måndag 29 juni 2020

Svenska kulturtalibaner vill radera historien


Enligt min mening är de flesta offentliga statyer som ska föreställa märkvärdiga människor i historien vedervärdiga som konst betraktat. Somliga är dessutom rent fula. 
Men nu står de där och de restes under en annan tid.
Tiderna förändras. De personer som står staty levde i en annan tid med andra värderingar än nutidens. De som lät resa statyerna såg tillbaka på den tiden, och ville hylla märkespersonerna. Det gjorde de utifrån sin tids värderingar.

Nu har det genomförts en namninsamling med krav på att statyer av Carl von Linné ska plockas ner. Namninsamlingen har fått fler än 1 600 underskrifter. Även statyer av Karl XII, Gustav III och Louis De Geer har kritiserats.

Carl von Linné var, och är, en av Sveriges och världens största forskare. Han var inte rasist men han gav sig på att klassificera människor ungefär som han gjorde med andra djur och växter. Det var ingen stor grej för Linné men det var ett led i hans enorma intresse för att ordna naturen.
Hans syn på människor var den som var vanlig på hans tid.

Louis De Geer var Sveriges förste store kapitalist. Han kom från Holland och skaffade sig väldiga rikedomar på järnbruk, vapentillverkning, vapenaffärer och diverse projekt. Han samarbetade intimt med Gustaf den II Adolf och Axel Oxenstierna. Hans pengar bidrog till att skapa arbetstillfällen och att rycka upp sömniga bruksorter som Lövstabruk, Forsmark, Gimo, Dannemora, Holmen, Finspång m.fl. till världsledande industriorter.
Bland alla sina viktiga ekonomiska projekt sysslade han med slavhandel. Det var ingen stor grej för De Geer men ingick i den tidens internationella handel.

Det är andra tider nu.
Nu vill vi, likt talibaner och IS, rensa upp i historien, utplåna det som inte passar med dagens värderingar och blunda för att tiderna förändras. Sopa in under mattan.
Men inget i historien kan göras ogjort.

Min förslag är: Låt statyerna stå kvar för att påminna om sin tid och res inga fler statyer över betydelsefulla människor.





torsdag 25 juni 2020

Omöjligt att tjäna två herrar


Många har svårt att förstå att LO och SAP är två sidor av samma mynt – Arbetarrörelsen.
Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti (SAP) bildades år 1889 av ett stort antal fackförbund och fungerade till en början som centralorganisation för facket fram till 1898 då LO bildades med stöd av socialdemokraterna.

De bägge organisationerna var alltså redan från början tätt sammanvävda med varandra.
SAP skulle driva löntagarnas lagstiftningsfrågor i politiken t.ex. rösträttsfrågan, arbetstidsfrågan, yttrande- och tryckfrihet, religionsfrihet, förenings- och församlingsfrihet, men även jämställdhet, skattefrågor, försäkringar m.fl. medan LO:s uppgift var att stödja förbundens och fackföreningarnas medlemsintressen direkt på arbetsplatserna i till exempel löne-, arbetsmiljö-, arbetstids- och anställningsfrågor.

Samverkan mellan facklig och politisk organisation har visat sig framgångrik för löntagarna. Organisationsgraden har varit hög och möjligheten att påverka stor.

Arbetsgivarna i Sverige organiserade sig i Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF) i samband med rösträttsstrejken 1902 för att fungera som en motkraft till LO som då förde fram kraven på allmän och lika rösträtt.  I dag heter det Svenskt  Näringsliv.Sambandet med Moderaterna (tidigare Högerpartiet) är inte lika starkt som mellan LO och SAP men är högst påtagligt, inte minst genom starka ekonomiska och personintressen.

LO och Svenskt Näringsliv - parterna på arbetsmarknaden - balanserar de olika intressena utan att staten direkt lägger sig i. Det kallas den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Men vad händer då LO-förbundens medlemmar röstar på andra partier än s i allmänna val?
Ingenting.
Fackförbunden utesluter inte medlemmar som röstar på Sverigedemokrater men de hindrar aktiva sverigedemokrater från att ta viktiga fackliga förtroendeuppdrag.

Sverigedemokraten Mats Fredlund uteslöts ur Transportarbetareförbundet då han valde att sitta i kommunfullmäktige för Sverigedemokraterna i Kiruna.

Transports stadgar anger som skäl till uteslutning bland annat
”då medlem bedriver eller stöder sådan verksamhet som är oförenlig med organisationens ändamål eller på annat sätt uppträder illojalt.”

Om uteslutningen av Fredlund skriver SvD:s ledarskribent Fredrik Hultman den
2020-06-24 bland annat: 
”När arbetare i första hand röstade på Socialdemokraterna framstod den kopplingen som naturlig. Men nu har den blivit otidsenlig. Inte ens hälften av alla LO-medlemmar röstar längre på Socialdemokraterna. Den siffran blir lägre och lägre för varje val.”

Vad folk röstar på föranleder inga uteslutningar. Däremot om de är aktiva i organisationer som bedriver åsikter som är oförenliga med fackets.
Inte så märkligt.
För som redan Matteus konstaterade i 6:24 ”Ingen kan tjäna två herrar samtidigt”.






söndag 14 juni 2020

Facitism – att censurera historien


Polisbrutaliteterna och rasism i USA har lett till omfattande demonstrationer världen över. Statyer föreställande bland annat tidigare slavägare har välts och vandaliserats i protest.
I Brittiska Bristol vältes en staty av Edward Colson, slavhandlare och politiker. Statyn slängdes sedan i floden.
I Belgien har flera statyer av kung Leopold II vandaliserats i olika städer. Kung Leopold styrde Belgien mellan 1865 och 1909. Leopold II och inrättade ett privat skräckvälde i nuvarande Kongo.
I Storbritannien har någon sprejat ”Churchill var rasist” på en staty föreställande den tidigare brittiske premiärministern Winston Churchill.
En staty av sydstatsgeneralen William Carter Wickham vältes i den amerikanska staden Richmond i delstaten Virginia.
I Kenya har en staty över 1800-talsdrottningen Victoria av England försvunnit.
Redan 2017 beslutade staden Charlottesville i den amerikanska delstaten Virginia att ta bort en staty föreställande sydstatsgeneralen Robert E Lee.

Nu anser jag att de flesta statyer som föreställer historiska personer är fula oavsett vem de avbildar.
Så för den delen kunde de gärna rivas.
Men det innebär inte att jag anser att de ska rivas.

Att statyerna en gång restes säger en del om den tiden. De talar för sin tids föreställningar och idéer.

Monumenten speglar gamla värderingar som vi idag betraktar som felaktiga eller avskyvärda. På så sätt är de historiskt intressanta. Hjältar då, skurkar i dag.
Att ta bort dem är att korrigera historien med dagens facit i hand. Det är ett försök att gömma en del av historien.

Även språket och litteraturen korrigeras. Man bör inte säga neger så därför att vi i stället nu ska säga svarta vilket betyder samma sak.
Det är väl OK hur vi vill prata idag.
Men att därför ändra Pippi Långstrumps pappas yrke, som enligt Astrid Lindgren var negerkung, till att han var Söderhavskung är att göra våld på litteraturen. När AL skrev hette det faktisk negerkung.

Hergés Tintin i Kongo råkar också ut för denna retroaktiva censur. Albumet är skrivet på 1930-talet då Kongo var en belgisk koloni.

Fler exempel finns.
Att censurera verkligheten är att lägga historien till rätta med dagens facit i hand.
Facitism!

Statyerna och språkbruket hör till den tiden och är en del av vår historia. 




lördag 13 juni 2020

Vem mördade Olof Palme?


Den utlovade lösningen av Palmemordet fick vi aldrig höra under onsdagens presskonferens.
Utpekandet av Stig Engström som ensam mördare var långt ifrån övertygande. Engström verkade ju mest ha jönsat omkring vid mordplatsen, alltför angelägen om att synas som vittne.

Jag har aldrig haft anlag för konspirationsteorier, men nu börjar jag undra.
Att endast med stöd av diverse vittnesangivelser och indicier och med hänvisning till dem ange Stig Engström som mördare för att definitivt kunna avsluta utredningen verkar skumt.

Inget tvivel bör falla på åklagaren men jag får inte ihop saker och ting. (Jag utesluter inte att det är jag som är dum eller oinsatt, men jag har i alla fall ett behov av att begripa.)

Det finns ju flera alternativa spår som skulle kunna vara lika graverande som den som åklagaren Krister Petersson lade fram.

Ta till exempel vittnesmålen om walkie-talkiemännen runt mordplatsen.  Det var ännu ett spår som schabblades bort 1986.

En bra och mycket intressant redogörelse för den berättelsen finns bland annat i e-folket ”en Folklig, Lokal och Kosmopolitisk Eskilstuna-Tidning”. Litet lång men detaljerad.
Efter att ha läst den ställer jag mig frågorna:
Finns det kopplingar mellan Sydafrikaspåret, polisspåret och Stig Engström?
Stig Engström kanske inte var mördaren men hade till uppgift att förvilla utredarna.
Den Sydafrikanska apartheidregimen hade anledning att vilja röja Palme ur vägen och delar av poliskåren hade samma motiv. Stig Engström fanns i samma krets Palmehatare.
Hade de kontakt med varandra mordkvällen och tidigare?

Enligt artikeln i e-folket kom till mordutredningen, den första månaden efter mordet, “ett drygt 50-tal tips, där det talas om walkie-talkie eller kommunikationsradio”. Fram till årsskiftet ytterligare ett 30-tal. Under 1987 inkom knappt 30 till, och under 1988 ytterligare cirka 15. (1986 förekom ännu inte bärbara mobiltelefoner.)
”Dessa tips behandlades med stort ointresse, både under den tid då Hans Holmér ledde spaningarna (det vill säga under utredningens första år) och under den tid då trojkan bestående av åklagarna Jörgen Almblad och Anders Helin och spaningsledaren Hans Ölvebro höll i rodret. ”

Nu är jag naturligtvis ute och spekulerar å det våldsammaste, och jag har inte tidigare läst någon av böckerna om Palmemordet, så jag borde hålla käften.

Men jag lyssnade noga till presskonferensen och tyckte att pläderingen verkar tunn.
Det skulle kanske behövas en försvarsadvokat som kan granska åklagarens argument.






måndag 8 juni 2020

Sverige och Covid 19


Sverige ligger högst då man jämför de nordiska länderna när det gäller antal döda per capita.
Att Sverige har högre dödstal bland äldre kan bero på
- att Sverige räknat in även folk som dött i äldrevården och inte enbart de som avlidit på sjukhus. Många länder har bara räknat antal döda på sjukhus.
- att de som är boende inom äldrevården i Sverige redan är mycket sjuka med flera underliggande sjukdomar. Det är svårt att få plats på äldrevården.
- att Sverige haft ett större antal insjuknade per capita än övriga nordiska länder
Principen för svensk äldrevård är att du ska åldras hemma så länge som möjligt.
-  att resurserna inom vård skola och omsorg, redan före coronasmittan och för att vara ekonomiskt effektiva, har varit slimmade i förhållande till behoven.

I debatten görs jämförelser mellan olika länders antal insjuknade och döda per capita.
Sverige ligger högst då man jämför de nordiska länderna.
Men hur många sjuka i Covid 19 blir återställda efter sjukvård respektive intensivvård?
Finner inga uppgifter om det.

Regeringen, som så småningom ska avkrävas ansvar och eventuellt plikta med sina huvuden, har att ta hänsyn till att krisen samtidigt är ekonomisk. Det är minst två kriser det handlar om.
Arbetslösheten ökar i coronans spår. Företag kraschar, börser rasar, hela samhällsekonomin stannar av beroende på vilka åtgärder och strategier regeringar väljer. Sverige har valt det öppna samhällets väg.

Oppositionspolitiker från yttersta högern till vänstern ligger och lurar i vassen snara att fälla en skakig regering.











onsdag 6 maj 2020

Vad är en kapitalist? Förslag till kapitalistforskning.


I vissa vänsterkretsar framställs kapitalisterna som stenrika knösar vilka stulit sitt kapital från folket, giriga och konspirerande mot resten av mänskligheten.

Nyliberaler anser att kapitalisterna är duktiga, hårt arbetande, klokt kapitalförvaltande entreprenörer som väl förtjänar sina rikedomar.

Kan det vara så att bägge har rätt, beroende på vilka kapitalister de talar om?

Jag utgår ifrån att kapitalistens uppgift är att samla och koncentrera kapital som kan investeras i nya vinstgivande projekt.
Kapital är arbetskraft, produktionsmedel (produktionsfaktorer som råvaror, energi, naturresurser) samt pengar.
Arbetet och produktionen är det som i grunden skapar överskott och får kapital att växa.

Och även om inte kapitalisterna började kallas för ”kapitalister” förrän i början av 1800-talet, har de funnits i alla tider.

Det finns alltså olika sorters kapitalister.

Statskapitalister
Egyptens faraoner (3000 f.kr- 400 f.kr.), som drev samman slavar och befolkning till pyramidbyggen, och andra stora projekt var kapitalister - statskapitalister.
Befolkningen var jordbrukare, men avkastningen från deras arbete var under direkt kontroll av staten, tempelkulter eller den elit som ägde jorden. Jordbrukarna var också skyldiga att betala en skatt på arbete och att bidra med dagsverken för att underhålla konstbevattningssystem och tjänstgöra som arbetskraft i större byggnadsprojekt. Hantverkare var även de under statlig kontroll och arbetade i verkstäder som var knutna till templen och avlönades direkt från statskassan.

I det gamla Babylon (1800-talet f.kr- 300 f.kr) var det kungar och andra härskare som utnyttjade slavar och medborgare för tempelbyggen, försvarsverk, stadsbyggen, jordbruk och hantverk.
De drev in skatter och arrenderade ut jord för att få ihop kapital.
För att göra erövringar krävdes arméer, d.v.s. fotfolk.

Det antika Grekland (
700-talet f.Kr. till 300-talet f.Kr) vilade på en sorts statskapitalism genom att staten och en ekonomisk elit samlade slavar och utlänningar för att genomföra tempelbyggen, jordbruksarbete, skeppsbyggen och erövringsarméer.
I silvergruvorna i Laurion, på 400-talet f.Kr.,arbetade mellan 10 000 och 20 000 ofria i gruvorna för att ta fram det silver som staten behövde för att bland annat bygga upp en stark flotta.

Och i romarriket (c:a 800 f.kr - 500 e.Kr.) fanns en mäktig aristokrati som från sitt stora rike genom militär dominans koncentrerade kapital till Rom.
Slavarbetet var grunden för samhällsbygget men kapitalkoncentrationen sköttes av den statsbärande eliten. Krigsbyten och skatteindrivning i provinserna skapade kapital för imperiebygget.
Under medeltiden (ca 400-talet till 1400-talet), var det kungar, kejsare, furstar och kyrkan som hade uppgiften att dra samman folk för att skapa arméer, bygga kyrkor och katedraler, befästningar, handelsskepp, handelsvägar m.m.
Skatter och tullavgifter drevs in för att samla och koncentrera nödvändigt kapital.

I Sovjetunionen (1922-1991) praktiserades statskapitalism, sedan privatkapitalismen ”avskaffats”, av kommunistpartiet tillsammans med statsbyråkratin. Ett klart statskapitalistiskt system.

Handelskapitalister
fanns utpräglat i Europa under medeltiden med Jacob Fugger (1459–1525), Hansan (cirka, 1100-1650) Giovanni di Bicci de' Medici, (1360 -1429) med flera. Dessa ägde stora handelshus, kommersiella nätverk, banker och pengar som ökade kapitalet.
Europeiska privata och statliga intressen samarbetade i kolonialprojekt under 1500-1800-talen.
IKEAs Ingvar Kamprad (1926 -2018) var en handelskapitalist i vår tid.

Industrikapitalister
som Louis de Geer (1587–1652), John D Rockefeller (1839-1937),
Mayer Amshel Rothschild (17431812) och André Oscar Wallenberg (1816-1886) skaffade sig makt genom ägande av maskiner, industrier, företag, patent och banker. Genom fabriksproduktion kunde de utnyttja löntagarnas arbete för att koncentrera kapital på nya produktiva verksamheter.
De kunde dela sitt ägande i aktiebolag men kapitalisten hade majoriteten av andelarna.

Finanskapitalister
som bygger kapital på ägande eller förvaltande av värdepapper och genom utnyttjande av prisfluktuationer på finansmarknader så att ”värdet” av tillgångarna ökar. 
De har ökat sitt kapital genom spekulation på valuta- och värdepappersmarknaderna.
Institutioner som banker och fondbolag samt enskilda som Warren Buffet (1930-), George Soros (1930-) är exempel på den sortens kapitalister.
Institutionskapitalister.
AFA, Alceta, AMF, ansiktslöst kapital som pensionsfonder, bankfonder och försäkringsbolag.

 
Entreprenörskapitalister
som byggt ett kapital på att ekonomiskt utnyttja egna uppfinningar och patent: Alfred Nobel (1833-1896), Henry Ford (1863 -1947) Ruben Rausing (1895–1983), Bill Gates (1955-), Daniel Ek (1983-).
De har lyckats organisera produktionsnätverk kring dem och därigenom skapa sig ansenliga förmögenheter.

Flera av dagens kapitalister ägnar sig, liksom Nobel, åt filantropisk verksamhet: Bill Gates, Warren Buffet, George Soros m.fl.


När kapitalister ska bedömas bör man ställa sig några frågor.
Hur och på vilket sätt…
… fullgör kapitalisten sin uppgift att samla och koncentrera kapital som kan investeras i nya vinstgivande projekt?
…har kapitalisten samlat ihop sitt kapital?
…har kapitalisten investerat i nya produktiva verksamheter?
…har kapitalisten skapat nya arbetsplatser och jobb?
…har kapitalisten utnyttjat sin ekonomiska maktställning?
…är kapitalisten som företagsledare?
…är kapitalisten som arbetsgivare?
…har kapitalisten bidragit till en produktion som skyddar människor och miljö?

Finns det någon forskning på området?




tisdag 28 april 2020

Sluta snacka om artificiell intelligens!


Brukar du titta på ”Smartare än en femteklassare” på SVT 1?
Det är ett frågesportprogram med vuxna som ställs inför frågor hämtade ur skolans läroplan. De tävlande ska kunna svara på frågor som elever i klass 5 kan svara på.
Nu senast, lördagen den 25 april 2020, lyckades minneskonstnären Jonas von Essen svara på samtliga frågor och vann en kvarts miljon kronor till välgörande ändamål. Han var alltså lika smart som en femteklassare.
von Essen har deltagit i ett flertal minnestävlingar och blev 2013 Sveriges första världsmästare i minne.
Tidigare har medlemmar i organisationen Mensa, som alltså anses vara mer intelligenta än genomsnittet svenskar, varit med och tävlat. De har klarat sig sådär.
Någon av de överintelligenta visste inte vem som var liberalerna partiledare 2019 och en annan kunde inte svara på i vilken världsdel världens längsta bergskedja ligger.
Slutsats: Ett gott minne är bättre än ett högt IQ. I varje fall när det gäller frågesport. IQ behöver inte betyda allmänbildning.

Världens snabbaste dator kan göra 200 miljoner miljarder beräkningar varje sekund.
En betydligt enklare maskin skulle kunna programmeras med grundskolans kunskapsinnehåll och lätt vinna ”Smartare än en femteklassare”.

Som jag uppfattar det är ”smart” detsamma som
skicklig, fiffig, listig när det används om personer. Ofta är det, konstigt nog, synonymt med intelligent.
Intelligensen brukar vanligen betyda förmågor att resonera, planera, lösa problem, associera, tänka abstrakt, förstå idéer och språk, komplicerade orsakssammanhang samt förmågan till inlärning.

Utbildning och bildning är ytterligare två olika saker.

En viktig del av vår mänskliga intelligens är intuitionen. 
Intuition bygger på hjärnans nanosekund snabba kopplingar till erfarenheter, minnen, fantasier och infall. Intuitionen utvecklas med livserfarenheter.

I hjärnan finns till exempel barndomsminnen av som när den femårige stadspojken under sommaren fick följa med sin moster ut till ladugården där kossorna stod i rader och se på när hon mjölkade, höra strilet i spannen och se kossans blänkande ögon i halvmörkret, höra deras råmanden och skrapande och stampandet med klövarna mot betonggolvet och känna doften av färsk mjölk och koskit.
Eller minnet av den första simturen i Ödledammens bruna vatten och samtidigt se svalorna flyga ut och in i sina hålor i grusgropens brant.
I hjärnan finns bardomens lekar. Kollovistelserna. Dansen kring julgranen.  Den oskyldiga förälskelsen i Ellen med den vackra pannan och knoppande brösten. Skolan. Skolkandet från skolan. Känslan av att öppna en ny bok. Minnet av när du lärde dig cykla. Kvarterskrigen. Rivaliteten med bästa kompisen. När vinterns första snö föll. Vårens, sommarens och höstens speciella dofter.

I hjärnan finns också minnen av pubertetens vilsenhet. Första fyllan, hormonernas pockande, obesvarade kärlekar. Sexualiteten. Kasten mellan övermod och osäkerhet. Misslyckandena. Upproren. Triumferna. Förälskelser. Själva vuxenblivandet.

I den vuxnes hjärna finns minnen av förväntningar inför det nya jobbet, arbetsuppgifterna, relationerna på arbetsplatsen. Arbetets glädje, ångest och tristess.
Där finns känslan av livets fullbordan i äktenskapet. Lyckan då barnen en söndagsmorgon kryper upp i din säng och lägger sin lilla mjuka arm om din hals. Sorgen vid skilsmässan. Ansvaret för barnen. Minnen av stolthet. Där finns kulturupplevelser, möten med nya vänner, förlusten av kära. Åldrandet.
Hela livsprocessen, varje steg, skapar dig som tänkande och kännande mänsklig varelse.

Minnena formar dina fantasier och infall. Skapar dina möjligheter att kunna improvisera och vara barnslig i vuxen ålder. Utifrån dina drömmar och förmåga att fatta tag i livets slumpartade erbjudanden. Men också förmågan att glömma.

Allt detta, tillsammans med ditt genetiska arv, skapar din intuition.
Utan minnen, känslor och intuition är din intelligens som en dator.
Robotar och datorer har inget genetiskt arv och inga barndomsminnen. Maskiner har inga känslor. De kan därför aldrig ha intuition. De kan alltså inte vara intelligenta.

Människans hjärna är unik.
Det är därför som jag, rent intuitivt, reagerar mot begreppet Artificiell Intelligens.