Moderat föreslår lustmord på löntagares rättigheter

”Dags att dödförklara den svenska modellen”

skriver Rasmus Törnblom, ordförande för Moderata ungdomsförbundet, i SvD Näringsliv debatt i dag.

Nu visar det sig att det inte är den svenska modellen han vill åt utan de arbetslivslagar som stiftades av socialdemokratiska regeringar under 1970-talet.

I sina luddiga formuleringar nämner han inte vilka lagar han avser så jag gör det här:
Kvittningslagen (Lag om arbetsgivare kvittningsrätt) 1970:215, Främjandelagen (Lag om vissa anställningsfrämjande åtgärder) 1974:13, Förtroendemannalagen (Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen) 1974:358, Studieledighetslagen (Lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning) 1974:981, Medbestämmandelagen (MBL) (Lag om medbestämmande i arbetslivet) 1976:580, Semesterlagen (Semesterlag) 1977:480, Arbetsmiljölagen (Arbetsmiljölag) 1977:1160, LAS (Lag om anställningsskydd) 1982:80.
Syftet med att döda dessa lagar är enligt Rasmus Törnblom att göra arbetsmarknaden mer ”flexibel” till båtnad för alla arbetslösa. Med ”flexibel” tycks han avse den gamla högerbetydelsen att flexibilitet är lika med ökad makt för arbetsgivarna.
Om man överför Törnbloms resonemang från arbetslivsområdet till, låt oss säga trafikområdet, skulle en stor del av slopandet av trafiklagstiftningen öka ”flexibiliteten” i trafiken och göra den mer effektiv.
Naturligtvis kommer Törnblom inte med några bevis för, inga hänvisningar till och inga erfarenheter av hur ett slopande av dessa lagar skulle skapa fler arbetstillfällen för de arbetslösa.
Det är bara ett tomt idisslande av gamla högerhypoteser.

Törnblom spiller i stället mycket krut på att måla upp en motsättning mellan fackföreningsrörelsens medlemmar och dem som är arbetslösa. Han påpekar också att arbetslivslagarna från 70-talet inte är en del av den svenska modellen.
I det sistnämnda har han delvis rätt. Staten gick in och stiftade lagar på områden som enligt svensk modell traditionellt hör till parternas förhandlingsområde.
Men under mer än tre decennier har dessa lagar slipats av och modifierats av praxis och förhandlingstillägg så att dess tillämpning i dag är lika mycket förhandlingsresultat som lag. Dessutom har borgerliga regeringar redan monterat ner en del lagliga rättigheter för löntagarna
Törnblom borde redovisa på vilket sätt ett lustmord på ett antal arbetsmarknadslagar kan öka sysselsättningen.
Han borde samtidigt redovisa vilka konsekvenser ett sådant mord skulle ha för löntagarnas trygghet på arbetsmarknaden.

Jobba och håll käften!

En 28-åring jobbade i början av december kvällsskiftet på Volvo Powertrain i Skövde.
På rasten gick han in på Facebook och skrev om att han längtade hem. Hans mamma var sjuk och dog två dagar senare.
”En dag kvar av veckan på detta dårhus” skrev han.
Två av hans kompisar kommenterade statusen och då lade 28-åringen till:
Det är ”inget fel på Volvo. Är bara inte så sugen på att jobba just för stunden”.
Men 28-åringen blev uppsagd på grund av illojalitet. De två kamrater som kommenterat hans Facebookstatus fick inte heller fortsätta.
Alla tre var anställda genom ett bemanningsföretag.
Eftersom bemanningsföretaget har Volvo som storkund fanns det inte längre jobb för 28-åringen när han blivit svartlistad där. Så han blev av med jobbet och har varit arbetslös sedan dess.

Sens moral: Bit inte den hand som föder dig. Kritisera inte dem som bestämmer. Arbeta och håll käften.

Enligt en undersökning av SEB använder allt fler företag sig av bemanningsföretag.
Bland företag med 50—249 anställda uppger 98 procent att de har nyanställt personal det senaste året. Av företag med 10—49 anställda har 78 procent nyanställt och bland dem med 1—9 anställda är siffran 37 procent.
20 procent av företagen har inhyrd personal.
Bland de större företagen har 62 procent inhyrd personal, bland de mellanstora är det 35 procent och bland de mindre företagen är det 18 procent.