Visar inlägg med etikett anställningstrygghet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett anställningstrygghet. Visa alla inlägg

fredag 2 oktober 2020

I landet Lagom finns en lag om medbestämmande i arbetslivet, LAS.

Somliga kan kalla det för en klasskamp. Andra för en kamp om makten över arbetsmarknaden. 

Hur som helst sker den öppet inom både politik och arbetsmarknad. Här är bakgrunden i korthet.

Den gamla lagen från 1982
Lag om anställningsskydd (1982:80), förkortat LAS, är i Sverige den lag som skyddar arbetstagare vid uppsägningar och avskedanden. Den nuvarande lagen antogs 1982, och ersatte då den tidigare LAS (1974:12).
I Lag om anställningsskydd (1982:80) infördes bland annat regler om provanställning och anställningsformen visstidsanställning vid tillfällig arbetsanhopning. Tidigare hade uppsägningsrätten genom lag inskränkts för vissa grunder, bland annat fackföreningstillhörighet 1936 och graviditet 1939.
LAS gäller för alla arbetstagare med undantag för de i företagsledande ställning.

Januariöverenskommelsen
För att kunna behålla regeringsmakten gjorde socialdemokraterna, miljöpartiet, centerpartiet och liberalerna, efter förhandlingar, en överenskommelse om reformer som de tillsammans skulle stå bakom. Januariavtalet ("JA"), även kallad fyrpartiuppgörelsen, januariöverenskommelsen ("JÖK") eller 73-punktsuppgörelsen är en skriftlig överenskommelse mellan de fyra partierna.
Avtalet rubricerades ”Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna” och publicerades den 11 januari 2019. Stefan Löfven röstades fram till statsminister och regeringsbildare 18 januari 2019, mer än 18 veckor efter riksdagsvalet, och kunde därmed bilda Regeringen Löfven II.
Avsikten med JÖK var att hindra de konservativa partierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att ta regeringsmakten.
Bland de 73 punkterna i överenskommelsen fanns en om att tillsätta en utredning om modernisering av arbetsrätten.
Utredningsuppdraget skulle redovisas till regeringen senast den 31 maj 2020. Enligt januariavtalet ska förändringarna i LAS genomföras senast 2021. Punkten var ett krav från C och L var ett villkor för att gå med på uppgörelsen.

Förslaget till en moderniserad arbetsrätt
Förslaget lades fram i juni 2020.  Utredningen om en moderniserad arbetsrätt” Stockholm 2020 SOU 2020:30
736 sidor

Arbetsmarknadens parter förhandlar om ny arbetsrätt
För att slippa statlig inblandning i arbetsrätten inledde LO, PTK och Svenskt Näringsliv förhandingar om en ny arbetsrätt. I fall de inte skulle komma överens skulle regeringen försöka driva igenom förslaget om en ny arbetsrätt.
Förhandlingarna började tisdagen den 18 augusti och hade ett stoppdatum den sista september.

Lasförhandlingarna kraschade
Den 1 oktober 2020 gav LO, PTK och Svenskt Näringsliv upp försöken att enas om anställningstryggheten.
Facken kan nu istället komma att driva krav på ökad trygghet i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen sparkar igång
Förbundens lönerörelse, den egentliga avtalsrörelsen, startar den 2 oktober 2020.
485 kollektivavtal ska förhandlas. Cirka 2,8 miljoner anställda är berörda.

Kommentarer

Lag och avtal
Arbetet 
SvD

 


tisdag 4 januari 2011

Jobba och håll käften!

En 28-åring jobbade i början av december kvällsskiftet på Volvo Powertrain i Skövde.
På rasten gick han in på Facebook och skrev om att han längtade hem. Hans mamma var sjuk och dog två dagar senare.
”En dag kvar av veckan på detta dårhus” skrev han.
Två av hans kompisar kommenterade statusen och då lade 28-åringen till:
Det är ”inget fel på Volvo. Är bara inte så sugen på att jobba just för stunden”.
Men 28-åringen blev uppsagd på grund av illojalitet. De två kamrater som kommenterat hans Facebookstatus fick inte heller fortsätta.
Alla tre var anställda genom ett bemanningsföretag.
Eftersom bemanningsföretaget har Volvo som storkund fanns det inte längre jobb för 28-åringen när han blivit svartlistad där. Så han blev av med jobbet och har varit arbetslös sedan dess.

Sens moral: Bit inte den hand som föder dig. Kritisera inte dem som bestämmer. Arbeta och håll käften.

Enligt en undersökning av SEB använder allt fler företag sig av bemanningsföretag.
Bland företag med 50—249 anställda uppger 98 procent att de har nyanställt personal det senaste året. Av företag med 10—49 anställda har 78 procent nyanställt och bland dem med 1—9 anställda är siffran 37 procent.
20 procent av företagen har inhyrd personal.
Bland de större företagen har 62 procent inhyrd personal, bland de mellanstora är det 35 procent och bland de mindre företagen är det 18 procent.

fredag 17 december 2010

Professorer vill sänka lönerna, fast inte för sig själva utan för dig som är löntagare

Långtidsutredningen 2011 har fått finansdepartementets uppgift att lägga förslag som gör att arbetsmarknaden kan fungera bättre. Huvudbetänkandet kommer i februari nästa år, men flera bilagor har redan släppts.
Nils Gottfries, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, föreslår att personer över 55 år ska få lägre lön, kombinerat med enklare arbetsuppgifter.
– Man kanske inte är lika produktiv vid 60 som vid 40 år, påpekar han.
Den franske arbetsmarknadsforskaren Pierre Cahuc, professor vid Ecole Polytechnique i Paris föreslår att turordningen vid uppsägningar slopas.

Allt sedan Sven Otto Littorin tvingades avgå ur regeringen har hökarna inom Svenskt Näringsliv och fundamentalisterna inom alliansen vädrat morgonluft och mobiliserat för att ge arbetsgivarna ökad makt över arbetet.

De bägge ekonomiprofessorerna utgår från teoretiska modeller i sina bedömningar och glömmer att arbetskraften är människor, att företagen gjort stora vinster, att löntagarna har hållit tillbaka sina krav och att produktiviteten samtidigt har ökat, d.v.s. arbetsgivarna får ut mer av arbetskraften än tidigare.

Det löjliga är att det inte heller är bevisat att en försämrad anställningstrygghet gynnar sysselsättningen.

Varför föreslår inte professorerna att arbetsgivarna får total makt att anställa och avskeda och ensidigt fastställa lönerna?

Lag&Avtal

DN

Privata Affärer

tisdag 24 augusti 2010

Propaganda i stället för journalistik

”Företagen rasar mot LAS” är rubriken – och den märkliga slutsatsen – av en ”enkät” som Veckans Affärer gjort. VA har frågat ett femtiotal av landets medelstora företag vad de vill förändra under nästa mandatperiod. Endast 20 företag från olika branscher med mellan 175 och 250 anställda har svarat på enkäten.
Bortfallet är alltså betydligt större än de svarande.
”Majoriteten av de svarande”, alltså över tio, vill förändra LAS. Lika många vill även ha sänkta skatter och avgifter.
Tacka fan för det. Det ligger i företagarnas intresse att utan hinder kunna sparka vem de vill av de anställda. Och naturligtvis vill de ha så låga utgifter som möjligt.

Även om man bortser från det stora bortfallet av svarande, är den här typen av enkäter värdelösa som faktaunderlag.
Om t.ex. Dagens Arbete eller LO-tidningen gick ut och frågade 5000 löntagare om de vill ha tryggare anställning, högre lön och bättre arbetsmiljö, torde majoriteten av de tillfrågade svara positivt på frågorna.

Det allvarliga är att VA:s uppgift, i det här fallet, uppenbart inte är journalistiskt utan ett led i alliansens propaganda.
Men något kan man skönja var intressemotsättningen mellan kapital och arbete går.