Något om näringslivets samhällsansvar

”Företagens uppgift är att erbjuda produkter och tjänster som människor vill ha, och god avkastning åt sina ägare. ”

Så vackert formulerat om näringslivet!

Samma företeelse kan uttryckas så här, mycket fulare:
”Kapitalister satsar kapital i företag som producerar för marknaden. Motivet är att kapitalägaren därmed vill få vinst på satsat kapital.”

Ingen av satserna är direkt lögn. Och det finns en sanning i bägge. Men den vackra är något idylliskt förskönande och den andra beskriver något av en krass verklighet.
Formuleringarna uttrycker helt olika syn på näringslivets funktion i samhället.

Den första meningen är formulerad av SvD ledarskribent Peter Wennblad i dagens ledare
”Nu får näringslivet helvetet det bett om”

Innan Wennblad blev ledarskribent i SvD var han lobbyist på kommunikationsbyrån Paues Åberg, redaktionschef på Gotlands Allehanda, chefredaktör på tidskriften Moderna Tider och redaktör på Magasinet Neo, samt lokalpolitiker (M) på Gotland. Så här skriver han bland annat i dagens ledare:

”Under 2000-talet har stora delar av näringslivet skaffat sig en ny överideologi. Företagens uppgift är numera, enligt dem själva, inte i första hand att erbjuda produkter och tjänster människor vill ha, och god avkastning åt sina ägare. Nu ska de åstadkomma samhällsnytta. Ha högre syften. En modern entreprenör identifierar sig snarare som aktivist i palestinasjal än som direktör i slips.”
Det är för djävligt och kommer att leda till kommunism, anser Wennblad.

En något annan infallsvinkel på näringslivet har Max Koch som är professor i socialt arbete och forskar om hållbar välfärd och ekonomisk nerväxt, som på engelska kallas för degrowth. Han menar att vi måste växla ner på konsumtionstakten för att kunna leva socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart.
Tillsammans med andra forskare har han ställt frågor till 1500 svenskar om vad de anser om olika policyåtgärder som skulle kunna leda till minskad konsumtion, samt social utjämning.

Fem olika ekosociala policys föreslås:
1. ett övre inkomsttak på knappt 1,5 miljoner kronor/år
2. Förmögenhetsbeskattning
3. Basinkomst
4. förkortad arbetstid
5. samt skatt på köttkonsumtion

Mest positivt inställda var de som svarade till minskad arbetstid (52 procent) och förmögenhetsbeskattning (42 procent). Minst stöd fanns för basinkomst (18 procent) och inkomsttak (25 procent). Cirka 30 procent av deltagarna tyckte att hårdare beskattning på köttkonsumtion skulle vara bra.

Nu får näringslivet helvetet det bett om

Hållbar välfärd för nya generationens socialpolitik

 

 

Inkomst utan lönearbete inte möjlig i kapitalismen

”OBS Magasin” i Radions P1 hade, onsdagen den 26 mars, bjudit in en representant från rörelsen Baslön.se för att diskutera medborgarlöner. Där var Cecilia Paulsson, aktivist i Baslön.se samt välfärdsforskaren Andreas Berg och sociologen Roland Paulsen. Paulsen utkom 2010 med boken ”Arbetssamhället - Hur arbetet överlevde teknologin”. I boken försöker Paulsen påvisa att det mänskliga arbetet inte behövs lika mycket som förr eftersom den tekniska utvecklingen tagit över produktionen.

Programrubriken var ”Moral, plikt och friare tid - samtal om basinkomst”

Tanken på en tillvaro utan arbete är inte ny. I begynnelsen fanns Paradiset och där behövde man inte arbeta. Men redan i Bibelns inledning slänger Gud ut Adam och Eva från denna arbetsfria tillvaro och tvingar dem att arbeta i sitt anletes svett. Arbetet blev hela mänsklighetens syndastraff.
 

Under antiken föraktades arbetet av filosofer och statsmän.
Bland andra ansåg Aristoteles (382-322 f.Kr.) att arbetet hindrar människan från att utvecklas och att arbete är skadligt för kropp och själ.
Det kunde han predika tack vare att slavar och invandrare utförde allt föraktat och nödvändigt arbete och därmed såg till att Aristoteles och andra filosofer kunde leva och filosofera.

I sin bok ”Rätten till lättja” från 1848 pläderar Paul Lafargue för att arbetarrörelsen borde befria arbetarna från arbetet. Han fick dåligt gehör.

Och enligt Marx skulle det kommunistiska samhället befria arbetarklassen från lönearbete och arbetets tvång. Först när den tekniska utvecklingen gått så långt att människorna inte behövde arbeta skulle de befriats från lönearbetets ok.
Men Marx förlade det målet till en utopisk mycket avlägsen framtid.

Marx studerade och beskrev kapitalismen och kom fram till att lönearbetet var en av kapitalismens viktigaste beståndsdelar. Övriga är konkurrensen och kapitalkoncentrationen. Alla delar är beroende av varandra.  Lönearbetet är det som håller produktionen i gång i det globala kapitalistiska samhället. 

Arbetarrörelsens krav på kortare arbetstid och ökad välfärd blev aldrig fullt ut ett krav på frihet från arbete eftersom arbetarrörelsens samhällssyn byggde på uppfattningen att arbetet är grunden för all utveckling. Arbetarrörelsens yttersta mål var att inte avskaffa arbetet men att så småningom erövra arbetet från kapitalintressena.

Kraven på att slippa arbeta är alltså varken nya eller originella.

Tråkiga, skitiga, tunga, stressande och farliga jobb är inte ovanliga i dagens arbetsliv. Särskilt inte om vi ser det globalt.
Lönearbetet innebär tvång och är något många helst vill slippa. Arbetet är något man flyr ifrån. Fritiden blir ett hägrande mål. Som arbetslivet ser ut är det inte konstigt att arbetsbefrielse är en ganska naturlig inställning.

Baslön.nu vill alltså avskaffa lönearbetet utan att först förändra kapitalismen. Eller så anser de att avskaffandet av lönearbetet kommer att leda till kapitalismens förändring.
Vilket framgår inte.

I radioprogrammet diskuterades hur hög en medborgarlön skulle kunna vara.
Cecilia Paulsson från rörelsen Baslön.nu ansåg att 10 000 kronor i månaden som medborgarlön kanske var för litet. Hon ansåg att 12 000 kronor möjligen vore bättre för att de som befriats från lönearbete skulle kunna hålla en god konsumtion.

Men vilka ska då producera för denna goda konsumtion?
Vad ersätter lönearbetet? Om staten ska betala dagens löntagare varifrån får då staten sina resurser?

Vilka ska bygga bostäder, producera kläder, livsmedel, kommunikationsmedel?

Om halva befolkningen lever av vad den andra delen av befolkningen producerar uppstår en motsättning mellan arbetande och bidragstagare.

Vilka konsekvenser har det?

Om halva delen av befolkningen lever av vad den andra delen producerar uppstår en beroendeställning.

Vårt land är extremt beroende av att det lönearbetas i andra länder. Hur kommer Sverige kunna konkurrera med dessa länder med halva befolkningen utanför produktionen?

Att avskaffa lönearbetet men inte kapitalismen är som att bota huvudvärk genom halshuggning.

 Basinkomst Nu

ETC

DN

AB