fredag 22 september 2017

Tio frågor till dig som är förbudsivrare

1. Tror du att fattigdomen bland romer i Rumänien upphör eller mildras om Sverige lagstiftar mot att rumänska romer som kommer hit och ber dig och mig om hjälp?
2. Är det romernas eget fel att de är fattiga?
3. Bör inte den som ber om hjälp själv kunna avgöra om hen behöver hjälpen eller inte?
4. Bör inte den som vill ge en fattig medmänniska en slant kunna avgöra om hen vill ge eller inte?
5. Tror du att den individ som sitter och ber dig om hjälp om en allmosa inte behöver den?
6. Anser du att empati är en känsla som vi borde göra oss av med?
7. Varför ska staten, kommunen eller polisen bestämma om jag ska ge pengar till en hjälpbehövande?
8. Varför vill du förbjuda mig att ge om jag vill göra det?
9. Kan man inte ge fattiga hjälp både genom att betala skatt till statligt bistånd och genom att ge i handen direkt till den som är fattig?
10. Är en rom från Rumänien, som sitter utanför en butik och ber om din hjälp, mindre värd än en svensk med välbetalt arbete?







-


onsdag 20 september 2017

Ju rikare desto snålare

Vellinge kommun ligger i Skåne län och där bor 35 257 människor (2016). De är rikare än de flesta andra svenskar. Medelinkomsten i Vellinge är 303 275 kronor om året.  
I hela Sverige är den 261 038 kronor. I Eskilstuna, där jag bor, är medelinkomsten 240 882 kronor.

Men Vellingeborna har inte råd att ge Europas fattigaste människor hjälp när de ber om det.
Vellingeborna löser det hela i stället med att förbjuda de fattiga att be om hjälp.

– Jag är medveten om att det är en svår fråga, men jag tror inte att vi bekämpar fattigdom genom att tillåta tiggeri, säger Vellinge kommuns M-ledare Carina Wutzler till TT.

Nähä, men bekämpar man fattigdom genom att förbjuda folk att be om hjälp eller att förbjuda folk att hjälpa?

Det är förbjudet att slå folk på käften.
Men inte fan bekämpar man krig genom detta förbud.



tisdag 19 september 2017

Då medmänniskor ber om hjälp vänder M bort blicken

I går utanför Biblioteket: romska Maria Dumitru, en av dessa som ber om en allmosa. Jag ger henne en tjuga och vet att hon behöver den och att jag kan undvara den.
Ett litet fnuttigt bidrag till en utsatt människa.

Då förmanar mig Tomas Tobé (M) i SvD Debatt ”Tiggeri är inte en väg ut ur fattigdom”.
”Att komma till Sverige för att tigga är varken en väg ur fattigdom eller utanförskap.” säger han förnumstigt.

Nä det begriper även jag. Men jag kan hjälpa Maria för tillfället.

Jag vet ju att Rumänien är EU:s fattigaste land. Och att Sverige är ett av de rikaste.
Jag vet att i det fattiga Rumänien är romerna de fattigaste av alla medborgare.
I Rumänien finns det mellan 1,2 och 1,4 miljoner romer.
Enligt EU:s byrå för grundläggande mänskliga rättigheter diskrimineras romer i Rumänien.
Ungefär 78 procent av romerna lever på en tillfällig inkomst under fattigdomsgränsen. 84 procent av romska hushåll rapporterar brist på vatten, el och avlopp. Utsattheten visar sig också i att mödradödligheten är 15 gånger högre bland romska än andra rumänska kvinnor, och att romer i genomsnitt lever 16 år kortare än andra rumäner.
Att arbetslösheten är stor bland romer beror främst på att de inte får utbildning, och att de diskrimineras på arbetsmarknaden.
I Rumänien är det dessutom förbjudet att tigga, Det har inte förbättrat situationen för romerna där.

Är det konstigt att några av dem kommer hit för att be om hjälp?
Eftersom de inte kan få jobb återstår för dem som inte vill prostituera sig eller stjäla att be om hjälp.
Och här handlar det om att se en medmänniska, en individ, oavsett var på jorden hon är född.

Tobé anser att varje land ska ta itu med sina egna fattiga. Det anser även jag. Men så länge som romerna diskrimineras i Rumänien tänker jag envisas med att göra vad jag kan för att hjälpa enskilda individer när jag kan.

Du som vill förbjuda tiggeri. Hur vill du hjälpa den som sitter utanför din välfyllda butik och som ber om hjälp?
Hur ska ett förbud mot att be om hjälp utformas?








torsdag 14 september 2017

Nordeastyrelsens och Wahlroos` valrörelse

Nordea har inte flyttat än.
Styrelsen har visserligen sagt sitt men nu är dess uppgift att övertyga aktieägarna om att flytten är nödvändig. Alla är inte lika övertygande om det som styrelsen.

Enligt SvD Näringsliv i dag så kallade vd Casper von Koskull i tisdags till hemligt möte med flera svenska minoritetsägare, bland andra AMF (2,1), Swedbank Robur (2,5) och AP-fonderna (1,9). Några av dem är skeptiska till planerna på att flytta bankens huvudkontor till Helsingfors.

Styrelsen kan lita på Sampo (21,3), Nordea Fonden (3,9) och Alecta (2,7) röstar för flytten men sedan utgör resterande övriga 67,5 procent av rösterna.

Även om det bara är en bråkdel av dessa aktieägare som deltar på stämman räcker det med en tredjedel för att stoppa flytten.
Minst två tredjedelar av de närvarande aktieägarna på vårens bolagsstämma måste alltså rösta ja för att flytten ska bli av.

Styrelsens tidsplan är att flytten ska genomföras den 1 oktober 2018. Till dess blir det en intensiv valrörelse i Nordea.







tisdag 12 september 2017

Den politiska kartan måste ritas om

Liksom allt annat här världen förändras det politiska landskapet.
Sedan statssocialismen, både som realpolitik och som idé, likt Atlantis förvann under havsytan finns egentligen bara tre politiska ideologier kvar.
Fundamentalistliberaler, socialliberaler och konservativa.

De flytande gränserna mellan de tre ideologierna går rakt igenom de europeiska partiernas väljarkadrer som har svårt att orientera sig eftersom de politiska kartorna inte har ritats om.

Vi kan se hur det ser ut i Sverige.
De konservativa idéerna finns hos Sverigedemokraterna, men de konservativa idéerna finns också inom Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Fundamentalistliberaler, eller som de kallas nyliberaler eller marknadsliberala, finns mest inom Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna.
Inom alliansens fyra partier finns socialliberala idéer och väljare men mest hos Liberalerna.
De socialliberala värderingarna finns främst inom Socialdemokratin och Miljöpartiet.
En stor del av Vänsterpartiets väljare drömmer om det forna Atlantis men de flesta av deras väljare är socialliberala.

Fundamentalliberalerna, som vill avskaffa staten och politiken till förmån för den fria företagsamheten, kunde surfa på de tsunamivågor som statssocialismens undergång orsakade.
Men vågen börjar lägga sig och kanske slå tillbaka.

I den politiska förvirringen som uppstår då kartan inte stämmer med terrängen dyker karismatiska vägvisare upp som ritat egna falska kartor.

Egentligen behöver Sverige endast tre partier: Fundamentalistliberaler, socialliberaler och konservativa.
Socialliberalerna skulle dra till sig väljare från alla partier utom SD, fundamentliberalerna skulle få väljare från hela alliansen och det konservativa skulle komma från alliansen och samlas hos SD.

Men de gamla partigränserna finns kvar på den politiska kartan vilket skapar förvirring.




söndag 10 september 2017

Lyssnar Gud på SR P1?

Jo jag undrar för att varje söndag mellan kl 11.00 och 12.00 sänds s.k. Gudstjänst där.
Programmet ska, vad jag förstår, tjäna Gud.
Då måste hen ju lyssna också. Antar jag.

Men det kan inte vara kul att vara Gud med så tråkiga tjänster på radion.
Tänk om hen, precis som jag, knäpper av sin radio då programmet börjar.
Då håller de ju på att tjäna alldeles i onödan. På licensbetalarnas bekostnad.

Jag tror att Gud, precis som jag, hellre vill lyssna till program som handlar om hens fantastiska skapelse, på ”Människor och tro”, musik av Bach eller något roligt.
För vem tror att Gud saknar humor?


fredag 8 september 2017

Storkapitalets bandhund skäller i SvD

I dagens ledare i SvD skriver Per Gudmundson en konstig text under rubriken ”Bara ett år kvar av mardrömsregeringen”. 

I ledaren skäller Gudmundson som en bandhund på regeringen för att Nordea har beslutat att flytta till Helsingfors.  Språket är på samma nivå som det som förekommer på sociala medier när det är som sämst. Gudmundson presenterar inga fakta eller nyanser.

”Regeringen har bara suttit tre år, men beter sig redan som en femåring. Löfven och Andersson borde växa upp.”, säger Gudmundson vuxet.

Gudmundson gör regeringen ansvarig också för att Ericsson funderar på att sparka 14000 anställda i omkring 180 länder.
Allt är den svenska regeringens fel.

Nordea är en av Europas största banker. Dess balansräkning är större än Sveriges bruttonationalprodukt. Det påpekar Gudmundson själv i sin ledare.
Nordea är alltså starkare än hela Sverige.

Vad flytten från Stockholm kommer att innebära för de anställda är det ingen som vet. Än så länge är det mesta spekulationer.
Och vilka konsekvenserna blir för svensk ekonomi är experterna oense om.

2016 gjorde Nordea en rörelsevinst på 1 248 miljoner euro, motsvarande cirka 12 miljarder kronor, för fjärde kvartalet 2016. Det kan jämföras med vinsten på 1 027 miljoner euro motsvarande period 2015. Räntenettot steg till 1 209 miljoner euro, från 1 203 miljoner euro, medan kreditförlusterna minskade till 129 miljoner euro från 142 miljoner euro.
(SvD Näringsliv)

Att det hela tiden sker förändringar inom näringslivet, oavsett regeringar och politik, vet vi alla.
Men Gudmundson sliter i kopplet och skäller som en bandhund för hussarna Wallenbergs, Svenskt Näringsliv, Maria Rankka, några allianspolitiker och andra mäktiga högerpersoner.
Det svenska företagsklimatet är åt helvete anser de vilket högern alltid ansett under socialdemokratiskt ledda regeringar.

Nordeas VD Casper von Koskull framhåller dock själv att flytten beror på att Finland är medlem i EU:s bankunion och lyfter fram dess ramverk som en fördel för banken. Eftersom Sverige inte är med i EMU är Sverige inte heller medlen i europeiska bankunionen. Det bli enklare att jobba inom bankunionens regelverk menar von Koskull.

Beträffande frågan om det är omoraliskt av Nordea att i svåra tider låta sig räddas av skattebetalarna för att i goda tider undandra sig eget ansvar säger bankens ordförande Björn Wahlroos, i en intervju med DN, att ”Svenska skattebetalare har inte räddat Nordea, det var Nordbanken som fick hjälp under 1990-talets bankkris”

På SvD:s debattsida svarar Anders Ögren, docent i ekonomisk historia, att ”Wahlroos visar prov på en skrämmande historierevisionism. Eller för att tala klartext, han storljuger. Självklart är det samma bank, visst har den genomgått förändringar via uppköp och sammanslagningar sedan 90-talskrisen men utan skattebetalarnas insats under 90-talskrisen hade det inte funnits något Nordea”


Fakta om det svenska företagsklimatet

Artikel i Ekonomisk Debatt nr 6 2013 ”Svensktföretagsklimat i internationell jämförelse – slutsatser och lärdomar” där det antyds att förutsättningarna i Sverige för entreprenörskap och växande företag är i världsklass på många områden

Slutnotan för skattebetalarna till Nordbanken blev 21,5 mdkr eller 1,5 procent av 1991 års BNP enligt en artikel i Ekonomisk Debatt nr 5 2015 ”Vad blev notan för 1990-talets bankstöd?”