I landet Lagom finns en lag om medbestämmande i arbetslivet, LAS.

Somliga kan kalla det för en klasskamp. Andra för en kamp om makten över arbetsmarknaden. 

Hur som helst sker den öppet inom både politik och arbetsmarknad. Här är bakgrunden i korthet.

Den gamla lagen från 1982
Lag om anställningsskydd (1982:80), förkortat LAS, är i Sverige den lag som skyddar arbetstagare vid uppsägningar och avskedanden. Den nuvarande lagen antogs 1982, och ersatte då den tidigare LAS (1974:12).
I Lag om anställningsskydd (1982:80) infördes bland annat regler om provanställning och anställningsformen visstidsanställning vid tillfällig arbetsanhopning. Tidigare hade uppsägningsrätten genom lag inskränkts för vissa grunder, bland annat fackföreningstillhörighet 1936 och graviditet 1939.
LAS gäller för alla arbetstagare med undantag för de i företagsledande ställning.

Januariöverenskommelsen
För att kunna behålla regeringsmakten gjorde socialdemokraterna, miljöpartiet, centerpartiet och liberalerna, efter förhandlingar, en överenskommelse om reformer som de tillsammans skulle stå bakom. Januariavtalet ("JA"), även kallad fyrpartiuppgörelsen, januariöverenskommelsen ("JÖK") eller 73-punktsuppgörelsen är en skriftlig överenskommelse mellan de fyra partierna.
Avtalet rubricerades ”Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna” och publicerades den 11 januari 2019. Stefan Löfven röstades fram till statsminister och regeringsbildare 18 januari 2019, mer än 18 veckor efter riksdagsvalet, och kunde därmed bilda Regeringen Löfven II.
Avsikten med JÖK var att hindra de konservativa partierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att ta regeringsmakten.
Bland de 73 punkterna i överenskommelsen fanns en om att tillsätta en utredning om modernisering av arbetsrätten.
Utredningsuppdraget skulle redovisas till regeringen senast den 31 maj 2020. Enligt januariavtalet ska förändringarna i LAS genomföras senast 2021. Punkten var ett krav från C och L var ett villkor för att gå med på uppgörelsen.

Förslaget till en moderniserad arbetsrätt
Förslaget lades fram i juni 2020.  ”Utredningen om en moderniserad arbetsrätt” Stockholm 2020 SOU 2020:30
736 sidor

Arbetsmarknadens parter förhandlar om ny arbetsrätt
För att slippa statlig inblandning i arbetsrätten inledde LO, PTK och Svenskt Näringsliv förhandingar om en ny arbetsrätt. I fall de inte skulle komma överens skulle regeringen försöka driva igenom förslaget om en ny arbetsrätt.
Förhandlingarna började tisdagen den 18 augusti och hade ett stoppdatum den sista september.

Lasförhandlingarna kraschade
Den 1 oktober 2020 gav LO, PTK och Svenskt Näringsliv upp försöken att enas om anställningstryggheten.
Facken kan nu istället komma att driva krav på ökad trygghet i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen sparkar igång
Förbundens lönerörelse, den egentliga avtalsrörelsen, startar den 2 oktober 2020.
485 kollektivavtal ska förhandlas. Cirka 2,8 miljoner anställda är berörda.

Kommentarer

Lag och avtal
Arbetet 
SvD

 

Rea på arbetskraft eller tjäderspel?

Tove Lifvendahl gjorde karriär i Svenskt Näringsliv och i Moderaterna innan hon hamnade på SvD:s ledarredaktion.

Vilket kan förklara att hon i dagens ledare uppfattar avtalsrörelsen som ett tjäderspel.

Själv har jag min bakgrund inom fackföreningsrörelsen och vänstern innan jag blev pensionär.
Vilket säkert förklarar att jag ser avtalsrörelsen som en del av den globala klasskampen.

Tove Lifvendahl och jag har olika syn på mycket annat också, särskilt på arbetsmarknadsområdet.
I dagens fågelskådning gillar hon inte satsningar på lågavlönade i avtalsrörelsen utan vill att det skapas enkla billiga arbetstillfällen på marknaden för arbetskraft som inte har jobb.

Tanken är att arbetsgivarna skulle bli mer benägna att ge arbetskraft jobb i fall arbetskraften var billigare.
Med andra ord betraktar hon arbetsgivare som ”arbetsköpare” som vill köpa billigare arbetskraft. Helst på rea.

Fast istället svamlar hon om tjädrar.

Arbetet 
Svenskt Näringsliv Avtalsrörelsen 

Den gamla vanliga refrängen från Svenskt Näringsliv

Den romerske senatorn Cato den äldre som föddes 234 f.Kr avslutade alla sin tal i senaten med ”För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras”.

Maria Ludvigsson i SvD kommer i sina ledare alltid fram till att ingångslönerna måste bli lägre.

Hennes första ledare för året ”Hur svenskt är egentligen olika?” handlar egentligen om feminism, olikheter och värderelativismen men avslutas följaktligen med:

”Någon rätt att konkurrera med egna meriter och utföra enklare jobb och till lägre lön kan de långtidsarbetslösa bara glömma. Här är det lika som gäller. Här gillar vi egentligen lika mer än olika.”

”Vi säger ”gilla olika” men har rigida system som gör att arbetsmarknaden bara accepterar dem som håller viss standard och accepterar fackets makt som domare över när ett arbete och en inkomst är bra nog och inte.”

Som vanligt är det en högavlönad som förordar lägre lön för andra, en som inte riskerar att behöva jobba med enklare arbetsuppgifter som anser att fler bör göra det.
Och i detta fall är det en person som skolats i Svenskt Näringsliv som beskyller facket för att vara skyldig till arbetslösheten.

Vad de privilegierade menar med lägre lön får vi aldrig veta, och vilka enkla jobb som bör utföras talar de inte om. Att Svenskt Näringsliv vill sänka löner vet vi redan.

Inte heller ger de privilegierade ett enda belägg för att lägre ingångslöner och enklare arbetsuppgifter skulle ge fler arbetslösa jobb.
I länder där dessa nyliberala principer tillämpas är inte arbetslöshetssituationen bättre än i vårt land.

Så när nyliberaler upprepar satsen ”För övrigt anser jag att jämlikheten på arbetsmarknaden bör förstöras” så handlar det om krigspropaganda inför avtalsrörelsen.

DN Debatt
SvD Debatt

Facket - en global demokratisk rättighet

Antalet löntagare blir allt fler i världen, men också antalet kränkningar av de anställda, arbetsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar.

Stora grupper löntagare utesluts från inkomster på grund av arbetslöshet och många fattiga människor tvingas till barnarbete och slavliknande arbetsförhållanden.

Miljontals löntagare drabbas av arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Tusentals löntagare i världen dör varje dag på sin arbetsplats. I Sverige minskar arbetsolyckorna men arbetssjukdomarna ökar.

Löntagarnas möjligheter att förbättra sina villkor är att de kan organisera sig i fria fackföreningar.

Att organisera sig i fria fackföreningar hör till de grundläggande demokratiska rättigheterna i moderna samhällen.
Det första en diktatur brukar göra är följaktligen att förbjuda fri fackföreningar eller kraftigt begränsa dess möjligheter. Det visar den moderna historien från fascismen i Italien på 1920-talet, den Tyska nazismen på 1930-talet och den sovjetiska kommunismen mellan 1924- 1990.

I länder som Kina, Saudiarabien, Pakistan, Bangladesh, Qatar m.fl. håller inte de fackliga rättigheterna demokratisk standard. Löntagarna har därmed svårt att hävda sina intressen och skydda sig mot överexploatering.

I många länder är det förenat med livsfara att arbeta fackligt. Det framgår av den rapport om kränkningar av fackliga rättigheter som Internationella Fackliga Samorganisationen, IFS, publicerar årligen.

Men även i många demokratiska länder, till exempel USA, begränsas fackets möjligheter genom lagstiftning till förmån för kapitalägarna.

I Europa är det bland annat i Storbritannien, Ungern, Spanien, Polen och Rumänien som arbetare fått det tuffare.

Svenska borgerliga politiker brukar anse att den svenska fackföreningsrörelsen har för stor makt. Men maktbalansen mellan kapitalägare och löntagare har utvecklats efter hundra år av demokratisk maktkamp och förhandlingar.  En statlig reglering av maktförhållandena skulle vara ett steg tillbaka för demokratin.

Och i dag kan inte heller fackföreningarna, lika litet som kapitalet, ses som enbart nationella angelägenheter. Även facket är globalt.

Här är några länkar till webbplatser som visar fackets ställning i olika länder

Union-to-union 

Human Rights Watch 

Worker Fatalities& Catastrophes 2015, Map 

Labour Start 

LO Kränkningar av fackliga rättigheter 

Unicef, om barnarbete 

Amnesty om gästarbetarna i Qatar 

InternationalTrade Union Confederation  

ILO 

DN om facket i USA (Svante Nycander) 

KI vill ha arbetsköparnas marknad.

Konjunkturinstitutets Lönebildningsrapport 2014 ”Dentudelade arbetsmarknaden — en utmaning för parterna” presenterades i veckan.

KI konstarerar att löneökningarna har varit låga och att de kollektivt avtalade lägstalönerna i Sverige är höga både i förhållande till övriga löner och till andra länder. Lönefördelningen är också sammanpressad: det är liten skillnad mellan den lägsta lönen och den genomsnittliga lönenivån.

Arbetslösheten är hög i Sverige och de höga lägstalönerna påverkar sysselsättningen negativt, särskilt på längre sikt, säger Åsa Olli Segendorf, chef för KI:s enhet arbetsmarknad och prisbildning.

Kort sagt: de lågavlönade – främst ungdomar, kvinnor och invandrare som nyligen kommit in i arbetslivet - har för höga ingångslöner.

Underförstått: Om de lägsta lönerna sänks kommer arbetsgivarna bli mer intresserade att anställa sådana som inte har jobb eftersom det blir billigare.

Här handlar det om den gamla teorin om tillgång och efterfrågan. Om det blir billiggare att köpa arbetskraft kommer arbetsköparna (arbestgivarna) att köpa mer arbetskraft av fler löntagare.
Problemet att teorin handlar om varor.
Saken blir mer komplicerad när det handlar om människor.

Arbetsgivarorganisationen ”Svenskt Näringsliv” ser naturligtvis chansen att hänvisa till KI i kommande lönerörelser.

KI anser att arbetsgivare och löntagare ska diskutera är hur mycket lägstalönerna ska sänkas i förhållande till medellönerna för att den antagna anställningseffekten ska uppnås.

Det kan därvid vara värt att påpeka att här finns ingen forskning och ingen empiri att grunda sig på, bara teorier och matematiska kalkyler. Dessutom finns det flera andra aspekter på lägstalöner än sysselsättningen.

SvD 

DN 

Hälsingborgs Dagblad 

Handelsanställdas förbunds information till medlemmarna omlägstalöner 

LO om lägstalöner 

När dogmerna förblindar

Jag utgår ifrån att Maria Ludvigsson är normalbegåvad, tämligen förnuftig och att hon har några års högskolestudier bakom sig. Som ledarskribent på en av Sveriges största tidningar bör hon också ha en viss insikt i hur samhället fungerar.
Och jag antar att hon inte är dummare än andra ledarskribenter i Sverige.
Därför är det intressant att studera hur nyliberala dogmer ständigt begränsar hennes synfält. I dagens ledare i SvD presenterar hon ännu en enfaldig kria.
Under rubriken ”Med facket för den enskilda individen” kommenterar Ludvigsson boken ”Livslön – välja studier, arbete, familj ” skriven av sex Sacoekonomer (SNS Förlag).

Ludvigsson hyllar akademikerorganisationen Saco för att det är ett fackförbund som verkar för lönespridning och individuella avtal och pekar på vikten av den enskildes val.
Att Ludvigsson för egen del valt att gå direkt från Svenskt Näringsliv till SvD kan kanske förklara att hon inte låtsas om industriarbetarnas och akademikernas helt skilda förutsättningar och villkor i arbetslivet och på arbetsmarknaden.
Svenskt Näringsliv driver just frågan om lönespridning och individuella avtal i årets avtalsrörelse gentemot LO. Avsikten är att försvaga de fackliga organisationerna genom splittring.
Men i arbetslivet och på arbetsmarknaden behandlar arbetsgivarna fortfarande den ickeakademiska arbetskraften som ett kollektiv. Därför måste löntagarna också försvara sig kollektivt.

Direktörerna vs löntagarna, årets match

Avtalsrörelsen, den reglerade och tuktade formen av ”klasskamp”, har dragit i gång.
Kapitalets företrädare mobiliserar och utmanar löntagarna i en debattartikel i daqgens DN.

”En facklig huggsexa driven av revanschlystnad leder bara till höga nominella löneökningar som inte blir något värda eftersom de driver upp inflation och räntor. Detta vore förödande och ett svek mot dem som står utanför arbetsmarknaden, skriver företrädare för Sveriges arbetsgivare.
Det skulle vara förödande om de fackliga företrädarna ser avtalen 2010 som en parentes och baserar kraven 2011 och 2012 på ett revanschtänkande som bottnar i bristande realism i kraven i förra avtalsrörelsen.
Det vore ett grundligt svek mot de grupper som ännu står utanför arbetsmarknaden och som, för att komma ut i solen, behöver en fortsatt jobbtillväxt skapad av en stark ekonomisk tillväxt.”
Det skriver företrädare för de stora arbetsgivareförbunden samt Christer Ågren vice vd Svenskt Näringsliv.

Oron för att löntagarna ska fördärva hela den svenska ekonomin genom ohemula lönekrav kanske skulle ha klingat mindre falskt om arbetsgivarnas företrädare tidigare hade varnat för konsekvenserna av direktörernas bonusar, pensioner och fallskärmar.
Är det bara direktörer som gör ett bättre jobb om de får högre ersättning? Gäller inte löneincitamentet för löntagare?

Veckans Affärer

Löntagarna bör få del av produktionens överskott

De statligt ägda företagen ökade sina intäkter med 11 procent under årets första nio månader. Resultatet före skatt förbättrades med 52 procent jämfört med motsvarande period i fjol, till 49,5 miljarder kronor, enligt ett pressmeddelande från Näringsdepartementet.
Staten är alltså en bra kapitalist.

Även börsbolagen ökar sina vinster och väntas höja sina aktieutdelningar rejält till våren, skriver E24.
I våras delade börsbolagen ut knappt 100 miljarder kronor till aktieägarna.
Efter ett hittills starkt 2010 räknar bedömare nu med att den siffran ska höjas till nästan 150 miljarder kronor nästa år.
Främst är det industriföretagen som går bra.
Allt detta är glädjande.

Under den s.k. finanskrisen kände löntagarna samhällsansvar och höll tillbaka sina anspråk på en ökad del av produktionens överskott. Nu bör staten och näringslivet kunna ge löntagarna del av överskottet.

Vad säger Urban Bäckström i dag?

De senaste dagarnas rubriker ur ”E24” och ”Affärsvärlden”:

Swedbanks resultat slår förväntningarna med råge
Stark rapport från AB Volvo
ABB:s rapport överraskande
Starkt kvartal för Kinneviks bolag
Uppåt för Coca-Cola
Morgan Stanley vänder till vinst
Black & Decker dubblar vinsten
Ökad vinst för United Tech
SCA rusar efter stark rapport
Skogskoncernen Södra går starkt
Swedish Match ökar sin vinst
Vinstökning för Trelleborg
Nordnets vinst något högre
Dubbelt upp för Fiat
Apples vinst långt över förväntningar
Köpfest på börsen
Tele2:s försäljning tar fart
Alfa Laval-rapport oväntat bra
Starkt av Teliasonera
Stora Ensos vinst högre än väntat
Vinstlyft för Enea
Vinstskräll från Sandvik

För några månader sedan stod Svenskt Näringslivs VD Urban Bäckström och krävde att löntagarna skulle avstå från löneökningar för att inte äventyra företagens existens.
Minsta löneökning skulle försätta företagen i konkurs, påstod han.
Antingen är han en dålig prognosmakare för det svenska näringslivet eller så stod han inför media och bluffade.
Hur taskiga halvårsprognoser kan man ha i hans position?

E24
Affärsvärlden

Minns den stora bluffen!

Minns du hur kapitalägarna, före avtalsrörelsen, klev ut på scenen och vred sina händer i förtvivlan?
Svenskt Näringsliv krävde att löntagarna skulle nöja sig med noll kronor i löneökning i de centrala förhandlingarna.
Den mäktiga lobbyorganisationens förste gråterska, Urban Bäckström, steg fram och jämrade sig högljutt över att det svenska näringslivet stod inför en plågsam död om löntagarna skulle få sin vilja igenom. I helsidesannonser manades domedagsstämningen fram. LO:s krav ”hindrar en snabbare väg ur krisen, leder till högre räntor, färre jobb och högre arbetslöshet” kunde man läsa.
Det var ett stort elände nu mitt i krisen och allt!

Samtidigt gick börsen uppåt, de flesta företag kammade hem stora vinster, aktieägarna fick hyggliga utdelningar och VD:arna saftiga bonusar.

Så nog var det en sabla tur för dig som är löntagare att det finns fackliga organisationer som kan genomskåda kapitalägarnas bluff och som med kraft kan hävda din rätt att vara med om att få del av produktionsresultatet. Särskilt som det huvudsakligen är du och övriga löntagare som skapar det.

Om Svenskt Näringsliv hade fått som de velat skulle löntagarna på varje företag för sig förhandla om lönerna utifrån noll. Enskilda fackklubbar hade fått svårt att stå emot den kompakta skrämselpropagandan och hoten om nedläggning.

Tänk på det du som tror att du är smart när du ställer dig utanför facket, men ändå får del av förhandlingsresultatet!

”Det kan bli katastrof”

”Hundratusentals jobb hotas…”

Urban Bäckström till attack mot facket i SR
”Reallönerna hotas….”

Klasskampen, 2010 års modell

Avtalsrörelsen 2010 har rullat i gång.
Kapitalägarna kommer till förhandlingsbordet och visar upp tomma penningpungar och ojar sig över sitt elände och hur hårt krisen drabbat företag och svenskt näringsliv.
Löntagarna anser sig ha varit krismedvetna nog genom att ha gått med på lönesänkningar i krisavtal, permitteringar och försämrade a-kasserssättningar. För övrigt är årets krav på 2,6 procents lönehöjningar modesta, anser man.
Ungefär så inleds varje avtalsrörelse. Men i år är motsättningarna större än på länge.
Med krisen och en borgerlig regering i ryggen känner sig Svenskt Näringsliv segervisst.
Nu har man chansen att pressa ner lönerna.
Men granskar man företagens kvartalsrapporter verkar inte eländet för kapitalägarna helt bottenlöst.

Några axplock ur tredje kvartalets bolagsredovisningar 2009.

Ericssons nettoresultat var 772 miljoner kronor för tredje kvartalet.
SEB nettoresultat blev 37 miljoner kronor.
Alfa Laval redovisar ett resultat före skatt på 901 miljoner kronor för det tredje kvartalet
Försvarskoncernen Saab redovisar en vinst före skatt på 152 miljoner kronor.
SCA redovisar en vinst före skatt på 2 199 miljoner kronor.
Scanias vinst, före skatt, på 383 miljoner kronor var betydligt bättre än de 54 miljoner som aktieanalytikerna i snitt hade väntat sig.
Electrolux redovisar en vinst på 2 244 miljoner kronor, jämfört med vinsten på 1 170 miljoner kronor för motsvarande kvartal förra året.
Boliden har bättrat på resultatet med över en miljard kronor jämfört med samma tid i fjol. Vinsten före skatt landade på 923 miljoner kronor för årets tredje kvartal.
Bostadsföretaget JM redovisar en vinst före skatt på 157 miljoner kronor för det tredje kvartalet i år.
Nordea redovisar ett rörelseresultat på 832 miljoner euro för det tredje kvartalet.
Handelsbanken redovisar en rörelsevinst på 3 255 miljoner kronor för det tredje kvartalet i år, bättre än väntat.
Telia-Soneras vinst efter finansnetto uppgick till 7 563 miljoner kronor för årets tredje kvartal. Omsättning lyfte från 25 817 miljoner till 27 069 miljoner kronor
Tobakskoncernen Swedish Match redovisar en vinst före skatt på 757 miljoner kronor för årets tredje kvartal. Det kan jämföras med vinsten före skatt på 693 miljoner kronor under samma kvartal i fjol.
Industrikoncernen Trelleborg redovisar en vinst före skatt på 288 miljoner kronor för årets tredje kvartal.
ABB redovisar ett rörelseresultat, inklusive engångsposter, på 1.419 miljoner dollar för det tredje kvartalet 2009.
Assa Abloy redovisar en vinst före skatt på 1.227 miljoner kronor.
AstraZenecas vinst redovisas till drygt 3 032 miljoner kronor för tredje kvartalet, jämfört med 2 443 miljoner motsvarande kvartal förra året, vilket var mycket bättre än väntat.
Industrikoncernen Trelleborg redovisar en vinst före skatt på 288 miljoner kronor för årets tredje kvartal.

Det finns naturligtvis företag som gjort förluster men det gör det ju alltid även när det inte varit kris.

Läs mer om avtalsrörelsen:

LO
Svenskt Näringsliv
Dagens Samhälle

UNT
Expressen
DN.debatt
DN
SvD