">En något annan infallsvinkel på näringslivet har Max Koch
som är professor i socialt arbete och forskar om hållbar välfärd och ekonomisk
nerväxt, som på engelska kallas för degrowth. Han menar att vi måste växla ner
på konsumtionstakten för att kunna leva socialt, ekonomiskt och ekologiskt
hållbart. <br />
Tillsammans med andra forskare har han ställt frågor till 1500 svenskar om vad
de anser om olika policyåtgärder som skulle kunna leda till minskad konsumtion,
samt social utjämning.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Fem olika ekosociala policys föreslås:<br />
1. ett övre inkomsttak på knappt 1,5 miljoner kronor/år<br />
2. Förmögenhetsbeskattning<br />
3. Basinkomst<br />
4. förkortad arbetstid<br />
5. samt skatt på köttkonsumtion<br />
<br />
Mest positivt inställda var de som svarade till minskad arbetstid (52 procent) och
förmögenhetsbeskattning (42 procent). Minst stöd fanns för basinkomst (18
procent) och inkomsttak (25 procent). Cirka 30 procent av deltagarna tyckte att
hårdare beskattning på köttkonsumtion skulle vara bra.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><br /><a href="https://www.svd.se/nu-far-naringslivet-helvetet-de-bett-om" target="_blank">Nu får näringslivet helvetet det bett om</a><br /></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href="http://sustainablewelfare.blogg.lu.se/" target="_blank">Hållbar välfärd för nya generationens socialpolitik</a><br /><br /><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><o:p><span style="font-family: verdana;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><o:p><span style="font-family: verdana;"> </span></o:p></span></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-8085883646684935412021-11-20T16:25:00.005+01:002021-11-20T16:25:58.518+01:00Jag valde friheten<p><span style="font-family: verdana;">I slutet av fyrtiotalet, innan det fanns TV i vårt land, gick
de flesta ungdomar på bio för att få se rörliga bilder. Matinéerna visade
filmer som ”Barnen från Frostmofjället”, ”Robin Hood” med Errol Flynn,
Tarzanfilmer med Johnny Weismuller, indianfilmer och tecknat.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">
I bland kunde man gå på bio helt gratis. Det var då de så kallade
husmorsfilmerna visades och då de politiska partierna rullade sina
propagandafilmer. <br />
<br />
När jag var i elvaårsåldern såg jag sålunda Folkpartiets valfilm, inför
andrakammarvalet 1948, ”De valde friheten”. <br />
Filmen skildrade historiska händelser från olika tider där mannen (spelad Edvin
Adolphson) alltid väljer "friheten" vid orättvisor och förtryck. Det
musikaliska ledmotivet var biskop Tomas frihetssång. Som elvaåring blev jag ”folkpartist”.<br />
<br />
Som vuxen blev jag sedan både kommunist och socialdemokrat, men den personliga
friheten har hela tiden varit min överordnade ideologi. På den tiden, då jag
trodde på socialismen, gjorde jag det för att jag såg det kommande
socialistiska samhället som ett samhälle som förverkligat individens
fullständiga och slutliga frigörelse. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Min individualism kanske hänger samman med min rädsla för stora
folksamlingar och jag är egentligen skräckslagen för människomassor.<br />
Jag försöker därför undvika demonstrationer, utomhuskonserter, storreor, supportläktaren
på idrottsplatsen. Till och med fullsatta allmänna kommunikationer, trängsel på
muséer och teatrar, processioner. <br />
Riktigt rädd är jag för folkmassan i form av en uppretad mobb, folkdomstolar,
massuppbåd, heilande nazihopar, kommandoapplåderande folkkongresser,
skanderande proteströrelser, samtyckande och ryggdunkande sektmedlemmar som
funnit den enda sanningen, hallelujande kyrkobesökare likväl som flaggviftande
devota kortegepubliker och armèer som blint lyder order.<br /><br />
Människomassor som drivs av hat, hämnd, maktberusning och fanatisk tro är skrämmande
i min värld. Och som kommunist på sextiotalet var jag emot våld och väpnad
revolution.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">En smula paradoxalt är att jag samtidigt har varit, och är, entusiastisk
för all samverkan i kollektiv som föreningsverksamhet och lagarbete. Större
delen av mitt vuxna liv har därför verkat för fackföreningar och andra
organisationer. <br /><br /> Jag är socialdemokrat därför att socialdemokratin är arbetarrörelsens politiska
gren. Som sosse är jag socialliberal. Individens frihet och demokrati är
fortfarande viktigast för mig.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">En liberal är en människa som är för ett öppet samhälle,
tolerans och demokrati. <br />
Liberalen värderar frihet och rättvisa högt och är skeptisk till makten.<br />
Liberalen anser att samhället måste organiseras på ett rättvist sätt som
erkänner varje individs lika värde och den enskildes äganderätt.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Är inte de flesta svenskar liberaler enligt den
definitionen? <br />Har inte socialdemokratin alltid arbetat för individens frihet
mot både överklassen maktanspråk och proletariatets diktatur?<br />
<br />
När det gäller begreppet frihet så kan det ges många olika tolkningar. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Radikala liberaler och libertarianer, anser att den enskilde
individens frihet är viktigare än samhällsgemenskapens. <br />
De anser att om marknaderna får verka fritt så blir samhället bäst, därför
brukar de också kallas för marknadsliberaler. <br />
De brukar också nämnas ”nyliberaler”, vilket är en smula missvisande eftersom
de dogmatiskt håller fast vid tankar från 1700-talet.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Vi som kallar oss socialliberaler menar att frihet kräver
ansvar och att samhället i vissa fall kan behöva begränsa den enskildes frihet.
Statens uppgift är bland annat att omfördela samhällsöverskottet för att skapa
ökad jämlikhet och rättvisa.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">De liberala grundidealen genomsyrar idag samtliga politiska
riksdagspartier.<br />
Alla partier är idag mer eller mindre liberala.<br />
Moderaterna hyser säkert en del radikalliberaler vid sidan om den konservativa majoriteten.<br />
Socialliberaler finns i varierande grad i centerpartiet, miljöpartiet, kristdemokraterna
och vänsterpartiet. <br />Liberalismen är mjölet i de politiska partiernas brödutbud.<br />
<br />
Den politiska skiljelinjen i dagens Sverige går idag inte mellan socialister
och liberaler, som under Tage Erlanders tid, utan mellan socialliberaler och radikalliberaler.<br />
Socialismen är, i varje fall tillfälligt, förpassad till utopierna.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Möjligen kan sverigedemokraterna skilja ut sig från den
liberala hegemonin genom att vara ett uttalat konservativt nationalistiskt
parti. Men det går säkert finna spår av liberalism även i en sverigedemokrat om
man granskar riktigt noga.<br />
<br />
Det är alltså inte konstigt att det parti som kallar sig för ”Liberalerna” är
på väg att utplånas. Liberalismen finns ju överallt. I minst två versioner
dessutom.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><br /><a href="https://www.filmarkivet.se/movies/de-valde-friheten/" target="_blank">De valde friheten</a>, folkpartiets valfilm 1948<br /><br /><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href=" https://stockholmskallan.stockholm.se/post/32160" target="_blank">Andrakammarvalet 1948</a> var en hätsk historia där den främsta
striden stod mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Andrakammarvalet_i_Sverige_1948" target="_blank">Andrakammarvalet i Sverige 1948</a> Wikipedia <br />
<br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Liberalism" target="_blank">Liberalism</a> Wikipedia <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href="http://runeberg.org/vitaband/0128.html" target="_blank">Biskop Thomas frihetssång</a> <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><br /><br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[if !supportLineBreakNewLine]--><br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[endif]--><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><o:p><span style="font-family: verdana;"> </span></o:p></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-79616701898815787142021-11-18T14:09:00.002+01:002021-11-18T14:09:25.998+01:00Husförhören tillbaka?<p><strong style="font-family: verdana;"><span style="background: white; color: #222222; font-weight: normal; line-height: 150%;">”Sverige har upplevt</span></strong><span style="background: white; color: #222222; font-family: verdana; line-height: 150%;"> sju långa år av socialdemokratiskt styre –
sju förlorade år för 60 utsatta områden där gäng och extremister har makt, sju
år där landets sammanhållning har försvagats än mer och rättsstatens grunder
hotats.”</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: verdana;"><span style="background: white; color: #222222; line-height: 150%;"><span style="-webkit-text-stroke-width: 0px; float: none; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; orphans: 2; text-align: start; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-decoration-thickness: initial; widows: 2; word-spacing: 0px;">
Så inleder Nyamko Sabuni och två till från liberalerna en debattartikel idag i
SvD.<br />
De har tydligen inte läst mina blogginlägg om socialdemokratins själ.<o:p></o:p></span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #222222; line-height: 150%;"><span style="font-family: verdana;">Men artikeln handlar om integrationspolitiken.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #222222; line-height: 150%;"><span style="font-family: verdana;">Debattörerna presenterar fyra punkter för att uppvärdera det svenska
medborgarskapet.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: verdana;"><span style="background: white; color: #222222; line-height: 150%;">1. De efterlyser en demokratisk kanon (en sorts katakes) om demokratins
fundament och svensk historia. Den ska utgöra en naturlig del av de krav som
ställs för att bli svensk medborgare.</span> För att bli svensk.<br />
Den gäller alltså inte medborgare som är födda svenskar. <br />
Men så skriver de ”Alla som bor i Sverige ska ha kunskap om den svenska
demokratin”. <br />
Hur ska det ske? Utbildningsläger för halva befolkningen?<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: verdana;"><strong><span style="background: white; color: #222222; font-weight: normal; line-height: 150%;">2. Inför språk- och samhällstest
nu!</span></strong><span style="background: white; color: #222222; line-height: 150%;"> <br />
Man ser framför sig hur husförhören återuppstår. <br />
Husförhör kallades den årliga kontrollen i Svenska kyrkan av församlingsbornas
bibelkunskaper, läskunnighet och kunskaper i Martin Luthers lilla katekes.
Avskaffades 1888.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #222222; line-height: 150%;"><span style="font-family: verdana;">3. ”Att bli medborgare i Sverige ska vara en stor och viktig händelse” <br />
Jo, varje födsel är ju en stor och viktig händelse. <br />
Att däremot födas i krig eller andra katastrofer utomlands och sedan tvingas fly
från hem och familj är ingen stor händelse. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Först när flyktingen anländer till vårt land
och blir svensk medborgare är det stort.<br />
Att flyktingen ser Sverige som en tillfällig tillflyktsort och längtar efter
att så snart som möjligt flytta hem igen, ska vi inte bry oss om. <br />
Vi säger i stället med skärpa: Nu sitter du ner och lär dig svenska och pluggar
svensk historia annars kör vi ut dig, din otacksamme fan”.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #222222; line-height: 150%;"><span style="font-family: verdana;">4. Det svenska medborgarskapet ska vara förverkat vid allvarliga brott. <br />
Räknas skattesmitning dit?<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #222222; line-height: 150%;"><span style="font-family: verdana;">Då man lägger ifrån sig tidningen frågar man sig hur liberalerna har
hamnat där? <br />
Debattörerna anar att något skaver och slutar sin artikel med följande brasklapp:<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: verdana;"><span style="background: white; color: #222222; line-height: 150%;">”Det viktiga är inte var du kommer ifrån, utan vart vi ska, tillsammans.
Vi vill att alla ska ha möjligheter att bli en del av den svenska gemenskapen
och ta sig dit de vill i livet.</span>”<br />
Det var väl det enda liberala i den artikeln.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; color: #222222; line-height: 150%;"><span style="font-family: verdana;">”<a href="https://www.svd.se/uppvardera-svenska-medborgarskapet" target="_blank">Uppvärdera svenska medborgarskapet</a>” Nyamko Sabuni m.fl. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="background: white; line-height: 150%;"><span style="font-family: verdana;"><span style="color: #222222;">Bengt Westerberg: ”</span><a href="https://www.dn.se/sverige/bengt-westerberg-jag-kommer-inte-stodja-liberalerna-i-riksdagsvalet/" style="color: #222222;" target="_blank">Jag kommer inte stödja Liberalerna i riksdagsvalet</a><span style="color: #222222;">”</span><br /><br /><span style="color: #222222;"><a href="https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/integration-och-mangfald" target="_blank">Socialdemokraterna integration</a> </span><br /><br /><span style="color: #222222;"><o:p></o:p></span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><br /></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-43724258465848984682021-11-18T09:45:00.001+01:002021-11-18T09:45:19.253+01:00På spaning efter socialdemokratins själ. III av III<p><span style="font-family: verdana;">1968 hade socialdemokraterna, för en gångs
skull, den verkliga politiska makten i Sverige.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 13.0pt;"><span style="font-family: verdana;">
För 68-vänstern framstod därför sossarna som den stora kolossen och korrupta
makten som förrått arbetarklassen. <br />
Socialdemokratin stod i vägen för revolutionen och var därför huvudfienden.<br />
<br />
I dag har de som då tillhörde vilda vänstern skingrats politiskt och det enda
de fortfarande har gemensamt – från Göran Skytte, Håkan Arvidsson och till
Gudrun Schyman - tycks vara sossehatet.<br />
Det har de gemensamt med högern. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 13.0pt;"><o:p><span style="font-family: verdana;"> </span></o:p><span style="font-family: verdana;">De som idag
anser att sossarna har ”förlorat sin själ” anklagar socialdemokraterna för vad
de anser att sossarna </span><u style="font-family: verdana;">borde</u><span style="font-family: verdana;"> ha gjort men som de försummat att göra.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 13.0pt;"><span style="font-family: verdana;">
De jämför det knappa faktiska utfallet i välfärdspolitiken med ett tänkt
idealtillstånd.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 13.0pt;"><span style="font-family: verdana;">Att förklara vad
som borde ha gjorts och hur resultatet borde ha blivit är ett typisk idealistiskt
och utopiskt synsätt.<br />
<br />
Möjligen beror vänsteridealisternas missnöje med sossarna på att inte känner
till politikens villkor. Kanske tror de att bara för att ett parti sitter i
regeringen har det all makt i världen att genomföra sina intentioner. Och om de
inte, i regeringsställning, genomför intentionerna så beror det på brist på
intentioner.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 13.0pt;"><span style="font-family: verdana;">Men visst har det funnits intentioner.<br />
<span style="background: white; color: #202122;">Till exempel våren
1977 då LO:s landssekretariat och Socialdemokraternas partistyrelse bildade en
gemensam arbetsgrupp för att utarbeta förslag till riktlinjer för ett
löntagarfondssystem. Löntagarfonderna skulle ge löntagarna den ekonomiska
makten.</span><br />
<span style="background: white; color: #202122;">Socialdemokraterna
drev löntagarfondsförslagen i valrörelserna 1979 och 1982 som, så småningom
blev mycket urvattnade. Beslutet om fonder togs i riksdagen den 21 december
1983. De borgerliga partierna röstade emot och Vänsterpartiet Kommunisterna </span><span style="background: white; color: #202122;">lade ned sina röster.<br /></span></span><span style="background-color: white; color: #202122; font-family: verdana;"><br />Ett av resultaten blev en borgerlig regering 1991 som lade en
proposition om att fonderna skulle avvecklas på ett sätt att de inte skulle gå
att återskapa. Borgarna beslöt att dela ut pengarna till allemansfondspararna.
Men på hösten 1992 kom räntekrisen och den uppgörelse som gjorts mellan den
borgerliga regeringen och socialdemokraterna stoppades. Istället användes
pengarna till att förstärka pensionssystemet genom sjätte AP-fonden. Tio
miljarder delades ut till tre stiftelser för att främja forskning: Stiftelsen
för Strategisk Forskning (nybildad), Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning
(nybildad) samt Riksbankens Jubileumsfond för Kulturvetenskaplig forskning. I
stiftelsen Framtidens kultur sattes 500 miljoner av för bidrag till
kulturverksamhet.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 13.0pt;"><span style="font-family: verdana;"><br />
Att politiska beslut, i en demokrati, är resultat av motstånd, strid,
motsättningar och i bästa fall förhandlingar och kompromisser tycks
idealisterna aldrig tänka på. <br />
<br />
Vad som varit politiskt möjligt och omöjligt att genomföra finns inte med i
kalkylen.<br />
Idealisterna pekar även på sådant som sossarna tvingats betala i
kompromissandet men de glömmer vad sossarna samtidigt uppnått. Teorin mot
praktiken.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Ideal mot verklighet.
Verklighet mot utopi.<br />
Inte konstigt att Vänsterpartiet blivit populistsikt.<br />
<br />
En av mina vänner som anser att sossarna sålt sin själ preciserade vad han
anser att sossarna inte brytt sig om att göra eller som de kompromissat bort:<br />
Migrations och flyktingpolitiken, strandrätten, de knappa pensionerna till
människor som slitit hela sitt liv, försäkringskassan, psykvård som inte fungerar
särskilt för unga. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 13.0pt; margin-bottom: 10.0pt;"><span style="font-family: verdana;">Att tandvården ligger utanför den övriga sjukvården, friskolorna,
privata sjukvårdsförsäkringar som gör att somliga går före i vårdkön i strid
mot hälso- och sjukvårdslagen, avreglering av hyresmarknaden, reklamskyltarna
längs vägarna.<br />
Hela välfärden.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 13.0pt;"><span style="font-family: verdana;">Min kompis
avslutar: ”Stort och smått, men jag tänker rösta på (v) som numera är det parti
som driver socialdemokratisk politik.”<br />
Han är inte ensam om sin uppfattning.<br />
Jag invänder att Vänsterpartiet inte heller har uträttat någon av de uppräknade
punkterna. De har bara haft uppfattningar.<br />
- Men de har ju inte haft makten!<br />
- Nä och det har inte sossarna heller.<br />
Visserligen har sossarna suttit i regeringsställning men i en svag
minoritetsregering. Medan Sverigedemokraterna i makt av sin vågmästarställning
kunnat styra och ställa.<br />
<br />
Som sagt, det är inte sossarna som stiftar lagar, det är riksdagen. <br />
Och där lurar det konservativa blocket - moderater, sverigedemokrater och kristdemokrater.
Starkare än någonsinn.<br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[if !supportLineBreakNewLine]--><br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[endif]--><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 13.0pt;"><span style="font-family: verdana;"><span style="background: white; color: black;">Att regera är
inte att peka med hela handen, och bara bestämma. En minoritetsregering tvingas
till förhandlingar med höger och vänster.<br />
Eller släppa fram motståndarna. </span><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 13.0pt;"><span style="font-family: verdana;">I en demokrati
betyder politik att förhandla.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 13.0pt;"><span style="font-family: verdana;"><span style="color: black;"><br />
<span style="background: white;">Socialdemokraterna har tvingats till åtskilliga
kompromisser för att kunna sitta kvar i regeringen. Det tolkas av vissa som
”makthunger” men</span> a<span style="background: white;">lternativet har varit
en konservativ regering, med riksdagsmajoritet.<br />
</span></span><br />
Det slår mig att det kanske inte är sossarnas själ som gått förlorad. <br />
Det kanske är tron på demokratin.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 13.0pt;"><span style="font-family: verdana;"><a href=" https://sd.se/vad-vi-vill/" target="_blank">Sverigedemokraterna</a>,
vad vi vill<br /><a href="https://moderaterna.se/var-politik" target="_blank">Moderaterna</a>, vår politik <br /><a href="https://www.vansterpartiet.se/var-politik/" target="_blank">Vänsterpartiet</a>, vår politik </span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 13.0pt;"><span style="font-family: verdana;">Freedom house,
<a href="https://freedomhouse.org/report/freedom-world/2018/democracy-crisis">demokratins kris</a> <br /></span><span style="font-family: verdana;">Regeringen,
<a href="https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/64308b0cc8a14ddb8532ff541369c602/strategi-for-en-stark-demokrati--framja-forankra-forsvara.pdf" target="_blank">Strategi för en stark demokrati</a> – främja, förankra, försvara </span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 13.0pt;"><o:p><span style="font-family: verdana;"> </span></o:p><span style="font-family: verdana;"><a href="https://www.internetional.se/pmmfonder.htm" target="_blank">OmLöntagarfonderna</a> ur "Sockerbagare i doktorshatt" en självbiografi av
Per-Martin Meyersson (Fischer, 1997) </span></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-15182842292016344882021-11-17T08:40:00.003+01:002021-11-17T08:40:37.096+01:00På spaning efter socialdemokratins förlorade själ, II av III<p><span style="background: white; color: #202122; font-family: verdana; line-height: 115%;">I valet 2010 kom det konservativa och nationalistiska Sverigedemokraterna,
SD, in i riksdagen och fick </span><span style="background: white; color: #202122; font-family: verdana; line-height: 115%;">20 av 349
mandat</span><span style="background: white; color: #202122; font-family: verdana; line-height: 115%;">. I Riksdagsvalet
2014 fick partiet 12,86 procent av rösterna och 49 mandat, i Riksdagsvalet 2018
fick de 17,53 procent av rösterna 62 mandat i riksdagen.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="background: white; color: #202122; line-height: 115%;">
I dag är SD Sveriges tredje största parti.<br />
<br />
SD blev vågmästare och kunde därigenom påverka politiken mer än något annat
parti.<br />
SD:s viktigaste frågor är migrationspolitiken, välfärden, familjepolitiken och
kriminalpolitiken.<br />
På de områdena har SD inverkat på samtliga övriga partiers politik. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 115%;">Sossarna gick kraftigt tillbaka. 2006 var väljarstödet
nere i 34,9 procent och 2018 nåddes bottennoteringen sedan 1911 - 28,3 procent.
</span><span style="background: white; color: #202122; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 115%;">Direkta politiska följder av SD var decemberöverenskommelsen
2014 och januariöverenskommelsen 2019. Avtalen var nödvändiga för att hindra
att sverigedemokraterna skulle få politiskt inflytande.<br />
</span><span style="background: white; color: #202122; line-height: 115%;"><br />
</span><span style="line-height: 115%;">21
januari 2019 fick Sverige, efter fyra månaders dödläge, äntligen en regering på
plats. Fyra partier – s, mp, liberaler och centerpartiet - kompromissade och
kom överens om ett antal övergripande mål.<br />
Samarbetet spräckte alliansen och var ett led att hindra moderater och
sverigedemokrater att få politiskt inflytande.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Överenskommelserna innebar att regeringspartierna blev
tvungna att sälja en del av sina hjärtefrågor i utbyte mot andra frågor. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Genom januariavtalet hindrades Sverigedemokraterna och
moderaterna att rösta ner dem i riksdagen. <br />
<br />
I korthet innehöll januariavtalet följande punkter:<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Minst 20 miljarder till välfärden. Högre pensioner. Pensionärsskatten
tas bort. En familjevecka börjar införas med tre lediga dagar under
mandatperioden. Ny skattereform där ett syfte är att utjämna ekonomiska klyftor
med bland annat skatt på finansiella sektorn. 10 000 fler polisanställda till
år 2024.<br />
Skola och utbildning<br />
Kunskapslyftet byggs ut. Investering i goda lärmiljöer och små grupper i
förskola och fritidshem. En nationell plan för studiero och trygghet i skolan. Mobiltelefonförbud
i klassrum. Resurser tillförs för att anställa fler lärarassistenter. Det
statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling förstärks. Övergåbg
till ämnesbetyg på gymnasiet. Underlättande för resursskolor och utveckling av
möjligheten till särskilt stöd.<br />
Underlättande för akademiker att välja läraryrket: Längden för Kompletterande
pedagogisk utbildning (KPU) kortas ner och studietakten höjs och möjligheterna
att jobba på en skola och studera till lärare parallellt förbättras.<br />
Ett etableringsstopp införs för fristående grund- och gymnasieskolor med
konfessionell inriktning. Höga kvalitetskrav ska vara styrande för skolan. Ytterligare
insatser kan prövas för att undvika betygsinflation, som externa examinatorer.<br />
Sjukvård<br />
En generalplan för kortare köer tas fram. Ambulansvården, cancervården och
förlossningsvården stärks. Systemet med ett patientkontrakt utvecklas. En fast
omsorgskontakt i hemtjänsten ska finnas. Inför kostnadsfria arbetskläder för
anställda i äldreomsorgen.<br />
Arbetsmarknad<br />
Statligt stöd för korttidsarbete införs. Arbetslöshetsförsäkringen förändras så
att fler kan kvalificera sig samtidigt som ersättningen trappas av och fasas
ut. Extratjänster blir kvar. Etableringsjobb för nyanlända och långtidsarbetslösa
i enlighet med parternas förslag införs.<br />
Hela landet ska leva och växa<br />
Fler servicekontor i hela landet. Innovationsrådet och samverkansprogrammen med
näringslivet fortsätter. Exportsatsning genomförs. Bredbandsutbyggnad i hela
landet. Inga myndigheter ska förläggas i Stockholm under mandatperioden. Nya
differentierade strandskyddsregler införs. Avståndsbaserat reseavdrag införs. Förbättrat
väg- och järnvägsunderhåll. Den beslutade nationella planen för infrastruktur,
med investeringar i järnvägar och vägar i hela landet på 700 miljarder kronor,
ska fullföljas. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas. Planeringen
för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras.<br />
Miljö och klimat<br />
Utveckla och effektivisera klimatinvesteringsprogrammen. Flygskatten blir kvar.
Krav på lägsta servicenivå för återvinning. Krav på pant på fler produkter. Stopp
för bottentrålning i skyddade områden.<br />
Integration och migration<br />
Migrationspolitiken ligger fast- den tillfälliga lagen förlängs. Migrationspolitiken
framöver görs upp i en parlamentarisk kommitté. Inför språkplikt för den som
söker asyl eller uppbär försörjningsstöd. Obligatorisk samhällsintroduktion och
undervisning i svenska för asylsökande och ett kvalitetslyft för SFI. EBO
begränsas.<br />
Bostadsmarknad<br />
Investeringsstöden kvar för att stimulera byggnation av hyresrätter med rimliga
hyror. Höj straffen för försäljning av svartkontrakt och kriminalisera köpen.<br />
Andra frågor<br />
Värnplikten byggs ut. Mediestödet förstärks. Fri entré på museer räddas. Internationell
solidaritet genom fortsatt enprocentmål för biståndet.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="background: white; color: #202122; line-height: 115%;">Genom januariöverenskommelsen säkrades alla dessa punkter utan att
moderater och sverigedemokraterna kunde komma åt dem.<br />
Det var de liberala partiernas, åtminstone tillfälliga, seger över de konservativa.<br />
Centern godkände inte vänsterpartiets liberalism.<br />
<br />
Idén bakom överenskommelsen var att man, i det parlamentariska läget som rådde,
inte kan få allt, men en del. Syftet var att hindra de konservativa att ta över.<br />
<br />
Om socialdemokratin därmed förlorade sin själ är tveksamt. <br />
Jag lutar mer åt att de räddade den.<br />
<br /></span></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 115%;">
SCB <a href="https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2021/hundra-ar-av-svensk-demokrati/" target="_blank">Hundra år av svensk demokrati</a> – partiernas toppar och dalar<br /></span></span><span style="font-family: verdana;">SCB <a href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/allmanna-val/allmanna-val-valresultat/pong/tabell-och-diagram/historisk-valstatistik/historisk-statistik-over-valaren-19102018.-procentuell-fordelning-av-giltiga-valsedlar-efter-parti-och-typ-av-val/" target="_blank">Historisk statistik </a>över valåren 1910–2018.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Sakpolitisköverenskommelse, <a href="https://www.socialdemokraterna.se/download/18.1f5c787116e356cdd25a4c/1573213453963/Januariavtalet.pdf" target="_blank">januariavtalet </a><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;"><br />
<br style="mso-special-character: line-break;" /></span>
<!--[if !supportLineBreakNewLine]--><br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[endif]--><span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: 10pt;"><o:p></o:p></span></span></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-35079855764269135312021-11-16T09:19:00.005+01:002021-11-16T10:07:21.871+01:00På spaning efter socialdemokratins förlorade själ, I av III<p><span style="font-family: verdana;">Många beklagar att socialdemokratin ”har förlorat sin
själ.”.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">
Annars brukar inte själen vara på tapeten utanför kyrkväggarna.<br />
Men det där med själen är antagligen hämtat från Bibeln Matteus 16:26, ”Vad
hjälper det en människa om hon vinner hela världen men måste betala med sin
själ?”<br />
<br />
Får man tro kommunister, anarkister och syndikalister så har sossarna förlorat
sin själ sedan 1917. Sossepartiet borde väl vara helt själlöst vid det här
laget.<br />
Numera är det allt oftare även liberaler och sverigedemokrater som efterlyser
den förlorade själen.<br />
<br />
Påståendet är värt att begrunda.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">För det första. Vad menas med själ?<br />
Kanske menar de, som suckar över sossarnas förlorade själ, att partiet förlorat
sin ideologi? Eller kompass som det brukar uttryckas.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;"><br />
En ideologisk förlust borde man kunna upptäcka genom att jämföra sossarnas
partiprogram genom åren.<br />
När man gör det finner man att programmen är förvånansvärt lika från 1970 till idag.<br />
För övrigt bör ett partis ideologi inte vara hugget i sten utan ska kunna
förändras efter att samhället förändras. <br />
<br />
Att sossarna gått från att vara ett socialistiskt parti till ett socialliberalt
konstaterade, Herbert Tingsten, (1886-1973), professor i statsvetenskap redan
1941 i ”Den svenska socialdemokratins idéutveckling”, Tidens förlag.<br />
“Kvar stå framstegs- och upplysningstron och tron på att det politiska arbetet
gäller individens lycka och frihet, viljan att verka för en utjämning, som
skall begränsa de samhälleligt bestämda olikheterna emellan människor, tron på
att en vidare ram för den mänskliga friheten kan skapas genom högre välstånd
och kultur, viljan till fred och närmande mellan folken. Men dessa idéer, som
bruka betecknas som liberala, uppbäras i det moderna Sverige av alla större
politiska partier. Någon särpräglad socialdemokratisk ideologi finnes sålunda
icke.”<br />
<br />
Statssocialismen i öster brakade samman 1990 vilket bör ha knäckt
statssocialisterna inom socialdemokratin. Idén om att förstatliga näringslivet
bör ha lämpats överbord. <br />
Men någon stor själslig förändring av socialdemokratin lär det inte ha medfört.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 115%;">I sin bok Studier i rött, Premiss förlag 2005, skriver Henry
Petersson, </span><span style="background: white; line-height: 115%;">doktor i
statsvetenskap,</span><span style="line-height: 115%;"> att socialdemokratin vilar på tre viktiga
idéer eller värderingar – ”pragmatism, modernism och jämlikhet”,<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Med pragmatism menar Petersson att partiet hellre
anpassar sig till situationer som uppkommer och inte bara kör sin egna
politiska ideologi. När sossarna inser att de inte har stöd för ett förslag i parlamentet
försöker de få igenom åtminstone en del. Socialdemokraterna är mer intresserade
av en politik som kan genomföras och som fungerar i verkligheten än av att
driva sina egna ideologiska tankar in i kaklet. De är helt enkelt villiga att
anpassa sig till situationer som uppkommer även om det inte var vad de tänkte
sig från början.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Frågan är då om partiet, genom sin pragmatiska politik,
har kompromissat bort sin ideologi så att väljarna inte längre känner igen
partiet.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">I sammanhanget kan det också vara bra att veta vilken
socialdemokrati som avses då man säger att s förlorat sin själ. <br />
Är det hela arbetarrörelsen eller dess poliska gren eller den
socialdemokratiska regeringen som avses?<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Kanske består arbetarrörelsen av tre olika själar? Det
skulle i så fall handla om en svårartad schizofreni.<br />
<br />
Som regeringsparti har socialdemokraterna, oftast ensamma eller tillsammans med
andra, suttit i minoritetsregeringar.<br />
Ett regeringsparti får finna sig i att bli kritiserat både från höger och
vänster. <br />
Som regeringsparti ådrar sig socialdemokraterna dessutom ett ansvar för den
förda politiken. Det ansvaret behöver oppositionen inte ta på sig. <br />
Vänsterpartiet kan därför kosta på siga att vara fan så mer radikalt än
sossarna.<br />
<br />
En regering ska dessutom ta hänsyn till alla medborgares bästa inte gynna
särskilda intressen. Mycket kompromissande blir det.<br />
Moderater, sverigedemokrater och vänsterpartister kan, och bör, från mycket
olika håll kritisera. Men regeringspartiet ska ta ställning och lägga förslag
till riksdagen. <br />
Slutligen är det inte sossarna som bestämmer, det är riksdagen.<br />
<br />
Den som anser att sossarnas förlorat sin själ kanske menar att det stora
partiet har förlorat en massa väljare. Det är ett faktum. Alltså, varför har det
en gång så framgångsrika partiet förlorat sin forna styrka?<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 115%;">En kort historik blir nödvändig.<br />
Från riksdagsvalen 1932 till 1988 hade partiet haft över fyrtio procent av
väljarna bakom sig. Åren 1940 och 1968 hade socialdemokraterna till och med egen
majoritet.</span><span style="background: white; line-height: 115%;"> <br />
<br />
Under sommaren </span><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/1936"><span color="windowtext" style="background: white; line-height: 115%; text-decoration: none;">1936</span></a><span style="line-height: 115%;"> hade Sverige en </span><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Bondef%C3%B6rbundsregering" title="Bondeförbundsregering"><span color="windowtext" style="background: white; line-height: 115%; text-decoration: none;">Bondeförbundsregering</span></a><span class="MsoHyperlink"><span color="windowtext" style="background: white; line-height: 115%; text-decoration: none;">,</span></span><span style="line-height: 115%;">
och </span><span style="background: white; line-height: 115%;">1936-1939 regerade S och bondeförbundet
tillsammans i en majoritetskoalition. Bondeförbundet var Centerpartiets
föregångare.</span><span style="line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="background: white; line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Under
kriget 1939-1945 hade Sverige en koalitionsregering med samtliga partier utom
kommunisterna i regeringen. Kommunisternas knytning till Sovjetunionen gjorde
dem omöjliga i en regering.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="background: white; line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Åren 1945-1951
regerade sossarna i minoritet.<br />
1951–1957 satt bondeförbundet och sossarna tillsammans i svenska regeringen.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 115%;">Socialdemokratisk minoritetsregering fanns 1957-1968,
majoritetsregering 1968-1969, minoritetsregeringar 1971-1974 samt 1975-1976.<br />
<br />
Det parlamentariska förhållande som rådde i Sveriges riksdag från valet 1973
till valet 1976 kom att kallas lotteririksdagen eller jämviktsriksdagen.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet Kommunisterna fick 1973 tillsammans 175
mandat, exakt lika många som Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet fick
tillsammans.<br />
Läget gjorde att man enligt grundlagen var tvungen att vidta lottning vid de
frågor där riksdagen inte kunde enas och i flera omröstningar vidtogs
lottdragning. Partierna undvek dock att låta lotten avgöra utan kompromissade
hellre.<br />
</span><span style="background: rgb(255, 204, 204); line-height: 115%;"><br />
</span><span style="line-height: 115%;">De
borgerliga - Centerpartiet, Moderata samlingspartiet och Folkpartet - tog över
regeringstyret i en majoritetskoalition 1976-1982, </span><span style="background: white; line-height: 115%;">med parentes för en
folkpartiregering i minoritet mellan oktober 1978 och oktober 1979.</span><span style="line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="background: white; line-height: 115%;">Mellan
1982-1991 hade socialdemokraterna åter regeringsinnehavet men i minoritet.<br />
</span><span style="line-height: 115%;">1991
-1994 leddes Sverige av en borgerlig majoritetskoalition som bestod av Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokratiska
samhällspartiet.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">1994-2006 hade landet ännu en socialdemokratisk
minoritetsregering.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Den borgerliga Alliansen hade regeringsmakten
2006-2014.<br />
Från 2014 har en minoritetsallians av Miljöpartiet och sossarna regerat.<br />
<br />
Socialdemokraterna har alltså tvingats regera i minoritet sedan andra
världskriget.<br />
<br />
När Sverigedemokraterna dök upp ökade splittringen och förvirringen i politiken.<br style="mso-special-character: line-break;" /></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 115%;"><a href="https://www.arbark.se/pdf_wrd/partiprogram_pdf.pdf" target="_blank">Socialdemokratins program 1897 till 1990</a><br /></span></span><a href="https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/partiprogram-och-riktlinjer" style="font-family: verdana;" target="_blank">Socialdemokratins program 2013</a></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana; line-height: 115%;"><a href="http://tidskriftenrespons.se/artikel/socialdemokratin-har-segrat-sig-till-dods/" target="_blank">Socialdemokratin har segrat sig till döds</a>, Håkan
Arvidsson Respons 1/2018 </span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 115%;"><a href="https://timbro.se/smedjan/s-kan-konsten-att-salja-morsan-nedfor-floden/" target="_blank">S kan konsten att sälja morsan nedför floden</a>.
Stig-Björn Ljunggren, Smedjan, Timbro. 4 juli 2019<br /></span></span><span style="font-family: verdana;"><br />SvD Lena Andersson 211113
:. <a href="https://www.svd.se/ett-parti-med-varken-ide-eller-principer" target="_blank">Ett parti med varken ide eller principer</a></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Leif Lewin: <a href="https://www.svd.se/verkligheten-i-svensk-politik-har-bytt-skepnad" target="_blank">Verkligheten i svensk politik har bytt skepnad</a><br /><br /></span><o:p></o:p></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-12081366151546189322021-11-11T11:26:00.001+01:002021-11-11T11:46:54.663+01:00Demokratins former II<p><span style="font-family: verdana;">Den kvinnliga rösträtten infördes för exakt hundra år
sedan.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">
Det var ett viktigt steg i demokratins utveckling. Många menar att demokratin
därför firar hundraårsjubileum i år.<br />
Men demokrati är betydligt äldre än så och mer sammansatt än rösträtt.<br />
<br />
Hundraåringen tycks fungera kryckigt. <br />
Många partier käbblar med varandra utan att något blir gjort.<br />
<br />
Politikerna står handfallna inför en stundande miljökatastrof, ökande
ekonomiska, sociala och kulturella klyftor, söndervittrande välfärd och annat
elände.<br />
Men det är inte demokratins fel.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Alla övriga styrelseformer - oligarki, plutokrati,
timokrati, diktatur, teokrati, meritokrati – är inga alternativ till demokratin.
Alla länder har problem oavsett styrelseform.<br />
Erfarenheterna har ändå lärt oss att demokratin är den samhällstyrning som har
minst nackdelar och mest fördelar. Men, som sagt, demokratin är inte utan
problem. <br />
<br />
Vid plötsliga katastrofer, och i dåliga tider, är det viktigt att de styrande kan
handla snabbt och resolut. <br />
Att, då många olika intressen ska komma till tals och många ska säga sin mening
och man måste utreda och diskutera, ta hänsyn till andra och kohandla för att
komma fram till vad som behöver göras, tar tid. Besluten kan komma för sent.<br />
Och om besluten blivit en kompromisslösning kanske det inte är det bästa när konkreta
åtgärder behövs.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 115%;">I antikens Grekland och Rom löste man problemet genom
att utse en betrodd ledare som, för en begränsad tid av högst ett halvår, fick
uppdraget att styra. Han kallades för diktator. <br />
<br />
</span><span style="background: white; line-height: 115%;">Ett exempel är den antike greken
Solon (ca 640 - 558 f.Kr.) som för året 594 f.kr</span><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/594_f.Kr." title="594 f.Kr."><span color="windowtext" style="background: white; line-height: 115%; text-decoration: none;">.</span></a><span style="background: white; line-height: 115%;"> fick oinskränkt fullmakt att nyordna hela </span><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Statsskick" title="Statsskick"><span color="windowtext" style="background: white; line-height: 115%; text-decoration: none;">statsskicket</span></a><span style="line-height: 115%;"> och rädda stadsstaten Atén
</span><span style="background: white; line-height: 115%;">som på grund av konflikter mellan
över och underklass drabbats av </span><span style="line-height: 115%;">ekonomisk stagnation</span><span style="background: white; line-height: 115%;">. <br />
Det första Solon gjorde var att påbjuda frigivning av alla dem som på grund av
skuldsättning råkat i slaveri och att slopa alla skulder på jordegendom.<br />
Överklassen motsatte sig åtgärderna och Solon avgick efter mandatperioden och
lämnade Aten.</span><span style="line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Demokrati är det styrelseskick som de flesta av
världens länder uppger sig ha. Men demokrati betyder inte detsamma i Kina som
det gör i Sverige. Kommunistiska enpartistater har kallat sitt styrelseskick
för folkdemokratier och ansett den överlägsen den liberala demokrati som vi till
exempel har i Sverige. <br />
Den kommunistiska uppfattningen är att vår demokrati är skenbar så länge som medborgarna
saknar fullständig ekonomisk demokrati. Folket saknar inflytande över
näringslivet, arbetet och produktionen. Demokratin når inte in innanför
företagens väggar. Där bestämmer kapitalet. På arbetsplatsen har löntagaren
bara att lyda order uppifrån.<br />
I Kina har ett enda parti, Kommunistpartiet, därför makten. Inga andra partier
får förekomma. Kommunistpartiet är hela folkets röst så varför ska det finnas
fler?<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">I våra liberala demokratier är valsystemen litet olika.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">1. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>I Frankrike,
Storbritannien, USA, Kanada och Australien tillämpas majoritetsval.<br />
En valkrets motsvarar ett mandat vilket innebär att den kandidat som får över
hälften av rösterna företräder valkretsen. Systemet gynnar större partier och ger
det segrande partiet större makt än med proportionella val. Systemet leder till
tvåpartisystem.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">2. Proportionella val tillämpas ibland annat de nordeuropeiska
länderna.<br />
Ett proportionellt valsystem vid val till en politisk församling innebär att fördelningen
av mandat sker i proportion till respektive partis andel av rösterna.<br />
Ett problem med det är att antal partier kan blir så många att de blockerar
varandra. Därför finns en småpartispärr. I Sverige ligger den på fyra procent.
För att komma i fråga i riksdagen måste partiet alltså få mer än fyra procent
av rösterna.<br />
<br />
Valsystemen tillämpas på olika sätt och i till exempel Italien, Nya Zeeland och
Japan används blandade system. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Liberal demokrati bygger på<br />
Grundlagar som garanterar att makten är delad mellan den verkställande,
lagstiftande och dömande makten. Riksdagen stiftar lagar, domstolarna dömer och
myndigheten verkställer domen.<br />
I en liberal demokrati ska också finnas garantier för<br />
* Föreningsfrihet (frihet för det civila samhället) Rätten att bilda
fackföreningar och politiska partier.<br />
* Yttranderätt, rätt för var och en att utrycka sin mening.<br />
* Tryckfrihet, mediefrihet<br />
* Näringsfrihet, rätt att starta och driva företag<br />
* Medborgerlig rösträtt. Varje medborgare ska ha rätt att rösta på politiska
partier. Alla väljare har en röst var. <br />
* Egendomsrätt. Alla ska ha rätt till enskild egendom.<br />
* Offentlig och öppen myndighetsutövning. Medborgaren ska ha rätt och möjlighet
att granska myndigheter. Offentlighetsprincipen.<br />
* Möjligheter för den enskilde till rättslig prövning vid tvister.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Viktiga för demokratin är att medborgarna är fria från
fattigdom, känner jämlikhet och förtroende gentemot andra och har en god
allmänbildning.<br />
Till det sist nämnda hör bland annat att kunna motivera sina ståndpunkter och
argumentera för dem och inte bara kasta ur sig ett påstående eller en åsikt.<br />
Dit hör också att kunna belägga påståenden genom källhänvisning och med hjälp
av fakta.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Nackdelar i liberala demokratier<br />
Många medborgare har inte tid, förmåga, intresse eller lust att sätta sig in i politiska
frågor.<br />
Men de har ändå rätt att välja. Det gäller såväl den fullständigt okunnige som
den som är väl insatt i politik, samhällsekonomi och sociala förhållanden. Dum
eller klok, bägge har var sin röst.<br />
<br />
De politiska partierna måste ha politisk makt för att kunna genomföra sina
program. <br />
Därför ägnar de sig åt att fiska röster. Ju fler röster dess större makt och ju
större möjlighet att få igenom sin politik.<br />
Särskilt där valsättet är proportionellt leder detta till oheliga allianser,
kohandel och kompromisser mellan olika partier. Ett parti kan inte ensamt få
majoritet utan kan gå ihop med andra i en allians eller koalition.<br />
<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Allt för att säkra makten. Det innebär
att alla partier i alliansen måste kompromissa och hitta en gemensam
nämnare.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Risken är att de olika
partiernas program suddas ut och politiken blir otydlig. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 115%;">Men demokratin handlar inte bara om det politiska livet.<br />
Det civila samhället, som inte direkt är styrd av politiken, är en viktig del
av demokratin. Att till exempel fackföreningar, näringslivet, samtalstonen på
sociala media och medborgarnas vardagsliv fungerar i frihet är oerhört viktigt
för ett demokratiskt samhälle.<br />
<br /><a href="https://www.regeringen.se/contentassets/f7f63046d4a448848638b95413451fdd/valsystem-och-representationseffekter-sou-200740" target="_blank">Valsystem och representationseffekter</a> En jämförande studie av 25 länder. SOU
2007:40<br /></span></span><span style="font-family: verdana; line-height: 115%;"><br /><a href="http://firademokratin.riksdagen.se/" target="_blank">Sveriges riksdag firar demokratin</a> </span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><o:p><span style="font-family: verdana;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><br /></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><o:p><span style="font-family: verdana;"> </span></o:p></span></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-62335598746843652242021-11-11T09:07:00.000+01:002021-11-11T09:07:08.900+01:00Demokratins former I<p><span style="font-family: verdana;">Politikerföraktet frodas.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">
Särskilt bland dem som inte vet så mycket om politikens förutsättningar.<br />
De tror att det är politikerna som styr. Och de anser att politikerna inte lyssnar
på vanligt folk utan helt styr åt helvete. Uppfattningar om att politikerna är dummare
än vanligt folk, eller att de drivs av egenintresse eller struntar i medborgarnas
åsikter är inte ovanliga.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Ta till exempel diskussionen om Cityomvandlingen på 70-talet
som fortfarande pågår efter femtio år. Enligt dem som skäller på politikerna revs
stan urskillningslöst och i raseri. Kulturminnen förstördes. Än i dag pekas
Hjalmar Mehr (1910-1979) ut som ärkeskurk i sammanhanget.<br />
Kritikerna förklarar för oss att husen i stället borde ha renoverats.
Åtminstone kunde man ha behållit fasaderna intakta. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Att det blivit nödvändigt att bygga om de 300 år gamla Klarakvarteren
i Stockholms bekymrar inte kritikerna. De skiter i vilka problem en sådan
omvandling förde med sig. De vill inte förstå att det var nödvändigt att ge
plats för biltrafiken, tunnelbana och köpcentra. Att dragningen av VVS-system,
elektrifiering och teletrafik krävde åtgärder. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Att gatutrafiken kunde avlastas genom
garagetunnlar och underjordiska lastplatser. Att bostadsstandarden behövde
moderniseras. <br />
Den enkla sanningen, att man måste knäcka ägg för att laga omelett, ingår inte
deras medvetande.<br />
<br />
En stad måste fungera för dem som vistas där, inte bara hysa vackra fasader. <br />
Det blev nödvändigt att ta ett rejält tag med grävskopan för att klara denna
omvandling.<br />
Och det var helt enkelt billigare att riva och bygga nytt än att restaurera.<br />
<br />
Om man måste bredda en gata, till exempel, blir man tvungen att riva en del av
fastigheterna som kantar den gamla smala gatan. Rivning, åtminstone på ena
sidan gatan, är enda lösningen.<br />
En fasadrenovering, som kritikerna förespråkar, kräver att man måste behålla de
gamla våningshöjderna som är anpassade till fasadens fönster. <br /><br /> Men fastighetsägarna vill ha in så många betalningsstarka hyresgäster som
möjligt i sitt nya hus. De vill därför ha fler våningar i sina fastigheter. Till
så låg kostnad som möjligt. Kontor, lokaler, bostäder måste vara
ändamålsenliga.<br />
Ska man bygga en tunnelbana måste man gräva under staden och de gamla
sextonhundratalsbyggnaderna. Grunderna i Klara stod på morän, husen stod på en
grusås. Det gick helt enkelt inte att gräva för tunnelbanan under husen utan
man blev tvungen att riva byggnaden och gräva sig ner och därefter bygga
betongtunnlar.<br />
<br />
Inte bara politiker var delaktiga i omvandlingen utan även stadsbyggnadskontorets
tjänstemän, fastighetsägare, byggmästare och kreditinstitut. Och där fanns
också önskemål från dem som ville ha lokaler i det nya city: affärsmän,
försäkringsbolag, banker, företag.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Man kan inte bortse att det oftast är ekonomin som styr och inte
estetiska betraktelser.<br />
Vi kräver att det byggs så billigt som möjligt. Skatterna ska hållas nere.<br />
<br />
Jag har inget emot vackra fasader, och anser inte att stan blev vackrare efter
rivningarna, men vi vill bo så billigt och bra som möjligt. Vi vill kunna resa
snabbt och bekvämt. Vi vill kunna handla varor så enkelt som möjligt.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Butiksägare vill att varuleveranser sker så
smidigt som möjligt. <br />
Fastighetsägarna vill tjäna så mycket pengar som möjligt på sina fastigheter. Kapitalägarna
vill ha valuta på satsat kapital.<br /><br />
Det är sånt som styr. Inte politikernas vilja.<br />
Frid över Hjalmar Mehrs minne.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><o:p><span style="font-family: verdana;"> </span></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Kungl. majts<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>'<a href="https://www.boverket.se/contentassets/22140678c50841128f99d542d6ab2eb7/1931-byggnadsstadga.pdf" target="_blank">Byggnadsstadga för stad och landsbygd </a>av den 20 november 1931<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href="http://www.arkitekturupproret.se/rivningar/1900-talets-rivningar." target="_blank">Arkitektupproret</a> </span></p>
<p class="MsoNormal"><br /></p>
<p class="MsoNormal"><o:p><span style="font-family: verdana;"> </span></o:p></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-79479938891586289592021-11-10T21:15:00.001+01:002021-11-10T21:15:29.008+01:00Vilken makt har politiker i en demokrati?<p><span style="font-family: verdana;">Äntligen stod Greta i talarstolen.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">
– Det finns ingen planet B, det finns ingen planet bla, bla bla. Det här är
allt vi hör från våra så kallade ledare: ord, ord som låter bra men hittills
inte lett till handlingar, sade hon.<br />
<br />
Ungefär samma sak, men på ett mer sofistikerat sätt, säger professor em vid
KTH, ordförande för European Academies’ Science Advisory Council (EASAC) och
ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien Christina Moberg i en understreckare i
SvD 211110.<br />
<br />
”Världsvetenskapsdagens budskap är viktigt att uppmärksamma. Det är bara genom
medborgarnas engagemang och med beslut baserade på vetenskapliga fakta som vi
kan möta globala utmaningar och utveckla livskraftiga och hållbara samhällen,
för nuvarande och framtida generationers skull. Förhoppningsvis kommer
deltagarna i Glasgow att inse detta och lyssna till vetenskapen. ”<br />
Så avslutar hon sin artikel.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Politikerna lyssnar inte. De bara pratar. Hur utbredd är
inte den uppfattningen?<br />
Det är en uppfattning som skapar förakt för politiken och därmed för
demokratin. <br />
Den stärker populister som säger att andra partier bara pratar, vårt parti
kommer att handla.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Uppfattningen göds delvis av det politiska systemet.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Det finns till exempel en stor skillnad på vad politiker
säger sig vilja göra inför ett val och vad de sedan har möjlighet att
genomföra.<br />
Vad en politiker sagt sig vilja göra brukar av motståndare, i efterhand med
facit i hand, vändas till att politikern ”har lovat” men svikit. <br />
Inte sällan är det politikern själv som säger att ”jag lovar att…” Men ingen
politiker kan lova att genomföra något. Möjligen kan hen säga ”jag lovar att
verka för att…”.<br />
Men felsägningen leder naturligtvis till ett missnöje med politikerns ”svek”.<br />
<br />
En annan fråga är i hur stor utsträckning som våra nationella politiker rår
över vad som händer i vår globaliserade värld men som påverkar situationen i
vårt land. <br />
<br />
Hur kan våra svenska politiker påverka världsproduktionen, finans-, kapital-, valuta-
och råvarumarknaderna som har en stark inverkan på alla enskilda länders
ekonomi? <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><br />
Miljöförstörelsen är global. Vad kan svenska politiker göra för att hindra
Indiens och Polens kolanvändning? Skogsavverkningen i Brasilien och Indonesien?
<br />
Hur kan de påverka de multinationella företagen som ofta är ekonomiskt starkare
än enskilda nationalstater? <br />
Vad kan Sveriges politiker göra för att antingen ta emot eller hindra den
växande strömmen av flyktingar som vill in i landet?<br />
Visserligen finns internationella politiska organ som FN, EU, Världsbanken,
OECD med flera, men beslutsvägarna där är långa och krångliga. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Det finns också, och har alltid funnits, en motsättning
mellan olika intressen inom samhället. Enskilda vinst- och ägarintressen kan
stå mot allmänintressen, individen mot kollektivet, stad mot land, industri och
produktion mot natur, fattig mot rik. <br />
Politikernas uppgift är att balansera dessa motsatta intressen. Men vilka möjligheter
har de att ens påverka?<br /></span><span style="font-family: verdana;"><br />Om det enbart vore politiker som styrde och ställde i
Sverige skulle vi inte ha en demokrati och ett öppet samhälle.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">
Sverige styrs inte enbart av politiker utan även av kapitalister, omvärlden,
tillfälligheter, organisationer och rörelser, media, kulturen och många fler.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Kanske skulle forskningen inrikta sig på att analysera hur
stor, eller begränsad, makt politiker på olika nivåer egentligen har och var
den egentliga makten ligger?<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">SVT Nyheter </span><a href="https://www.svt.se/nyheter/utrikes/greta-thunberg-i-tal-till-politikerna-bla-bla-bla" style="font-family: verdana;" target="_blank">Greta Thunbergs diss mot politikerna:</a><span style="font-family: verdana;"> Bla, bla,
bla</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">SvD Under strecket Cristina Moberg: <a href="https://www.svd.se/varfor-vill-politikerna-inte-tro-pa-vad-vi-vet" target="_blank">Varför vill politikernainte tro på vad vi vet</a>?</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Några av mina tidigare blogginlägg i ämnet</span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href="https://matteoni.blogspot.com/2017/08/demokratins-svagheter-en-grogrund-for.html" target="_blank">Demokratins svagheter</a> en grogrund för totalitära rörelser
eller anarki <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 16.8pt; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; margin-top: 3.0pt; mso-outline-level: 3;"><span style="font-family: verdana;"><a href="http://matteoni.blogspot.com/2016/11/partier-som-vet-vad-vanligt-folk-tycker.html" target="_blank">Partier som vet </a>vad "vanligt folk tycker och
tänker".<br /></span><br /><a href="http://matteoni.blogspot.com/2017/04/kapitalismen-hotar-demokratin.html" style="font-family: verdana;" target="_blank">Kapitalismen hotar demokratin</a></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href="https://matteoni.blogspot.com/2021/10/kritik-av-vanstern-i.html" target="_blank">Kritik av vänstern I</a><br /><br /></span><o:p></o:p></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-12917443154389051882021-11-10T09:17:00.003+01:002021-11-10T09:17:30.731+01:00Vad du bör veta om politikens villkor III<p><span style="font-family: verdana;">Filmkomikern Groucho Marx (1890-1977) sa att ”Jag skulle
inte vilja vara med i en klubb som accepterar mig som medlem”.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">
Så kan man se det.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Men du har alltid möjlighet, och demokratisk rätt, att vara
med i en förening som gynnar dig och dina intressen. <br />
Om du inte hittar någon sådan förening kan du, tillsammans med andra
likasinnade, starta en.<br />
Föreningsfriheten, eller organisationsfriheten, är inskriven i grundlagen. En
viktig del av demokratin.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Föreningen bör i alla händelser ha ett uttalat mål eller
syfte med sin verksamhet.<br />
Dessa bör vara inskrivna i föreningens Stadgar.<br />
I stadgarna bör också anges vilka som kan vara med i föreningen och hur den ska
skötas, bland annat vilka som kan fatta beslut i föreningen.<br />
Årsmötet är föreningens högsta beslutsorgan. I politiken är det Riksdagen för
hela riket och Kommunfullmäktige för kommunen.<br />
De som ska se till att besluten genomförs i föreningen är vanligen Styrelsen. I
politiken för hela landet är det Regeringen och Kommunstyrelsen i kommunen.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">De som ska kontrollera att besluten genomförts enligt
årsmötets beslut och efter gällande regler är Revisorerna.<br />
<br />
Det är alltså inte styrelsen eller regeringen som bestämmer i föreningen utan
föreningsmötet, kommunfullmäktige och riksdagen.<br />
Styrelsen ska förbereda möten, komma med förslag och verkställa föreningsmötets
beslut.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Stadgarna är föreningens regelbok. Den som bryter mot
stadgarna kan uteslutas ur föreningen. <br />
Men det finns också oskrivna regler som är viktiga för att följa för att
föreningsarbetet ska fungera.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Här är några:<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Möten börjar med att en dagordning för mötet bestäms.
Dagordningen, som föreslås av styrelsen, är en förteckning över alla de frågor
som mötet ska behandla.<br />
Mötet kan bara besluta i frågor som finns med på dagordningen.<br />
En fråga som inte finns med på dagordningen kan diskuteras under dagordningens
punkt ”Nya frågor” men mötet kan inte besluta i den frågan.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">På mötet begär du ordet om du vill yttra dig. Men du kan
inte börja bubbla om vad som helst utan ditt anförande måste gälla den aktuella
frågan på dagordningen.<br />
<br />
Ordförande antecknar vilka som begär ordet i den ordning som de begärs. Och
delar ut ordet enligt den ordningen.<br />
<br />
Den som har ordet får tala till punkt utan att bli störd eller avbruten.<br />
Man skiljer också på uppfattning och person. Mötets deltagare kan föra fram
mycket olika uppfattningar och alla meningar ska respekteras.<br />
Och du behöver inte dela en annan persons uppfattning men du bör respektera hens
person och hens rätt att uttrycka sin mening. <br />
Du undviker personangrepp och låter bli att yttra dig om meningsmotståndares
person.<br />
Det är argumenten du ska kommentera eller angripa, inte den som framför dem.<br /><br />
Diskussionen är slut då alla som vill fått säga sin mening och ingen
ytterligare begär ordet.<br />
<br />
Om det under mötet kommit fram olika förslag under en punkt på dagordningen ska
ordföranden se till att mötet kan fatta beslut. (Läs om det under ”Vad du bör
veta om politikens villkor” I och II)<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Mötesbeslut bör respekteras av alla medlemmar i föreningen. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Jag har träffat många människor som kommit till sitt första
föreningsmöte och blivit förvirrade över att de inte förstått mötesreglerna,
blivit förbannade för att de inte fått säga vad de vill när de ville och gått
därifrån för att aldrig komma tillbaka. Det är en förlust för demokratin.<br />
Det hade inte behövt ske om mötesdeltagarna och styrelsen försökt förklara
reglerna eller ännu bättre om den förbannade deltagaren redan känt till hur det
fungerar.<br />
<br />
Mötesreglerna har vuxit fram under lång tid och är inte till för att krångla
till saker och ting utan för att göra det möjligt för många olika viljor att
komma överens. <br />
De är helt enkelt nödvändiga för att demokratin ska fungera.<br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[if !supportLineBreakNewLine]--><br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[endif]--><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Det finns gott om kurser i föreningskunskap.<br />
På nätet hittar du bland andra<br /><br /><a href="https://forening.se/utveckling/foreningskunskap/" target="_blank">Föreningskunskap</a> <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href="https://forening.se/wp-content/uploads/Dags-for-stadgar_2021.pdf" target="_blank">Dags för stadgar</a>! Tips till såväl nybildad som etablerad
förening<br /></span><br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Regeringsformen" style="font-family: verdana;" target="_blank">Regeringsformen</a><span style="font-family: verdana;"> Wikipedia </span></p>
<p class="MsoNormal"><br /></p>
<p class="MsoNormal"><o:p><span style="font-family: verdana;"> </span></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><o:p><span style="font-family: verdana;"> </span></o:p></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-72222485611248971002021-11-09T08:46:00.005+01:002021-11-09T08:46:47.635+01:00Gladast är nog Sverigedemokraterna<p><span style="font-family: verdana;">Stefan Löfven avgick som partiledare för socialdemokraterna
och efterträddes av Magdalena Andersson. Det betyder att hon kan bli Sveriges statsminister.
<br />Enligt regeringsformen är det talmannen som föreslår statsminister. En riksdagsmajoritet
kan rösta emot. Har talmannens förslag röstats ner fyra gånger utlyses ett
extra val till riksdagen.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">
Om talmannen skulle föreslå Magdalena Andersson behöver hon stöd från
Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet.<br /><br /> Det ordinarie valet ska genomföras den 11 september nästa år. Att innan dess rösta
ner talmannens förslag fyra gånger och ställa till med ett extraval verkar ren cirkus.
<br />
Medborgarnas tillit till demokratin skulle allvarligt försvagas.<br />
<br />
Vänsterpartiet och Centern hotar med att inte släppa fram Magdalena Andersson
om regeringen inte går med på ett antal krav. <br /><br />
Dessa bägge partier, som för inte så länge sedan skyllde Sverigedemokraterna
för att vara antidemokrater och nazister, vill nu ställa till det så, att just
Sverigedemokraterna kan skrocka åt demokratins otillräcklighet.<br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[if !supportLineBreakNewLine]--><br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[endif]--><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href="https://www.svd.se/v-kraver-offentlig-uppgorelse-med-s" target="_blank">SvD Vänsterpartiet kräver</a> <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href="https://www.svt.se/nyheter/ett-genuint-osakert-lage-for-andersson" target="_blank">SvT Magnus Knutsso</a>n <o:p></o:p></span></p>
<br />Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-80891142128652694822021-11-08T16:43:00.000+01:002021-11-08T16:43:00.407+01:00Vad du bör veta om politikens villkor II<p><span style="font-family: verdana;">Du befinner dig på ett föreningsmöte med hundra närvarande.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">
Det är sex olika förslag att besluta om.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Mötet ska rösta om huruvida föreningen ska <br />
a) köpa en semesteranläggning i Härjedalen eller<br />
b) köpa en semesteranläggning i Skåne eller<br />
c) att inte köpa någon semesteranläggning alls. eller<br />
d) att lägga pengarna på en fond, eller<br />
e) att skänka pengarna till välgörande ändamål eller<br />
f) att skjuta upp avgörandet till nästa möte.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Som tur är fixar vår duktiga ordförande att få frågorna
avgjorda på ett demokratiskt sätt.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Hon berättar för mötet hur hon tänker lägga upp
beslutsordningen:<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">- Jag tänker först låta mötet rösta om huruvida vi ska
avgöra frågan idag eller senare.<br />
Om mötet beslutar att avgöra frågan i dag ställer jag frågorna om mötet röstar
för att satsa pengar eller inte.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">- Ifall mötet beslutar att disponera pengar kommer jag att
ställa frågorna om mötet röstar för att köpa semester anläggning mot att satsa
pengarna på annat sätt.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">- Om mötet då beslutar att använda pengarna på annat sätt
ställer jag de två återstående alternativen mot varandra,<br />
d) att lägga pengarna på en fond<br />
e) att skänka pengarna till välgörande ändamål<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Kan mötet godkänna den propositionsordningen? (Ja)<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Genom att ordföranden logiskt sorterat upp
frågeställningarna har mötet sakta men säkert arbetat sig fram till ett beslut
med Ja och nejrop.<br />
<br />
Ordföranden måste alltid tänka på att alla beslut måste tas med ja-rop. Mötet
kan inte rösta fram ett förslag genom att rösta nej. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><br />
Om det finns fler förslag än tre, som alla står i strid med varandra, måste
ordförande lägga upp beslutsprocessen annorlunda. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Så sker bland annat i Riksdagen då de åtta olika partierna
lägger fram var sitt budgetförslag.<br />
<br />
Anta att alla riksdagens ledamöter röstar på sitt eget partis budget. Vilket förslag
kommer att vinna?<br />
Mandatfördelningen (antal riksdagsmän för respektive parti) är följande:<br />
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (S): 113.<br />
Moderata samlingspartiet (M): 84.<br />
Sverigedemokraterna (SD): 49.<br />
Miljöpartiet de gröna (MP): 25.<br />
Centerpartiet (C): 22.<br />
Vänsterpartiet (V): 21.<br />
Liberalerna (L): 19.<br />
Kristdemokraterna (KD): 16.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Frågan kan inte avgöras bara genom att det parti som har de
flesta rösterna vinner.<br />
Sossarna har flest med 113 mandat av riksdagen 349. Men har därmed de övriga
236 mandaten <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>emot sig.<br />
Sossarna måste alltså ha stöd av 65 röster utöver sina egna för att kunna
vinna. <br />
De behöver till exempel stöd av Miljöpartiet 25 + Vänsterpartiet 21+ Centerpartiet
22 = 68 mandat<br />
för att vinna.<br />
I verkligheten brukar olika partier förhandla om att gå fram med gemensamma
förslag. <br />
Men om partigrupperna inte kommit överens som att stödja varandra utan att alla
vill ha igenom sin egen budget får talmannen ta till en kontrapropositions
votering.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Det innebär att mötet i en slutomgång (jämför med en
cupfinal) får två olika budgetar att välja mellan i stället för åtta.<br />
Det kan gå till så här:<br />
Talmannen föreslår att sossarnas förslag blir huvudförslag i en
försöksvotering.<br />
<br />
I vilken ordning omröstningen sker föreslås av ordföranden, och mötesdeltagarna
ska då godkänna ordningen innan mötet kan fortsätta. Ordföranden, eller
talmannen i det här fallet, har rätt att utse ett huvudförslag. Vanligen utser
hen det förslag som antas ha flest röster.<br />
<br />
Talmannen: Jag tänker utse sossarnas förslag till huvudförslag. (Ja)<br />
Därefter ska vi utse motförslag till detta. Kan mötet besluta att <br />
M blir motförslag? (ja-nej)<br />
SD? (ja-nej)<br />
MP? (ja-nej)<br />
C? (ja-nej)<br />
V? (ja-nej)<br />
L? (ja-nej)<br />
KD? (ja-nej)<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Utifrån hur talmannen uppfattat ja- och nejropen har hen
möjlighet att lägga upp en omröstningsplan.<br />
Talmannen: Jag föreslår följande beslutsordning för att utse motförslag till
sossarnas budgetförslag:<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Första omgången SD mot MP <br />
Andra omgången C mot V<br />
Tredje omgången L mot KD<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">I det här exemplet antar vi att resultatet av
försöksomröstningen blir att<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">SD vinner första<br />
C vinner andra<br />
L vinner tredje<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Ordföranden:<br />
Jag ställer nu SD mot C och därefter vinnaren mot L för att få fram en
motkandidat till sossarnas förslag. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Tänk på att det i den här omröstningen är det fråga om
vilket förslag som ska bli motförslag till huvudförslaget. Det handlar alltså inte
om innehållet i budgeten. <br />
<br />
Här finns en chans för riksdagsmännen att rösta taktiskt.<br />
De riksdagsmän som kan tänka sig att, i slutvoteringen, rösta på sossanas
förslag kommer att rösta fram de förslag som de tror har minst chans att vinna
över sosseförslaget i slutvoteringen. Om de misstänker att L har minst chans
mot sossarnas förslag kommer det att rösta fram L som motförslag. Sossarna
röstar alltså på SD i första omgången och L i den andra.<br />
<br />
Vi antar att L vinner och därmed blir motförslag till huvudförslaget.<br />
Ordföranden ställer proposition:<br />
- De som röstar på sossarnas förslag ropar ja nu. (Ja-nej)<br />
- De som röstar på Liberalernas förslag ropar ja nu (Ja-nej)<br />
- Jag finner att sossarnas förslag har vunnit.<br />
<br />
Det här att sossar i försökvoteringen röstar på ett SD-förslag kan förvirra
folk som inte är insatta i mötesteknik. <br />
Okunskapen visar sig bland annat i en artikel i SvD 2014 med rubriken ”<a href="https://www.svd.se/rodgrona-i-skane-rostade-pa-sd-budget" target="_blank">Rödgrönai Skåne röstade på SD-budget</a>”. Journalisten talar om ”kupp” i sammanhanget. <br /></span><span style="font-family: verdana;"><br />Fortsättning följer i Vad du bör veta om politikens villkor
III, snart på denna blogg</span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Se även<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Olle Wästberg i Corren: <a href="https://corren.se/asikter/ledare/olle-wastberg-vad-ar-kontrapropositionsvotering-om5579628.aspx" target="_blank">Vad är kontrapropositionsvotering</a>? <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Eliminationsmetoden" target="_blank">Eliminationsmetoden</a>, Wikipedia <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href="https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/fran-forslag-till-budget/sa-beslutar-riksdagen-om-statens-budget/" target="_blank">Riksdagen från förslag till budget </a><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><br /></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-67878180582238529642021-11-08T10:08:00.003+01:002021-11-08T10:08:29.529+01:00 Vad du bör veta om politikens villkor I<p><span style="font-family: verdana;">Allt färre människor i Sverige är aktiva i föreningar.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">
Båtklubbar, idrottsföreningar, fackklubbar, bostadsrätts- och hembygdsföreningar
avfolkas.<br />
Allt färre har elementära kunskaper i hur man fattar demokratiska beslut.<br />
<br />
Med andra ord är det allt färre som vet hur till Sverige styrs, hur riksdagen
beslutar om lagar och om hur en statsbudget fastställs.<br />
Sättet att fatta beslut är nämligen detsamma i en liten fruktodlarförening som
i Sveriges Riksdag.<br />
Det är en viktig kunskap eftersom det handlar om hur politiken och demokratin fungerar.<br />
Föreningskunskaper är särskilt viktiga för det civila samhället.<br />
<br />Men vad kan du egentligen?<br />
Tror du till exempel att det är det förslag som får flest röster som vinner? <br />
Då tror du fel och bör läsa vidare på den här bloggen. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Här får du chansen att lära dig grunderna i demokratiskt
beslutsfattande.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><br />
Principen för att fatta beslut på ett föreningsmöte är att varje förslag måste
ha mer än hälften av rösterna på mötet för att vinna.<br />
Förslaget måste få majoritet, det vill säga få fler än femtio procent av
rösterna.<br />
<br />
Det räcker alltså inte att utse det förslag som får flest röster till vinnare.<br />
<br />
Därför ställer ordföranden (I riksdagen kallas hen talmannen) två förslag mot
varandra för att göra klart vilka som är för och vilka som är emot ett förslag.<br />
Beslutsordningen är således en binär process (ja eller nej), som i en
cupturnering, där lagen ställs mot varandra tills ett vinnande förslag
återstår. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Exempel 1.:<br />
Föreningen ska välja ny sekreterare. Anna Björk är föreslagen.<br />
Ordföranden: Kan vi välja Anna Björk till sekreterare? (Mötet svarar med ja-
och nejrop)<br />
Ordföranden: Jag finner att Anna Björk är vald till föreningens sekreterare. <br />
<br />
Om någon mötesdeltagare inte anser att ordföranden uppfattat rätt kan hen, innan
ordföranden slår klubban i bordet, ropa ”votering” vilket betyder att hen begär
rösträkning. <br />
Röstningen sker då genom handuppräckning.<br />
<br />
Om det finns två förslag blir det något svårare.<br />
Två personer är föreslagna till sekreterarposten. Dels Anna Björk och dels Carl
Drygh.<br />
Ordföranden: Kan vi välja Anna Björk till sekreterare? (Ja- och nejrop)<br />
Ordföranden: Kan vi välja Carl Drygh till sekreterare? (Ja- och nejrop)<br />
Ordföranden: Jag finner att Carl Drygh är vald till föreningens sekreterare. <br />
Mötesdeltagare: Votering!<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>(Det räcker
att en mötesdeltagare begär votering)<br />
Ordföranden: Votering är begärd och ska verkställas. Kan vi rösta genom handuppräckning?
(Ja)<br />
Ordföranden: Ni som röstar för Carl Drygh till sekreterare räcker upp en
hand?<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>(49 röster)<br />
Ordföranden: Ni som röstar för Anna Björk till sekreterare räcker upp en
hand?<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>(51 röster)<br />
Anna Björk är vald till sekreterare.<br />
<br />
Det där är ganska enkelt men det blir litet svårare om det finns flera förslag
än två.<br />
Vi är på ett annat möte i föreningen.<br />
Vi är hundra närvarande på mötet och ska rösta om huruvida föreningen ska <br />
a) köpa en semesteranläggning i Härjedalen<br />
b) köpa en semesteranläggning i Skåne<br />
c) att inte köpa någon semesteranläggning alls.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Man kan inte rösta proportionellt genom att räkna antalet röster
på varje förslag för sig och därefter utse det som får flest röster till
vinnare.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Varför inte?<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Därför att<br />
om förslag a) får 29 röster <br />
förslag b) får 22 röster<br />
och förslag c) 49 röster<br />
så skulle förslag <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>c) vinna och det blir
inget köp.<br />
<br />
Men nu var det ju så att a) 29 + b)22 = 51 mötesdeltagare som <u>vill</u> köpa
vilket är fler än de som är emot köp. Det blir alltså fel om c) vinner.<br />
<br />
Valet måste ske, genom utslagning, mellan två förslag.<br />
Eftersom ordföranden är en klok och erfaren kvinna vet hon hur hon ska hitta en
majoritet så hon ställer frågorna mot varandra.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Hur många vill att vi ska köpa?<span style="mso-tab-count: 2;"> </span>(51)<br />
Hur många vill att vi avstår från köp?<span style="mso-tab-count: 2;"> </span>(49)<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Majoriteten vill alltså köpa.<br />
Nästa fråga blir då:<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Hur många vill att vi köper i Hälsingland<span style="mso-tab-count: 2;"> </span>(61)<br />
Hur många vill att vi köper i Skåne<span style="mso-tab-count: 2;"> </span>(39)<br />
<br />
Här kan även de mötesdeltagare som tidigare röstat för att inte köpa, rösta på
ett av förslagen.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Majoriteten har därmed avgjort frågan.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">I nästa avsnitt ”Vad du bör veta om politikens villkor II”´blir
det knepigare med beslutsfattandet.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Se också<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">SCB <a href="https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/allt-farre-ar-medlemmar-i-politiska-partier/" target="_blank">Allt färre medlemmar i politiska partier</a><br /></span><span style="font-family: verdana;"><a href="https://fokus.dn.se/foreningsliv" target="_blank">DN 2015 Föreningslivet i Sverige är i kris</a>. </span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Mina tidigare inlägg i samma ärende<br /><br /><a href="https://matteoni.blogspot.com/2014/12/exempel-pa-hur-media-spar-pa.html" target="_blank">Exenpel på hur media spär på politikerföraktet</a><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><a href="https://matteoni.blogspot.com/2015/04/debatten-pa-vag-att-forgrovas.html" target="_blank">Debatten på väg att förgrovas</a></p>
<p class="MsoNormal"><a href="https://matteoni.blogspot.com/2020/11/demokratin-eroderar.html" target="_blank">Demokratin eroderar</a></p>
<p class="MsoNormal"><br /></p>
<br />Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-54294343277136807692021-11-07T09:38:00.001+01:002021-11-07T09:38:11.988+01:00Per Wirtén går till botten<p><span style="font-family: verdana;">Många har summerat Stefan Löfvens insats som
statsminister som därmed fått både ris och ros.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span style="color: black;"><span style="font-family: verdana;">En sak som Löfven i alla fall lyckats med är att han har förstört Per Wirténs
humör.<br />
Wirtén själv skriver det i en artikel i Expressen den 4 november.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="color: black; line-height: 115%;">Wirténs b</span><span style="line-height: 115%;">örjar
sin artikel med att karaktärisera </span><span style="color: black; line-height: 115%;">Löfven</span><span style="line-height: 115%;"> som att han ”såg ut att vara en man
att lita på”.<br />
</span><span style="color: black; line-height: 115%;">”Löfvens anlände med ett uttalat politiskt
projekt som länge såg ut att lyckas: att knäcka blockpolitikens låsningar.”</span><span style="line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span style="color: black;"><span style="font-family: verdana;">Men Wirtén blir så besviken beskriver han
i artikeln.<br />
”Det har varit ett ledarskap som ingen socialdemokrat kunde lita på.” skriver
han.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span style="color: black;"><span style="font-family: verdana;">”En sysslolös dag” (hur man nu får en
sådan) berättar Wirtén, började han Googla efter sånt som Löfven har
misslyckats med. <br />
Han upptäcker, medan Löfven varit stataminister och under pandemikrisen, att antalet
miljardärer har ökat med drygt en tredjedel.<br />
”Kombinationen av så många fler superrika, högre arbetslöshet och fortsatt
lågavlönad vårdpersonal under en svår pandemi fick mig att tappa humöret.”<br />
<br />
Det verkar som om Wirtén inte vet att det är riksdagen som fattar de politiska
besluten. Inte statsministern. Och att regeringen har varit i minoritet i denna
riksdag. Även om regeringen gått tillsammans med V skulle det inte funnits
majoritet i riksdagen för att beskatta miljardärer. <br />
Wirtén tycks heller inte känna till att det finns en global kapitalism som
påverkar det ekonomiska livet.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span style="color: black;"><span style="font-family: verdana;">Wirtén börjar göra en lista över arvet
efter Stefan Löfvens regeringsår. Vilket inte gör Wirtén på bättre humör. <br />
<br />
”Flyktingpolitiken har avhumaniserats, arbetsrätten försvagats, ny social
lagstiftning på EU-nivå förkastats. Avslutningsvis noterade jag ett misslyckat
försök att introducera marknadshyror, ännu fler skattesänkningar och frånvaron
av fördelningspolitiska reformer av större betydelse. Javisst, det
parlamentariska läget var svårt. Men jag har inte ens hört några viljeyttringar
i annan riktning.”<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto;"><span style="font-family: verdana;"><span style="color: black;">Allt jävelskap är Löfvens fel.<br />
”Löfven kunde uppenbarligen byta ståndpunkt om det mesta. Han blev till sist en
statsminister ingen socialdemokrat kunde lita på.”<br />
<br />
I förbigående skriver Wirtén att ”Försöket att destabilisera blockpolitiken
utmynnade dessutom i att den i stället återkom med en giftigare högerprofil där
Sverigedemokraterna integrerats. Regeringsmakten förstärktes inte, utan
försvagades.”<br />
<br />
Wirtén tycks alltså känna till att sossarna lyckats spräcka Alliansen men även
det tycks vara åt helvete.<br />
Wirtén verkar dessutom känna till att det finns ett parti som heter Sverigedemokraterna.
Men glömmer att SD har en femtedel av riksdagens mandat och vågmästarställning.
<br />
Att regeringen på grund av det parlamentariska läget måste trixa sig fram är
inget som Wirtén bryr sig om. <br />
<br />
Och frågan är vilken makt en liten svensk statsminister i en minoritetsregering
har att påverka politiken? Inte bråkdelen av vad en amerikansk eller rysk
president har. Men Wirtén skyller den politiska utvecklingen på Löfvén.<br />
<br />
Det verkar faktiskt okunnigt.<br />
Eller så beror Wirténs dåliga humör på något annat.<br />
<br />
</span>I
Expressens ingress står det att ”Per Wirtén går till botten med vad som
återstår av det en gång statsbärande partiet.”<br /><br />
Tyvärr har Wirtén med den här artikeln verkligen nått botten.<span style="color: black;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="color: black; line-height: 115%;"><a href="https://www.expressen.se/kultur/per-wirten/med-stefan-lofven-dog--drommarna-om-framtiden/" target="_blank">Wirténs artikel i Expressen </a></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><br /></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-56836973999403637992021-11-03T16:26:00.001+01:002021-11-03T16:33:18.737+01:00Att veta och att förstå i politiken<p><span style="font-family: verdana;">Det berättas om den franske statsmannen Georges
Clemenceau, (1841–1929) att han var en skicklig debattör. Clemenceau var
läkare, redaktör, liberal, författare och politiker. Regeringschef
(konseljpresident) 1906-1909.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">
I ett tal frågade han senaten:<br />
- Vet ni vad det är för skillnad mellan Poincaré och Briand?<br />
Han pratade inte om ostar utan om sina motståndare i senaten Raymond Poincaré (1860
-1934) och Aristide Briand (1862-1932).<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Poincaré var Frankrikes president 1913–1920, samt
konseljpresident 1912–1913, 1922–1924 och 1926–1929. Han var Frankrikes
president under Första världskriget.<br />
Briand var en av tredje republikens viktigaste politiker och åren 1906–1932
ingick han i 25 regeringar, 11 som konseljpresident och 16 som utrikesminister.<br />
<br />
Clemenceau förklarade:<br />
- Jo Poincaré han vet allt. Absolut allt. Men han förstår ingenting, alls
ingenting. <br />
- Och Briand han vet ingenting, alls ingenting. Ändå förstår han allt.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 115%;">Så tycks det vara med författarna Niklas Altermark, Åsa
Plesner och Daniel Suhonen som är fångar i sina egna problembilder i rapporten ”Vi
skär ner välfärden för att rädda välfärden – det socialdemokratiska
självbedrägeriet”, Katalys 2021.<br />
Det vill säga, de bortser från en del viktiga faktorer då de utvärderar socialdemokraternas
välfärdspolitik.</span><span style="background: white; color: black; line-height: 115%;"> <br />
<br />
Kritiken mot sossarna har i hundra år gått ut på att sossarna har
förborgerligats, har förlorat sin själ, sin identitet, sitt ursprung.</span><span style="line-height: 115%;"><br />
Så har det låtit sedan 1917 då </span><span style="background: white; color: black; line-height: 115%;">vänsteroppositionen i partiet bröt sig ur partiet
och bildade ett nytt parti vid namn ”Socialdemokratiska vänsterpartiet” som
inom några år blev ”Sveriges kommunistiska parti”, nuvarande Vänsterpartiet.</span><br />
<br />
Vad kritikerna bortser från är att regeringen, i vår demokrati, måste få sina
förslag godkända av riksdagen för att de ska kunna genomföras. Det är riksdagen
inte sossarna som bestämmer vilken välfärd landet ska ha.<br />
För att kunna bruka sin makt måste partiet först komma överens med de partier
som de delar regeringen med. I nuvarande läge Miljöpartiet. Därefter måste det
gemensamma förslaget få majoritet i riksdagen, <br />
Sossarna har i regeringsställning, sedan 70-talet, alltid regerat i minoritet och
tvingats samarbeta med borgerliga partier. Ett sådant samarbete kräver kohandel
och kompromisser.<br />
Man kan alltså inte få allt man vill.<br />
<br />
I vår demokrati, med proportionella val, gäller det dessuutom för partierna att
vinna så många väljare som möjligt för sina program för att kunna genomföra
något av sin politik.<br />
Det blir nödvändigt att fiska röster. Den svenska väljarkåren tycks vara delad
mellan sympatier för socialliberalism, nyliberalism och konservatism. <br />
Aven detta faktum tvingar partierna att anpassa sig till en rörlig och ganska
diffus opinion och fila på sina åsikter,<br />
Sedan Sverigedemokraterna blev tredje största parti har problemet inte blivit
mindre.</span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">”<a href="https://www.katalys.org/publikation/vi-skar-ner-i-valfarden-for-att-radda-valfarden/" target="_blank">Vi skär ner i välfärden för att rädda välfärden </a>– det
socialdemokratiska självbedrägeriet ” Niklas Altermark och Åsa Plesner <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;"><a href=" https://www.socialdemokraterna.se/kongress" target="_blank">Sossarnas kongress</a><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;"><a href="https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/valfard" target="_blank">Socialdemokraterna om välfärd </a><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;"><a href="https://www.kantarsifo.se/rapporter-undersokningar/sifo-valjarbarometer-september-2021" target="_blank">Sifos väljarbarometer</a> sept. 2021 h</span></span></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-75215496040373287272021-11-03T08:38:00.000+01:002021-11-03T08:38:00.879+01:00Socialdemokraternas kongress, LO, SD och pensionerna<p><span style="font-family: verdana;">Idag inleds Socialdemokraternas kongress. <br />Socialdemokraternas
är arbetarrörelsens politiska gren.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">
Den fackliga, det vill säga den civila samhällsgrenen, LO vill att
Socialdemokraterna ska lägga fram förslag om höjda pensioner – även om det
innebär att det kräver stöd av Sverigedemokraterna.<br />
<br />
Det är klart att man inte kan strunta i vad en femtedel av riksdagens ledamöter
anser. Sverigedemokraterna har ju 20 procent av riksdagsmandaten och vill höja
pensionerna. <br />
Naturligtvis kan man inte strunta i deras stöd.<br />
Men en pensionsfråga som ska hålla några år bör ha stöd av de flesta av
riksdagens partier. <br />
<br />
<br /><a href="https://www.socialdemokraterna.se/kongress/kongresshandlingar/om-kongressen" target="_blank">S-kongressen</a> <br /><a href="https://www.arbetsvarlden.se/pensionsmyndigheten-hojd-pension-kostar-staten-21-miljarder-kronor/" target="_blank">Arbetsvärlden om pensionerna </a><br /></span><span style="font-family: verdana;"><a href="https://sverigesradio.se/artikel/lo-oppnar-for-stod-av-sd-gallande-forslag-om-hojda-pensioner" target="_blank">Svt LO öppnar för stöd av SD </a></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">
<br />
<br /><br /></span><o:p></o:p></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-27300089444364238972021-10-30T10:28:00.002+02:002021-10-30T10:28:31.595+02:00Vem vann?<p>På uppdrag av regeringen har Coronakommissionen utvärderat regeringens,
förvaltningsmyndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att
begränsa spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 och
spridningens effekter.</p><p class="MsoNormal">
<br />
Utvärderingen visar att:<br />
Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet. De inledande
skyddsåtgärderna var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa
smittspridningen i landet.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Det svenska vägvalet har betonat smittskyddsåtgärder som
bygger på frivillighet och personligt ansvar, snarare än mer ingripande
åtgärder.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Den svenska pandemiberedskapen var undermålig.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Smittskyddslagstiftningen var och är otillräcklig för att
möta ett allvarligt epidemiskt eller pandemiskt utbrott.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Sveriges smittskydd var och är decentraliserat och
fragmenterat på ett sätt som gör det oklart vem som bär ansvaret för helheten
när en allvarlig infektionssjukdom drabbar landet.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Hälso- och sjukvården har med kort varsel kunnat ställa om
och skala upp vården av sjuka i covid-19. Det är i stor utsträckning
personalens förtjänst. Omställningen har skett till priset av en extrem
belastning för de anställda liksom inställd och uppskjuten vård. Vi kommer
därför att leva med pandemins konsekvenser under en lång tid framöver.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Det finns på flera områden en besvärande brist på data som
gör det svårare att övervaka pandemin medan den pågår och att fullgott
utvärdera pandemihanteringen i efterhand.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Organisationen upphov till problem<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Kommissionen anser sammanfattningsvis att det sätt på vilket
Sverige valt att organisera sitt smittskydd har gett upphov till en rad problem
när det gäller att bekämpa pandemin.<o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><br /></p><p class="MsoNormal">I medierna redovisas utredningsresultatet som ett
världsmästerskap i coronabekämpning.<br />Vem var bäst och vem var sämst? Kom Sverige på medaljplats? Vem ska skämmas?</p><p class="MsoNormal">
Ledarredaktörerna söker den som ska korsfästas, vanligen blir det statsministern.<br />
Oppositionen, med moderaterna och Ulf Kristersson i spetsen, ropar från
åskådarplats: ”Vad var det vi sa? Regeringen gjorde fel”!<br />
<br />
Och så ska det vara.<br />
Mediernas och ledarskribenternas uppgift är att förenkla och dramatisera den
komplicerade verkligheten så att läsarna begriper.<br />
Oppositionens uppgift är att kritisera regeringen.<br />
<br />
Vill man emellertid försöka förstå den komplicerade verkligheten, kanske för
att <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>undvika att misstagen inte upprepas,
tvingas man att tänka självständigt.<br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[if !supportLineBreakNewLine]--><br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[endif]--><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/10/sou-202189/" target="_blank">Sverige under pandemin</a> Volym 1 och 2 SOU 2021:89<br /><br /><o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">SvT,<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Kristersson:
”<a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hallengren-hade-kunnat-gora-saker-annorlunda" target="_blank">Regeringen dröjde orimligt länge med beslut</a>”<o:p></o:p></p>
<br />
<p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p>
<br />Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-90083286715422679892021-10-22T14:59:00.003+02:002021-10-22T14:59:50.881+02:00Hur vanligt är knarkandet på jobben?<p><span style="font-family: verdana;">Många i vårt samhälle köper och använder knark. Knarkhandel är därför en
mycket lönsam och omfattande verksamhet.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">
Däremot vet vi nästan ingenting om vilka brukarna är. <br />
<br />
Att marknaden omsätter mycket pengar visar bland annat en analys som polisen gjorde
i somras där de kom fram till att knarkhandeln är tio gånger större än vad man
tidigare beräknat. <br />
Det kan till och med få betydelse för Sveriges BNP-beräkningar, eftersom
BNP-siffrorna ska mäta värdet av all produktion av varor och tjänster i landet -
även knarkhandeln.<br />
<br />
Under 2020 anmäldes omkring 124 000 brott mot narkotikastrafflagen. Det
senaste årtiondet har antalet anmälningar ökat med 39 procent.<br />
Det stora antalet dödsskjutningar tyder också på att det är en hård konkurrens
om mycket stora pengar.<br />
<br />
Det är ju ytterst brukarna, de som köper knark, som genom sina köp håller i
gång försäljningen och därmed skjutningarna och kriminaliteten på marknaden. <br />
En del förståsigpåare vill därför avkriminalisera knarket men då glömmer de att
knarkande människor i arbetslivet kan vålla enorma skador på samhället.<br />
<br />
I går kom det uppgifter i media om att det på nätbanken Avanzas kontor
förekommit narkotika. Polis med knarkhundar har undersökt kontoret som funnit
spår av knark. Företagsledningen säger att de ska gå till botten med problemet.
Alla anställda ska knarktestas. Den som avböjer testning ska räknas som
knarkare. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Den fackliga tidskriften Dagens Arbete gjorde för ett par år
sedan ett stort reportage om knarkandet på industrins arbetsplatser. Enligt
artikelserien verkar knarkandet där vara utbrett.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Knarkpåverkade människor är inte pålitliga. De kan göra
stora missbedömningar, som i arbetslivet kan bli förödande. Vi vill inte att knarkande
truckförare, chaufförer på vägarna, bilmontörer, sjukhuspersonal, konsulter och
andra ska hantera vår ekonomi. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><br />
När de blivit beroende av gifterna kan de dessutom lätt bli offer för utpressning och
korruption.<br />
<br />
Men om man inför knarkkontroller får man inte glömma en grupp människor, nämligen
de som har det största ansvaret för stora värden. I varje fall har de höga
löner för sitt stora ansvar.<br /><br />
Jag tänker på företagsledare, styrelser inom näringslivet, politiker, höga tjänstemän
inom stat och kommun med flera. <br />
Man vill inte gärna tänka tanken att de sitter och snortar kokain innan de
fattar sin avgörande beslut.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><br />
SR P1, 15 maj 2021 <a href="https://sverigesradio.se/artikel/knark-kan-utgora-storre-del-av-sveriges-ekonomi-an-tidigare-kant" target="_blank">Knark kan utgöra större del av Sveriges ekonomi än tidigarekänt</a><br /><br /><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">AB <span style="background: white; color: #444444; line-height: 115%;">fredag 22
oktober 2021<span style="font-weight: bold; text-transform: uppercase;"> </span></span><a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/BjkKBl/oppet-knarkande-pa-storbank--drogtestar-personal" target="_blank">Öppetknarkande på storbankens kontor</a><br /><br /><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Placera, <a href="https://www.avanza.se/placera/telegram/2021/10/21/avanza-anstallda-pa-avanza-har-tagit-droger-pa-arbetsplatsen-aftonbladet.html" target="_blank">Anställda på Avanza har tagit droger påarbetsplatsen</a> -<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Dagens Industri </span><a href="https://www.di.se/nyheter/bankchefen-om-knarkskandalen-om-man-nekar-tolkar-vi-det-som-ett-positivt-test/" style="font-family: verdana;" target="_blank">den som nekar är knarkare</a></p>
<p class="MsoNormal"><br /></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href=" https://www.rns.se/" target="_blank">Ett narkotikafritt samhälle</a>, RNS, <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href="https://bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/narkotikabrott.html" target="_blank">Brottsförebyggande rådet</a> Narkotikabrott<br /><br /><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Mina tidigare inlägg i frågan<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href="http://matteoni.blogspot.com/2021/07/vilka-koper-knark.html" target="_blank">Vilka köper knark</a>? fredag 2 juli 2021 <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href="http://matteoni.blogspot.com/2021/07/roten-till-det-onda.html" target="_blank">Roten till det onda</a>, söndag 4 juli 2021<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href="http://matteoni.blogspot.com/2021/08/marknaden-med-osynliga-konsumenter.html" target="_blank">Marknaden med osynliga konsumenter</a>,</span><span style="font-family: verdana; line-height: 115%;"> lördag 14 augusti 2021</span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><br />
<br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[if !supportLineBreakNewLine]--><br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[endif]--><o:p></o:p></span></p>
<br />Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-27098608390302221212021-10-21T16:33:00.004+02:002021-10-21T16:33:41.787+02:00Det gäller att välja rätt föräldrar<p><span style="font-family: verdana;">En kompis till mig, A, växte upp i Bromma villaområde på
50-talet. Föräldrarna var läkare. Kompisen gick i Bromma läroverk och senare på
universitetet. Kompisen blev professor.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">
En annan kompis, B, hade föräldrar som kommit inflyttande från landsbygden till
Hammarbyhöjden, en förort till Stockholm. Fadern var busskonduktör och
alkoholist, mamman fabriksarbeterska. De hade inte en bok hemma. De snackade
aldrig om skolan i hans hem. <br />
Efter att ha haft olika jobb slutade han som arbetslös socialbidragstagare.<br />
<br />
Detta är inte de enda människor, som jag mött, som haft mycket olika start i
livet. <br />
Där jag växte upp, i slutet av fyrtiotalet, fanns ungar som inte ens hade två
föräldrar. Deras ensamstående mödrar var prostituerade, krökade eller hade
andra psykiska problem. De barnen hade aldrig suttit vid ett middagsbord med
familjen. De levde på gatan och utfordrades av skolbespisningen som var deras
enda positiva kontakt med plugget. När de inte var hungriga skolkade de.<br />
De hade inte lärt sig samtala utan uttryckte sig med korta meningar eller
enstaka ord. De sniffade, var småkriminella och dog i unga år.<br />
<br />
Bara några kvarter därifrån fanns barn vars föräldrahem hade välfyllda
bokhyllor. Några barn gick på Beskowska eller Franska skolan. Deras föräldrar läste
högt för dem, och var föredömen för dem, de pushade dem att sköta skolarbetet, förhörde
dem på läxorna, de kunde föra långa samtal med dem, gjorde grejer tillsammans
med dem, resonerade och diskuterade med dem, berätta om världen och framtiden för
dem. <br />
De barnen gick det bra för i skolan. De blev rektorer, direktörer, politiker, journalister.<br />
<br />
I samma bostadsområde fanns alltså två mycket skilda världar. I dag är det nog
mer segregerat. <br />
Trots att bildningsnivå och inkomstnivå oftast sammanfaller så var inte
pengarna som var avgörande.<br />
<br />
Nej, det var inte pengarna som var avgörande för om det gick bra i skolan och
livet för barnen. <br />
Det var hemmens bildningsnivå och inställning till skolan.<br />
<br />
Nu har en forskare, etnologen Göran Nygren, i sin doktorsavhandling funnit att
ett starkt föräldrastöd samt mycket skolarbete i hemmet är avgörande för
elevers höga skolresultat. Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag,
menar han.<br />
<br />
Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån. Den slutsatsen drar Göran
Nygren i sin doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip
chanslösa i betygsjakten, säger han.<br />
<br />
Och kom inte och snacka med mig om klasser i det här sammanhanget. Det handlar
inte om klasser utan om ekonomiska, sociala och kulturella samhällshierarkier. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/goran-nygren-elever-med-toppbetyg-far-massor-av-hjalp-fran-foraldrarna" target="_blank">SR P1 rapporterade om avhandlingen</a> i morse. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">”<a href="http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1545142/FULLTEXT01.pdf" target="_blank">Jag vill ha bra betyg</a> En etnologisk studie om höga
skolresultat och högstadieelevers praktiker” Göran Nygren, Uppsala universitet <br /><br /><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><o:p><span style="font-family: verdana;"> </span></o:p></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">, </span><o:p></o:p></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-85269696135872221312021-10-14T09:27:00.001+02:002021-10-14T09:27:26.411+02:00Kritik av vänstern II (av II)<p><span style="font-family: verdana;">Många inom ”vänstern” har i dag en något förvirrad syn på kapitalismen.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">
<br />
De ser kapitalismen som de rikas konspiration mot de fattiga. <br />
Det är ett nordamerikaniserat synsätt med Naomi Klein och Shoshana Zuboffs som
främsta företrädare.<br />
En annan vanlig och felaktig vänsterståndpunkt är att kapitalismen är ett
historiskt felspår, en utveckling som gått snett. Vänsterns uppgift blir då att
leda historien rätt igen.<br />
<br />
Somliga inom ”vänstern” är revolutionsromantiker. De drömmer sig hellre
tillbaka till den öppna klasskampens dagar, med strejker, agitatorer och
kämparglöd, än att de ger sig i kast med framtiden. De ser sig som socialismens
bålda riddarskap. Tyvärr med svag kontakt med verkligheten. <br />
Risken är att de, med sin kamp mot väderkvarnar, mest roar borgerligheten.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Många inom vänstern betraktar kapitalismen som en
ideologi eller en idé. <br />
Men kapitalismen är summan av all ekonomisk, social och kulturell historisk
utveckling. Ett faktum. En historisk verklighet som det gäller att förhålla sig
till.<br />
<br />
Inte så få, som anser sig tillhöra ”vänstern”, utgår ifrån att kapitalismen är
ond och att socialismen innebär frälsningen från detta onda. <br />
Litet religiöst alltså.<br />
Men kapitalismen är varken ond eller god. Den bara är. På gott och ont.<br />
<br />
Somliga förväxlar dessutom kapitalismen med kommersialismen och
marknadsekonomin. <br />
<br />
”Vänsterns” inställning till kapitalismen är med andra ord förvirrad och mer
vidskeplig än analyserande. <br />
Rörigt blir det.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 115%;">Vänstern, och den ekonomiska vetenskapen, skulle behöva
ett dynamiskt utvecklingsbart idécentrum för en öppen odogmatisk kritik av
kapitalismen. Tyvärr fyller inte Vänsterpartiet den rollen. Och ingen annan
heller, för den delen.<br />
<br />
Ibland ser sig Västerpartiet som den riktige arvtagaren till den gamla hederliga
socialdemokratin som S själv har förskingrat. V är som sossarna förr men bättre
och mer radikalt.<br />
<br />
Vi kan därför räkna Vänsterpartiet som ett socialdemokratiskt parti, fast
mindre än sossarna till numerären och utan förankring i arbetarrörelsen.<br />
Frågan är om kampen mot borgerligheten behöver ett sådant parti. Och i så fall
till vad?<br />
<br />
Sossarna är idag ett utpräglat socialliberalt parti men samtidigt finns en ”vänster”
även inom socialdemokratin. <br />
<br />
Bland andra den av Daniel Suhonen ledda tankesmedjan Katalys som presenterar
sig som ett oberoende fackligt idéinstitut som bedriver utredningsverksamhet
och opinionsbildning. <br />
Men tyvärr skiljer den sig inte ideologiskt från stora delar övrig vänster. <br />
Katalys spottar ur sig rapporter och skrifter men utan någon verklig eller
systematisk analys av kapitalismen. <br />
<br />
Till sist. Jag anser att jag själv tillhör vänstern. <br />
Det har jag nu gjort i snart 70 år. Men ”vänstern” kan ju vara alla ideologiska
chatteringar från socialliberal till revolutionär kommunist. Allt från frihetlig
anarkist till statssocialistisk stalinist. <br />
Så vänster- högerbegreppen kanske har haft sin sista förbrukningsdag.<br />
Men jag röstar på arbetarrörelsen, det vill säga sossarna.<br />
<br />
Jag kräver inte att sossarna eller något annat politiskt parti, under
överskådlig tid, ska förverkliga drömmen om socialismen.<br />
Men jag röstar på det parti som bäst, och i praktiken mest effektivt, motverkar
en dogmatiskt nyliberal eller konservativ politik. Och för all del också bekämpar
en rigid statssocialism.<br />
<br />
<br />
<br /><a href="https://www.dn.se/kultur/overvakning-eller-demokrati-varsagod-och-valj/" target="_blank">Shoshana Zuboffs</a> ”Övervakningskapitalismen vid maktens nya frontlinjer”. </span><span lang="EN-US" style="line-height: 115%;">Recension i DN <br /></span><br /></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;"><a href="https://www.vi.se/artikel/sN298Xm9-aNoxqgnd-4d406" target="_blank">Klassförvirring</a> ”Arbetare i alla länder: Var är ni?”
Kristina Lindh tidningen VI 5 Juni 2020 </span></span></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-65798860847798163922021-10-13T09:21:00.003+02:002021-10-13T09:21:48.744+02:00 Kritik av ”vänstern” I<p><span style="font-family: verdana;">Vänsterpartiet är ett populistiskt parti.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 115%;">
Ett exempel: I en lördagsintervju, SR P1 i oktober 2021, blev Vänsterpartiets
ledare Nooshi Dadgostar utfrågad av radiojournalisten </span><span style="color: #3c4043; letter-spacing: 0.15pt; line-height: 115%;">Monica Saarinen.</span><span style="line-height: 115%;"> <br />
Vid minst tre tillfällen under intervjun sa Dadgostar att skillnaden mellan
Vänsterpartiet och de övriga partierna är att de andra partierna bara pratar. Vänsterpartiet
däremot handlar.<br />
<br />
Att beskylla andra politiker för att bara prata har alltid varit populistiska
partiers primära argument. <br /><br />
Att misstänkliggöra politikers goda vilja leder till politikerförakt som i sin
tur leder till politikförakt som i sin tur leder till demokratiförakt. <br />
Det leder alltså raka vägen till Sverigedemokraterna och trumpismen.<br />
Hur har Vänsterpartiet hamnat där?<br />
<br />
Partier som vill att kapitalismen ska ge plats för socialism bör naturligtvis
studera och analysera kapitalismen. <br />
Därför är mitt krav på en vänster att den ska försöka blottlägga kapitalismens roll
i den ekonomiska, sociala och kulturella samhällsutvecklingen.<br />
Bland annat det faktum att den kapitalistiska ordningen i allt större grad
begränsar politikernas och demokratins handlingsutrymme.<br />
<br />
Vänsterpartiet tycks i stället vara angelägen om att bevisa att Vänsterpartiets
politiker kan förändra allt.<br />
<br />
Men faktum är att de nationella politikerna allt mindre rår över samhällsutvecklingen
medan de globala marknaderna får allt större makt. Framförallt kan demokratierna
inte påverka finans-, kapital-, råvaru- och valutamarknaderna. I stället är det
dessa marknader som bestämmer nationers ekonomiska handlingsutrymme. Skatteparadis
och lågskatteländer gör att det globala kapitalet och multinationella företag
kan dränera regeringars skattebaser. Många företag och storkapital har flera
gånger större reell makt än demokratiska regeringar.<br />
Kapitalet exploaterar naturvärden utan att demokratiska institutioner kan
hindra det.<br />
<br />
Övernationella politiska och ekonomiska organ försöker visserligen komma åt det
internationella kapitalet men lyckas endast påverka marginellt. <br />
<br />
Mycket har hänt under det ett och ett halva sekel sedan Marx´ analyser av
kapitalismen publicerades i Kapitalet.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><br />
Tyvärr har huvuddelen av vänstern inte utvecklat, utan i stället missförstått,
förenklat, dogmatiserat och leniniserat Marx tankar. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 115%;">Den svenska vänstern har till exempel:<br />
a) förlorat den dialektiska och materialistiska synen på historien<br />
b) skippat analysen av kapitalismen. <br />
c) reducerat klassbegreppet till en borgerlig socialgruppsindelning <br />
d) blivit mer nationellt fast världen globaliserats<br />
<br />
<br />
Arbetet och produktionen är grunden för all ekonomisk, social och kulturell
utveckling. <br />
Arbetet, produktionen och handeln skapar kapitalet. <br />
Därför är det viktigt att se hur ägandeförhållandena till arbetet och
produktionen styr samhällsutvecklingen.<br />
</span><span style="background: white; color: #202122; line-height: 115%;"><br />
</span><span style="line-height: 115%;">Erik
Gustaf Geijer (1783-1847) var inte materialist, utan idealist, när han sa att
Sveriges historia är dess kungars. <br />
<br />
Med enligt den materialistiska synen på historien är det inte kungarna och
hjältarna som skapar samhällsförändringarna, det är samhällsförändringarna som
skapar hjältarna och kungarna. <br />
<br />
Men också det är en förenklad förklaring. <br />
Allt förändras ständigt. De ekonomiska, sociala och kulturella
samhällsförändringarna sker kontinuerligt i en process under växelvis påverkan
av olika faktorer. Förändringana skapar idéer och aktörer som antingen
påskyndar eller hämmar utvecklingen. <br />
Inte ens slumpen är overksam i processen.<br />
Utveckling innebär för övrigt inte alltid förbättring.<br />
<br />
Dagens ”vänster” tänker inte dialektiskt utan i enkla motsatspar enligt formeln
tes-antites-syntes. Vilket är en oerhört förenklad trappstegsbild av dialektiken
i den historiska utvecklingen. <br />
Ser man inte utvecklingsprocessens mångfacetterade dynamik är det risk att man
förenklar den och förlorar möjligheten till analys.<br />
<br />
Klassbegreppet. Dagens ”vetenskapliga” klassbegrepp har präglats av amerikanska
sociologer som Eric Olin Wright (1947-2019) och i Sverige av vänstermannen
Göran Therborn (1941-). Enligt dem är samhällsklasser ungefär detsamma som
socialgrupper. Begrepp som arbetarklass, tjänstemannaklass, borgarklass,
medelklass, klassresa, döljer det viktigaste klassbegreppet, det som är
relaterat till ägandet av produktionsmedlen eller produktionsfaktorerna –
överklass och underklass.<br />
<br />
Ser man till historien har det sedan Babylon alltid funnits en överklass och en
underklass. En klass har ägt produktionsresurserna medan underklassen bara ägt
sin arbetskraft i produktionsprocessen.<br />
Den motsättningen uppstod således inte med kapitalismen. Den kom med arbetets
och produktionens överskott. <br />
<br />
Samtidigt, och inom de bägge klasserna, har det också alltid funnits hierarkier,
olika samhällsskikt och nivåer. Ekonomiska, sociala och kulturella hierarkier
präglar samhället lika mycket som klasserna men är inte samma sak. <br />
Klasserna handlar om vilka som äger produktionsmedlen och vilka som inte gör
det. Antingen har man den ekonomiska makten eller så har man den inte.<br />
Att kalla hierarki för klass är att avhända sig ett viktigt historieanalytiskt
verktyg.<br />
<br />
Motsättningarna mellan överklassen och underklassen är som i ett
tvångsäktenskap, med ömsesidigt beroende och ständiga konfliktorsaker.<br />
<br />
Genom att ha skippat dialektiken och det marxska klassbegreppet har ”vänstern”
tappat viktiga analysverktyg i studierna av kapitalismen.<br />
<br />
En viktig del av ”vänstern” har till exempel övertagit borgerlighetens
inriktning på att förklara den enskilde individens betydelse i
samhällsutvecklingen. Ett extremt tydligt tecken på det är den enorma
persondyrkan som funnits i kommuniststaterna. <br />
Vänstern idag är mer fixerad vid enskilda individers göranden och låtanden än
på de strukturer som skapar samhällsförändring. Enskilda kapitalister i stället
för kapitalismen, enskilda partiledare i stället för rörelser, enskilda
politiker i stället för förändringar i kapitalismen. <br />
Ett exempel på det är Daniel Suhonens ledare i AB den 25 september ”Något
skaver med Annie Lööfs livslögn”. Ett prov på pillande med individualistisk kvasipsykologi
i stället för samhällsanalys. <br />
Tyvärr är det inte ovanligt hos vänstern att framställa motståndare som
illvilliga dumskallar i stället för att se dem som bärare av ekonomiska,
sociala och kulturella intressen.</span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><a href="https://sverigesradio.se/artikel/nooshi-dadgostar-v-i-ekots-lordagsintervju" target="_blank">Lördagsintervjun</a> med <span style="line-height: 115%;">Dadgostar</span> </span><span style="font-family: verdana;"><span class="MsoHyperlink"><span style="line-height: 115%;"><br />
</span></span><span style="line-height: 115%;"><a href="https://www.aftonbladet.se/a/y48kGg" target="_blank">DanielSuhonens ledare i AB</a>, </span></span><span style="font-family: verdana;"> </span></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-22587006581392435222021-10-09T10:06:00.001+02:002021-10-09T10:06:43.258+02:00 Vänster i utopi och verklighet<p><span style="font-family: verdana;">I Vänsterpartiets partiprogram kan man läsa:</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">
”Vänsterpartiet är ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund.”<br />
Läser man vidare i programmet förstår man att partiet är kritiskt till kapitalistismens
och marknadsekonomins oförmåga att tillgodose människans behov. Därför vill partiet
avskaffa kapitalismen till förmån för ett jämlikt socialistiskt samhälle.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;">Jag, och många med mig, har sett fram emot att få vara med
om att störta det gamla onda och förverkliga detta nya mänskliga samhälle.<br />
<span style="line-height: 115%;">Men
för att vi ska kunna nå det goda måste vi först undanröja kapitalismen som står
i vägen.<br />
Och det är just det som är svårigheten. <br />
Nämligen att krossa kapitalismen, som är en verklighet. Medan socialismen är en
utopi, en dröm.<br />
<br />
Så småningom gick det upp för oss.<br />
Vi utgick ifrån att grundförutsättningen för allt samhällsliv är att det är
arbetet och produktionen som, i alla tider, skapat villkoren för den
ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen. <br />
Och att utvecklingen inte började med oss.<br />
Vi kände till historien som visade att en överklass, de som ägt
produktionsmedlen och kapitalet, i minst tiotusen år har haft makten över
arbetet och produktionen. Vi visste att underklassen, genom sitt arbete, skapat
det överskott som behövts för samhällets tillväxt och utveckling. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Vi kunde läsa i historieböckerna om överklassens
storkungar i Babylon, faraonerna i Egypten, jordägarna och aristokraterna i antikens
Grekland och Rom, furstarna och handelskapitalisterna med kolonialismen i Europa,
slavägarna i Amerika och kapitalisterna under industrialismen. <br />
Alla har de, i alla tider, haft makt över underklassens slavar, allmoge och
arbetare.<br />
<br />
Det gick upp för oss att över och underklass alltid har funnits. I ömsesidigt
beroende och i ständig konflikt.<br />
I dag lever vi i en kapitalistisk världsordning som vuxit fram under
mänsklighetens hela historia. <br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[if !supportLineBreakNewLine]--><br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[endif]--><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Då vi fick veta att, för hundra år sedan, bolsjevikerna
(kommunisterna) i Ryssland försökte störta kapitalismen och införa socialism, tändes
ett hopp. Men vi insåg snart att det gick helt åt helvete.<br />
Resultatet blev i stället diktatur, massfattigdom och byråkratisk
statskapitalism. Värre än den som faraonerna administrerade och värre än någon
av de tidigare i historien.<br />
<br />
Vi tvingades inse att alla försök att störta kapitalismen har följt samma nedslående
mönster. <br />
Och att förklaringen är att kapitalismen är ett historiskt faktum och en
verklighet medan socialismen är en dröm och en utopi om ett annat samhälle.<br />
<br />
Nu har vi år 2021. Alla världens 7,5 miljarder människor lever i en
kapitalistisk världsordning där överklassen regerar underklassen.<br />
<br />
Om man studerar Socialdemokraternas program kan man där läsa att målet för
partiet är en ”demokratisk socialism”. <br />
Är den ”demokratiska socialismen” en annan slags socialism än den som Vänsterpartiet
drömmer om?<br />
Förmodligen är utopin densamma. <br />
Men med ”demokratisk” markerar sossarna att socialismen ska växa fram under
demokratiska former och vara just demokratisk. Inte påtvingad som ”socialismen”
i Sovjetunionen med lydstater, inte som på Cuba, inte som i Nordkorea, inte som
i Venezuela.<br />
<br />
För mig innebär ”demokratisk socialism” en tautologi eftersom min socialism
nödvändigtvis måste vara demokratisk annars är den ingen socialism.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 115%;">Skillnaden mellan vänsterpartiets socialism och
socialdemokratins är att vänsterpartiet lever sin utopiska dröm medan sossarna,
ofta som regeringsparti i demokratier, tvingas navigera i verkligheten där
kapitalismen är en realitet och där majoritet i riksdagen är borgerlig.<br />
Så har det varit sedan 1917 då Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF)
kastades ut till följd av deras revolutionära ståndpunkter och öppna stöd till bolsjevikerna
i Ryssland.<br />
De svenska socialdemokraterna tog parti för mensjevikerna som ville ha en
demokratisk förändring av Ryssland. Mensjevikerna förbjöds 1920 av
bolsjevikerna.<br />
De svenska socialdemokratin har sedan dess alltid ställt upp för demokratin
under envist revolutionärt gläfsande från den alltid radikalare ”vänstern”.<br />
<br />
Väljarna har därför föredragit sossarna vilket lett till de bägge partierna
fått olika mandatförhållanden i riksdagen och därigenom olika position i
politiken.<br />
Sossarna fick ta samhällsansvaret och kampen mot borgerligheten. Vilket
inneburit att de inte sällan måst bygga tillfälliga allianser med högern, förhandla
och kompromissa med borgerligheten. <br />
Det har blivit nödvändigt för att hindra sämre alternativ. Sådan är demokratin.<br />
<br />
För Vänsterpartiet är det lätt att recensera sossarna. De behöver nämligen aldrig
ta ansvar för sina förslag. De kan till och med fälla socialdemokrater och göra
gemensam sak med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Som
när det gällde att fälla den socialdemokratiska statsministern Stefan Löfven i
juni 2021.<br />
Självaste Jimmy Åkesson, SD:s ledare, hyllande Nooshi Dadgostar,
Vänsterpartiets ledare, för att hon “rakryggat stått upp för sin politik”. <br />
<br />
Vänsterpartiet kan samtidigt stå utanför och klaga över sossarnas dåliga
uppgörelser, förräderi mot den rena läran och ”svek” i kampen för socialismen.<br />
<br /><br />
</span><br />
</span><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;"><a href="https://www.vansterpartiet.se/resursbank/partiprogram/" target="_blank">Vänsterpartietspartiprogram </a><br /><a href="https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/partiprogram-och-riktlinjer" target="_blank">Partiprogram och riktlinjer socialdemokraterna </a></span></span></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-45195524005775379912021-10-05T16:35:00.002+02:002021-10-05T16:45:11.224+02:00Min syn på dagens svenska ”vänster”<p><span style="font-family: verdana;">1962, då jag var tjugofem år gammal, gick jag med i Sveriges Kommunistiska Parti,
SKP. Jag ville förändra världen.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">
Året innan, då jag jobbade som byggnadsarbetare, hade jag på ett medlemsmöte i
facket valts till funktionär i Stockholms Grovarbetarefackförening, Byggnads
avd. 36.<br />
<br />
1967 bytte partiet namn till Vänsterpartiet kommunisterna, VPK, och 1990 till
”Vänsterpartiet”. <br />Sex år efter mitt inträde gick jag ur partiet.<br /><br />
Det som, efter en del ruelse, fick mig att ta det steget var då Pragvårens ”Kommunism
med mänskligt ansikte” i Tjeckoslovakien, på order av Moskva, krossades av
Warszawapaktens militärmakt 1968. <br />
Alldeles för många i VPK försvarade detta sovjetunionens övergrepp. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">För mig, och flera partikamrater bland andra Sven Landin, Rolf
Utberg och Axel Jansson blev det droppen som fick oss att istället gå till socialdemokraterna.<br />
<br />
Jag ångrar inte den tid jag hade tillsammans med SKP. Framförallt lärde jag mig
under den tiden mycket som fullmäktigledamot för Huddinge kommunistiska
arbetarekommun 1964-1968. För att inte tala om den utbildning i marxism som
partiet samtidigt kostade på mig. Jag och ett antal andra ungdomar träffades en
kväll i veckan i två år på Kungsgatan 84. Föreläsare var bland andra C. H.
Hermansson, Sven Landin, P. O. Zennström, Axel Jansson, Fritjof Lager, Erik
Karlsson och andra. Rolf Utberg var kursledare.<br />
Vi läste bland annat ”Marxist-leninismens grunder” tryckt i Moskva.
Kursledningen lade som väl var tyngdpunkten i våra studier på marxismen och skippade
leninismen helt. Som jag minns det ägnade vi oss också åt att kritisera
bristerna i marxismen.<br />
<br />
Men som sagt, det året, då jag fyllde trettio, bytte jag parti.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Både jag och ”vänstern” hade förändrats. Mest
”Vänstern”, som började bli lekstuga för en massa skolungdomar från överklassen.
<br />
Vänsterns Ungdomsförbund, ledd av Anders Carlberg, kallade vid ett tillfälle
oss unga i byggfacken till ett möte. De föreslog på allvar att vi skulle bilda
”sovjeter” på byggena och tillsammans med studenterna ockupera arbetsplatserna.
<br />
Revolutionsromantiken blommade, 68-studenterna stimmade och splittrade sig i
hundratals bokstavsfraktioner. <br />
Där fanns Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna (KFML), Arbetarpartiet
kommunisterna (APK). (Kommunistiska Arbetareförbundet,KAF, ett parti med
trotskistisk ideologi och som senare bytte namn till Socialistiska Partiet)
samt Kommunistiska partiet (tidigare KFML(r) och KPML(r)). KFML(r) var en utbrytning
ur det av akademiker dominerade KFML. En minoritet i förbundet ansåg att KFML
blivit reformistiskt och opportunistiskt. KFML kallades därför av KFML(r):are
pejorativt för "KFML(s)", där "(s)" står för
"socialdemokraterna". För att markera att man själva fortfarande var
revolutionärer kallade man sig KFML(r). Det är därför (r):et står med gemen
bokstav inom parentes.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">Dåvarande Vänsterpartiet kommunisternas ungdomsförbund,
Vänsterns Ungdomsförbund, VUF, splittrades 1970 i två organisationer. Majoriteten
gick till Marxist-Leninistiska Kampförbundet (MLK), medan en minoritet, under
VUF:s ordförande Anders Carlberg, bildade Förbundet Kommunist (FK). <br />Anders blev senare sosse.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">”Vänstern” förökade sig genom delning. Samtidigt
förenklade och teoretiserade de marxismen till oigenkännlighet. Maos lilla röda
blev en katekes för testuggare.<br />
<br />
Besvikelse blev vad jag hade kvar av min forna trosvisshet. <br />
Vänsterns huvudfiende var visserligen kapitalismen men bara i teorin. I
realpolitiken var det sossarna och VPK som betraktades som huvudmotståndare. <br />
Från den här tiden är jag fortfarande överkänslig mot akademikers översitteri
och besserwisserattityd gentemot oss löntagare.<br />
<br />
Jag har aldrig ångrat att jag bytte parti.<br />
<br />
När jag blev socialdemokrat kom jag att fullt ut att tillhöra arbetarrörelsen.
Jag var facklig funktionär och i och med partibytet var jag nu helt hemma i
rörelsen. Det var ju här som arbetarna fanns.<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;">I dag är jag 84 år gammal och är, efter ett halvt
sekel, fortfarande sosse. Jag röstar socialdemokratiskt inte på regeringen utan
för att jag sympatiserar med arbetarrörelsen.<br />
<br />
När jag idag ser på ”vänstern” är det mycket jag förundras över. <br />
I kommande bloggar ska jag närmare redogöra för detta.</span><span face="Verdana, sans-serif" style="font-size: 10pt;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></span></p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: verdana;"><br /></span></span></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-351492866068748627.post-2522564068997826322021-09-17T14:24:00.003+02:002021-09-17T14:24:37.687+02:00”Människan är Jordens avskum”<p><span style="font-family: verdana;">I min bekantskapskrets finns det, i
övrigt omdömesgilla personer, som anser att mänskligheten är jordens avskum. Människan
är naturvidrig.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: verdana;">
Vi människor utrotar i rask takt alla andra arter, förstör naturen och skapar
ett helvete för oss själva.<br />
Den enda art som, utan att naturens ordning störs, kan utrotas är människan. Anser
<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>de.<br />
De ser tillbaka på jägarsamhället som det forna paradiset. Då levde människan i
samklang med naturen. <br />
Men mänskligheten har där efter blivit ett enda gigantiskt misstag. Och allt
djävulskap började med jordbrukssamhället. <br />
<br />
Då jag frågar dem om vad som bör göras får jag aldrig några riktiga svar. <br />
Det verkar som om det inte finnas någon lösning på problemet. <br />
<br />
Vi är snart sju miljarder människor på vårt lilla klot. <br />
<span style="line-height: 150%;">Ända
fram till för c:a 10 000 år sedan levde alla jordens totalt c:a tio miljoner
invånare som jägare och samlare. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: verdana;">Detta sätt att leva gällde
för människan under kanske 2,5 miljon år, vilket är ungefär 90 procent av den
tid som människan levat på jorden. <o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: verdana;">Men för ungefär 8000 år sedan
utgjorde jägarna och samlarna bara en procent av världens hela befolkning på
350 miljoner invånare. <br />
I dag är vi fler än 6 miljarder (= sex tusen miljoner) människor på vårt klot
och bara 0.001 procent (en promille) lever som jägare och samlare. <br />
<br />
Om vi vill återgå till Paradiset skulle vi således behöva reducera större delen
av mänskligheten. Jagande, fiskande och samlande kan inte försörja 7 miljarder
människor. <br />
<br />
Att reducera jordens befolkning till en tusendel av nuvarande mängd är kanske
väl drastiskt, även för dem som hatar mänskligheten. <br />
Att minska ner mänsklighetens numerär skulle föra med sig en del metodiska problem.
Vilka ska avgöra vilka som ska avlägsnas? Efter vilka kriterier skulle gälla
vid uttagningen till elimineringen? Hur skulle elimineringen ske? <br />
Ett beslut om utrotning skulle aldrig kunna fattas i en demokrati.<br />
Det skulle krävas en, tidigare helt otänkbar, planetär totalitär makt för att
fatta ett sådant beslut. Och ett uppror skulle säkert hindra det hela.<br />
<br />
Naturligtvis kan vi alla, snart sju miljarder människor, ändra på vårt sätt att
leva. <br />
Men hur ska en sådan ändring ske? Även med en miljon Gretor skulle det bli
svårt att övertyga alla att avstå från exploatering av miljö, vinster,
äganderätt och forskning. <br />Grundläggande principer om den enskilda äganderätten, liksom vinstmotivet
som drivkraft för utvecklingen, måste nämligen avskaffas eller starkt
reduceras. Forskningen och utbildningen måste styras i en bestämd riktning.
Även i detta fall måste en totalitär makt ta besluten och verkställigheten. <br />
<br />
Och skulle vi finna oss i ett levnadssätt som reducerar vår standard till den
som rådde under, låt oss säga, vikingatid? <br />
Mycket av vad vi byggt upp under årtusenden måste raseras. <br />
<br />
Men vi kan faktiskt, inom ramen för demokratin, förbättra vår produktion och anpassa
vår konsumtion till de nya kraven. <br />
Vi kan köra våra fordon på el i stället för fossila bränslen, vi kan sluta slänga
plast och annat skit i haven, vi kan försöka återställa sådant som vi har förstört.<br />
<br />
Men hur ska vi övertyga skogsägaren att inte få bestämma över sin skog? Hur ska
vi förbjuda gruvbolagen att inte tjäna pengar på sina gruvor? Hur ska vi styra
näringsliv och produktion i en riktning som gynnar miljön och mänskligheten? Hur
ska vi styra så att överskotten inom produktion och handel oavkortat ska gå till miljöförbättringar?<br />
Kan de politiska besluten styra ekonomin och politiken i miljövänlig riktning? <br />
Kan politiska partier locka väljare genom att lova dyrare varor, lägre
konsumtion, sämre levnadsstandard, restriktioner och annat som skulle bli
nödvändigt för att ändra på utvecklingen?<br /><br />
Fan trot. Men vad är alternativen?<br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[if !supportLineBreakNewLine]--><br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[endif]--><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 150%;"><a href="https://www.wwf.se/klimat/mansklig-paverkan/" target="_blank">Människans påverkan på klimate</a>t Världsnaturfonden <br /><a href="https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatpaverkan/klimatforandringar-orsakade-av-manniskan-1.3833" target="_blank">Klimatförändringar orsakade av människan</a> SMHI </span><span style="line-height: 150%;"><br /><a href="https://www.forskning.se/2019/12/03/om-alla-bara-forsvann/" target="_blank">Om alla människor bara försvann</a>… Forskning och Framsteg <br /><a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1345662" target="_blank">Jag vill ha en global klimatdiktatur</a>, Torbjörn Tännsjö i Sveriges Radio </span><span style="line-height: 150%;"><br /><a href="https://www.dn.se/kultur-noje/sa-kan-klimatkrisen-leda-fram-till-en-global-despoti/" target="_blank">Torbjörn Tännsjö</a> Så kan klimatkrisen leda fram till en global despoti DN </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="font-family: verdana;"><span style="line-height: 150%;">Johan Hakelius <a href="https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/drommen-om-klimatdiktaturen-kittlar-och-bubblar-under-ytan/" target="_blank">Drömmen omklimatdiktaturen</a>… Expressen<br /></span><br /></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><o:p><span style="font-family: verdana;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><br /></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: verdana;"><br />
<br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[if !supportLineBreakNewLine]--><br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[endif]--><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: verdana;"><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[if !supportLineBreakNewLine]--><br style="mso-special-character: line-break;" />
<!--[endif]--><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><o:p><span style="font-family: verdana;"> </span></o:p></p>Mario Matteonihttp://www.blogger.com/profile/16171626279213391718noreply@blogger.com0