Per Wirtén går till botten

Många har summerat Stefan Löfvens insats som statsminister som därmed fått både ris och ros.

En sak som Löfven i alla fall lyckats med är att han har förstört Per Wirténs humör.
Wirtén själv skriver det i en artikel i Expressen den 4 november.

Wirténs börjar sin artikel med att karaktärisera Löfven som att han ”såg ut att vara en man att lita på”.
”Löfvens anlände med ett uttalat politiskt projekt som länge såg ut att lyckas: att knäcka blockpolitikens låsningar.”

Men Wirtén blir så besviken beskriver han i artikeln.
”Det har varit ett ledarskap som ingen socialdemokrat kunde lita på.” skriver han.

”En sysslolös dag” (hur man nu får en sådan) berättar Wirtén, började han Googla efter sånt som Löfven har misslyckats med.
Han upptäcker, medan Löfven varit stataminister och under pandemikrisen, att antalet miljardärer har ökat med drygt en tredjedel.
”Kombinationen av så många fler superrika, högre arbetslöshet och fortsatt lågavlönad vårdpersonal under en svår pandemi fick mig att tappa humöret.”

Det verkar som om Wirtén inte vet att det är riksdagen som fattar de politiska besluten. Inte statsministern. Och att regeringen har varit i minoritet i denna riksdag. Även om regeringen gått tillsammans med V skulle det inte funnits majoritet i riksdagen för att beskatta miljardärer.
Wirtén tycks heller inte känna till att det finns en global kapitalism som påverkar det ekonomiska livet.

Wirtén börjar göra en lista över arvet efter Stefan Löfvens regeringsår. Vilket inte gör Wirtén på bättre humör.

”Flyktingpolitiken har avhumaniserats, arbetsrätten försvagats, ny social lagstiftning på EU-nivå förkastats. Avslutningsvis noterade jag ett misslyckat försök att introducera marknadshyror, ännu fler skattesänkningar och frånvaron av fördelningspolitiska reformer av större betydelse. Javisst, det parlamentariska läget var svårt. Men jag har inte ens hört några viljeyttringar i annan riktning.”

Allt jävelskap är Löfvens fel.
”Löfven kunde uppenbarligen byta ståndpunkt om det mesta. Han blev till sist en statsminister ingen socialdemokrat kunde lita på.”

I förbigående skriver Wirtén att ”Försöket att destabilisera blockpolitiken utmynnade dessutom i att den i stället återkom med en giftigare högerprofil där Sverigedemokraterna integrerats. Regeringsmakten förstärktes inte, utan försvagades.”

Wirtén tycks alltså känna till att sossarna lyckats spräcka Alliansen men även det tycks vara åt helvete.
Wirtén verkar dessutom känna till att det finns ett parti som heter Sverigedemokraterna. Men glömmer att SD har en femtedel av riksdagens mandat och vågmästarställning.
Att regeringen på grund av det parlamentariska läget måste trixa sig fram är inget som Wirtén bryr sig om.

Och frågan är vilken makt en liten svensk statsminister i en minoritetsregering har att påverka politiken? Inte bråkdelen av vad en amerikansk eller rysk president har. Men Wirtén skyller den politiska utvecklingen på Löfvén.

Det verkar faktiskt okunnigt.
Eller så beror Wirténs dåliga humör på något annat.

I Expressens ingress står det att ”Per Wirtén går till botten med vad som återstår av det en gång statsbärande partiet.”

Tyvärr har Wirtén med den här artikeln verkligen nått botten.

Wirténs artikel i Expressen