Börsbolagens styrelser är enfaldiga

Styrelseledamöterna i svenska börsbolag är kopior av varandra, oavsett om de är kvinnor eller män. Det anser stiftelsen Allbright som i sin senaste rapport "Lika barn leka bäst"har kartlagt ledamöternas bakgrund, utbildning och nätverk skriver SvDNäringsliv i går 18 nov.

Rapporten i korthet:
• 19 av 20 styrelseledamöter har en akademisk examen, kandidatexamen eller högre
• 3 av 4 styrelseledamöter är ekonomer eller ingenjörer
• 3 av 10 styrelseledamöter har gått på Handelshögskolan i Stockholm
• 7 av 10 ledamöter har VD-erfarenhet
• 17 av 20 ledamöter är av svensk härkomst
• 3 av 10 nya valda ledamöter i år var kvinnor
• 38 börsbolag har styrelser helt utan kvinnor

Därtill kan tilläggas, vilket inte finns med i rapporten, att börsbolagens styrelseledamöter vanligen har en klonad inkomstnivå som inte speglar ett tvärsnitt av svenska folkets utan är betydligt högre.

Att börsbolagsstyrelserna är klonade är inte förvånande.

Ju mer lika styrelseledamöterna i börsbolagen är desto större är chansen att besluten blir enhälliga och kan fattas utan längre diskussioner.

I en klonad styrelse kan besluten fattas snabbt och i enighet.

I regel finns också ett enda intresse för styrelsen att tillgodose, nämligen att investeringar ska förränta sig.

Därmed skiljer sig börsbolagens enfald från demokratins mångfald, och aldrig bör de sammanblandas.

DN

Löntagarna bör få del av produktionens överskott

De statligt ägda företagen ökade sina intäkter med 11 procent under årets första nio månader. Resultatet före skatt förbättrades med 52 procent jämfört med motsvarande period i fjol, till 49,5 miljarder kronor, enligt ett pressmeddelande från Näringsdepartementet.
Staten är alltså en bra kapitalist.

Även börsbolagen ökar sina vinster och väntas höja sina aktieutdelningar rejält till våren, skriver E24.
I våras delade börsbolagen ut knappt 100 miljarder kronor till aktieägarna.
Efter ett hittills starkt 2010 räknar bedömare nu med att den siffran ska höjas till nästan 150 miljarder kronor nästa år.
Främst är det industriföretagen som går bra.
Allt detta är glädjande.

Under den s.k. finanskrisen kände löntagarna samhällsansvar och höll tillbaka sina anspråk på en ökad del av produktionens överskott. Nu bör staten och näringslivet kunna ge löntagarna del av överskottet.

Kungens vänsterprassel, USA:s spioneri och börsbolagens revisorer

Det räcker med att man är utomlands i tio dagar, utan tillgång till svenska medier, för att när man kommer tillbaka se hur märklig mediebevakningen och bokmarknaden är. Den stora sensationen under de knappa två veckorna är att kungen för tjugo år sedan har roat sig med sprit och fruntimmer. Precis som om vi inte kände till dessa rykten. Redan på 80-talet talades det allmänt om kungens vänsterprassel med en känd TV-hallåa.
Men nu har ryktena, bekräftade eller obekräftade, samlats i en bok vars innehåll folk springer bena av sig för att få snaska i sig.
Man kan bli rojalist för mindre.
Den andra gamla välkända sensationen är att USA:s ambassad ägnar sig åt övervakning av svenskar. Vem har trott att de slutat med det? Vem tror att svensk säkerhetspolis inte känt till detta?
Det trösterika är att man lugnt kan ta semester från i mediebevakningen utan att gå miste om nåt viktigt.
Men å andra sidan tycks SvD:s stora granskning av hur börsbolagens revisorer skor sig på bolagens pengar inte ha blivit någon sensation. Det anses väl helt naturligt.

Dags att bojkotta H&M?

I går protesterade tiotusentals textilarbetare i Bangladesh mot låga löner. Kravallpolis sattes in för att stävja protesterna och de använde bland annat tårgas.
I de 700 fabriker som berördes direkt arbetar omkring 800 000 bangladeshier.
Produktionen i anläggningarna är inriktad på den internationella marknaden: H&M, Wal-Mart och Carrefour bland andra klädkedjor.
Arbetarna kräver att få minst 5 000 taka i månadslön, motsvarande 540 kronor. I dag är minimilönen inte mycket mer än en tredjedel av det, rapporterar Privata Affärer.

Samtidigt läser vi en rapport från hjälporganisationen ActionAid Sverige att vinstmaskinen H&M endast betalade 585 kronor för 2008 i bolagsskatt i Bangladesh. Trots att landet är ett av klädföretagets största inköpsländer.
H&M är ett av de svenska börsbolagens vinstrikaste företag någonsin. 2009 gjorde H&M en vinst före skatt på drygt 22 miljarder kronor. Huvudägaren, familjen Persson, delade i våras ut nästan fem miljarder kronor till sig själv.
Men mycket lite av dessa vinster hamnar i de länder där H&M:s kläder produceras.
I H&M:s kvartalsrapport kan man, som förklaring till vinsterna, läsa att H&M har ett ”starkt koncept”.
Det starka konceptet är att producera billigt i låglöneland men sälja med vinst i rika länder.
En klassisk handelskapitalistisk princip.
Hur visar de rika ländernas arbetarrörelser solidaritet med de bangladeshiska arbetarna?
Genom att handla billigt på H&M?

DN
E24
SvD
DN Ekonomi
H&M