Den arbetande människan

De första människorna, Adam och Eva, levde arbetsbefriade i Paradiset.
Men sedan de hade smakat på kunskapens förbjudna frukt blev de straffade med utvisning av sin Skapare.

Enligt första Mosebokens 3: e kapitel och 17:e vers säger Skaparen: ”I ditt anletes svett ska du äta ditt bröd. Med möda skall du hämta din näring från den så länge du lever, törne och tistel skall den ge dig. ”
Skaparen gör klart för Adam och Eva deras, och hela mänsklighetens, livsvillkor.
Vi människor måste helt enkelt arbeta för vår överlevnad.

Människan tycks annars vara som skapt för arbete.
Vår kropp med nerver, lemmar, muskler, handens känsliga fingrar, synen, hörseln och vår förmåga att samordna alla dessa fysiska förutsättningar är i sig en fantastisk arbetsmaskin.

Våra hjärnors förmåga att minnas, planera, ordna, fantisera, kombinera, dra slutsatser tillsammans med vår förmåga till samarbete med andra människor gör oss till något helt unikt i vårt kända universum.

Människan har utvecklat arbetet och utvecklats genom arbetet.

Genom sin konstitution har människan, på gott och ont, utvecklat och förändrat världen och påverkat naturen.

Arbetet och produktionen är grunden för människans ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.

Arbetet skiljer människan från andra levande varelser.

I arbetet kan människan:

• formulera en avsikt, en idé, ett mål för sina handlingar och att rätta handlingarna för att nå målet

• ständigt välja mellan många olika handlingsalternativ för att nå målen

• tänka abstrakt. Hon kan t.ex. fantisera, använda symboler och tänka i form av modeller

• minnas och att lära av framgångar och misstag. Hon kan dra slutsatser.

• kommunicera med andra individer av arten genom talförmågan och tankeförmedling. Lärandet.

• samverka med andra individer. Social förmåga.

• kunna föreställa sig andra individers känslor, tankar och reaktioner, och reagera på dem. Empatisk förmåga.

• organisera och ordna. Definiera, utesluta, sortera, prioritera.

• kombinera och lägga samman information och dra nya slutsatser av den samlade informationen

Människan har alltid arbetat för att skaffa sig föda, kläder, boende, trygghet och övriga livsvillkor.

I sitt arbete utvecklar människan sina färdigheter vilket ger upphov till uppfinningar, upptäckter, nytänkande, kunskapsutveckling och övrigt framåtskridande.

Ända sedan den arbetande människan uppträde på vårt klot har hon strävat efter att

– bättre utnyttja energi och kraftöverföring.
Exempel: hävstången, stenslungan, elden, djur som dragare, hjulet, vindkraften, vattenkraften, kugghjulet, ångkraften, elektriciteten, atomkraft.

– underlätta och göra transporterna mer effektiva.
(hjulet, flytetyg, segelfartyg, kanaler, ångfartyg, valvbyggnad, järnväg, bilen, infrastrukturen, flyget)

– förfina och utveckla verktyg för bearbetning, framställning och produktion
(stenyxan, nålen, spjutet, metallyxan, drillborren, vävstolen, drejskivan, svarven, maskiner, automatisering, robotisering)

– finna nya material och ämnen
(metaller, keramik, papper, glas, petroleum, plaster, grundämnen)

– komma på bättre och effektivare metoder i arbetet
(plogen, skäran, kvarnen, drejskivan, bevattning, växelbruk, metallbearbetning, gruvdrift, fabriken,  löpande bandet, automationen, robotisering, arbetsorganisation)

– skapa ett bättre och effektivare varuutbyte, handel, organisation och ekonomi
(marknadsplatser, pengar, alfabete, bokföring, värdepapper, bolagsbildning, kreditinstitut, kapitaliseringsinstitutioner)

– kunna orientera sig i tid och rum, mäta, väga och ordna
(tidmätning, matematiken, mått-, vikt och volymsystem, termometern, kartor, standardisering, räknemaskinen, sensorer, satellitnavigering)

– förstärka sina sinnen och sin fysiska förmåga
(pilbågen, utväxlingen, skruven, kugghjulet, optiken, sprängämnen, glödlampan, maskiner)

– förbättra medel och metoder för information, kommunikation och dokumentation
(skrivkonsten, boktryckarkonsten, fotografering, telegrafen, telefonen, radion, film, ljudupptagning, televisionen, datorer, Internet, satellitöverföring)

– förbättra möjligheterna till vård och hälsa
(läkemedel, operationsmetoder, medicin, hälsovårdsorganisation)

– öka möjligheterna för näringsavkastning och näringstillförsel
(odla, växtförädling, skördemetoder, växelbruk, genmanipulation)

– öka slagkraften för erövring av andra människors resurser och försvar av de egna
(befästningsverk, krigsfartyg, bomber, skjutvapen, arméorganisation, skyddskläder, atombomben)

– öka gränserna för sin förmåga att uppfatta och förutsäga tillvaron och dess förutsättningar
(astronomi, psykologi, filosofi, vetenskaper, konstskapande)

 - öka det organiserade samarbetet och informationsutbytet mellan människor skapa förutsättningar för kulturell utveckling.

(samhällsorganisation, juridik, politik, demokrati, nationer, allianser, internationalism)

- expandera sitt livsutrymme
(upptäcksresor, expeditioner, kolonisation, rymdresor)

Kort sagt: människan har alltid strävat efter att göra det mesta möjliga av det minsta möjliga.
Och under de senaste trehundra åren så snabbt som möjligt.

Denna strävan har drivits fram av människans kamp för överlevnad men också stimulerats av nyfikenhet, upptäckarglädje och skapande förmåga samt av makt- och vinningslystnad.

Samtidigt med vinsterna har dessa utvecklingssträvanden förändrat världen, inneburit överexploatering och miljöförstörelse. Arbetet skapar värden men orsakar samtidigt förstörelse.

I dag är detta en ny utmaning för mänskligheten, att skapa utan att samtidigt förstöra och att ersätta eller återställa det som redan förstörts.

 

Bibeln 
Människans utveckling 
Lista över fossil ur människans evolution  

 

 

Hur borde världen vara och hur är den?

Om något opinionsinstitut skulle fråga ett representativt urval av världens människor om hur de anser att världen borde vara skulle de antagligen få ungefär samma svar som jag fick, i en högst ovetenskaplig studie, då jag frågade min närmaste omgivning.

Pröva själv! Ställ frågan: Hur borde vår värld vara?

Svaren jag fick var följande:
Fredlig – inga krig och konflikter
Jämlik – inga fattiga och inga rika, ingen som står över någon annan,
Rättvis – ingen utnyttjar någon annan
Hållbar – ingen natur utarmas eller överexploateras
Kärleksfull – inget hat, ingen aggression, alla hjälper varandra
Trygg – ingen ska känna sig hotad, utnyttjad, utsatt, utanför, undanskuffad,
Hälsosam – inga sjukdomar och om sjukdomar finns så en bra vård
Fri – Ingen skulle vara utsatt för tvång utan kunna utveckla sig fritt utifrån sina egna resurser.

Själv håller jag med om att detta vore så nära en paradisisk tillvaro som är möjlig. Vad anser du?

Men hur är vår värld i verkligheten?
Krig - krig och konflikter pågår ständigt
Ojämlik – skillnaden mellan fattiga och rika är konstant eller ökar, samhället bygger på hierarkier
Orättvis – en del människor utnyttjar andra för sin egen vinning
Ohållbar – natur och människor exploateras och utarmas och gör slut på jordens resurser
Full av hat – hat, aggression, konkurrens finns där ständigt
Otrygg – många människor är hotade, utnyttjade, utsatta, utanför, undanskuffade, på flykt
Ohälsosam – sjukdomar, brist på vård och omsorg, många människor dör i onödan
Ofri – Alltför många människor hindras i sin utveckling.

Vad är det som gör att skillnaden är så stor mellan hur vi önskar att världen skulle vara och hur det i verkligheten är?
Bestämmer inte vi själva över vår värld? Vilka eller vad är det som avgör?

Finns det någon forskning på problemet?

Det finns i alla fall statistik och fakta om hur världen är:

Globalis statistik, Svenska FN-förbundet
SIPRI Årsbok 2015 
UNHCR, Sverige 
Oxfam ”8 rika män äger lika mycket som hälften av världen”
UNDP, Milleniemålen ”Blir värden bättre?” 
UNDP Globala målen
Regeringen, Klimatavtalet från Paris
Regeringen ”Mänskliga rättigheter”
Världshälsoorganisationen, WHO, 

Moderat föreslår lustmord på löntagares rättigheter

”Dags att dödförklara den svenska modellen”

skriver Rasmus Törnblom, ordförande för Moderata ungdomsförbundet, i SvD Näringsliv debatt i dag.

Nu visar det sig att det inte är den svenska modellen han vill åt utan de arbetslivslagar som stiftades av socialdemokratiska regeringar under 1970-talet.

I sina luddiga formuleringar nämner han inte vilka lagar han avser så jag gör det här:
Kvittningslagen (Lag om arbetsgivare kvittningsrätt) 1970:215, Främjandelagen (Lag om vissa anställningsfrämjande åtgärder) 1974:13, Förtroendemannalagen (Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen) 1974:358, Studieledighetslagen (Lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning) 1974:981, Medbestämmandelagen (MBL) (Lag om medbestämmande i arbetslivet) 1976:580, Semesterlagen (Semesterlag) 1977:480, Arbetsmiljölagen (Arbetsmiljölag) 1977:1160, LAS (Lag om anställningsskydd) 1982:80.
Syftet med att döda dessa lagar är enligt Rasmus Törnblom att göra arbetsmarknaden mer ”flexibel” till båtnad för alla arbetslösa. Med ”flexibel” tycks han avse den gamla högerbetydelsen att flexibilitet är lika med ökad makt för arbetsgivarna.
Om man överför Törnbloms resonemang från arbetslivsområdet till, låt oss säga trafikområdet, skulle en stor del av slopandet av trafiklagstiftningen öka ”flexibiliteten” i trafiken och göra den mer effektiv.
Naturligtvis kommer Törnblom inte med några bevis för, inga hänvisningar till och inga erfarenheter av hur ett slopande av dessa lagar skulle skapa fler arbetstillfällen för de arbetslösa.
Det är bara ett tomt idisslande av gamla högerhypoteser.

Törnblom spiller i stället mycket krut på att måla upp en motsättning mellan fackföreningsrörelsens medlemmar och dem som är arbetslösa. Han påpekar också att arbetslivslagarna från 70-talet inte är en del av den svenska modellen.
I det sistnämnda har han delvis rätt. Staten gick in och stiftade lagar på områden som enligt svensk modell traditionellt hör till parternas förhandlingsområde.
Men under mer än tre decennier har dessa lagar slipats av och modifierats av praxis och förhandlingstillägg så att dess tillämpning i dag är lika mycket förhandlingsresultat som lag. Dessutom har borgerliga regeringar redan monterat ner en del lagliga rättigheter för löntagarna
Törnblom borde redovisa på vilket sätt ett lustmord på ett antal arbetsmarknadslagar kan öka sysselsättningen.
Han borde samtidigt redovisa vilka konsekvenser ett sådant mord skulle ha för löntagarnas trygghet på arbetsmarknaden.

Det är bara att välja

Hur vill du bli bemött av dina medmänniskor?

       av deras självgodhet, misstänksamhet och njugghet

       av deras humanitet, öppenhet och gästfrihet?

Det är bara att välja.

Men eftersom du bor och lever i Sverige behöver antagligen inte välja. Du lever ju i ett tryggt och rikt samhälle där du är aktad och respekterad av din omgivning och från vilket du obehindrat reser till vilka turistmål du vill, och varifrån du kommer tillbaka till dit mysiga ombonade hem och till dina närmaste.

Du riskerar inte att din hembygd bombas sönder, att dina närmaste blir mördade, att polisen tar dig för något du inte gjort, att du inte kan besöka ett sjukhus för att det inte längre finns, att dina barn inte har någon skola att gå till, att du inte har något jobb eftersom din arbetsplats inte längre existerar.

Men så kommer det människor till ditt vackra och trygga land, Sverige, och stör din lugna mysiga tillvaro.
De har varit med om allt det du sluppit.
De flyr från krig och elände som förvandlat deras relativa trygghet till kaos, otrygghet och fattigdom.
De ber om din hjälp.

Du säger att visst skulle du vilja hjälpa men tyvärr har Sverige inga möjligheter att ta emot alla, så tyvärr…
Är du då säker på att ditt svar inte beror på självgodhet och egoism maskerad till förnuft?
För du har ju ingen aning om hur många som den svenska nationen kan ta emot.

Eller bemöter du flyktingarna enligt den gyllene regeln?
Det är en levnadsregel som finns över hela världen, och har funnits, i tusentals år. Regeln uttrycks inom kristendomen, islam, judendomen, hinduismen, buddhismen, konfucianismen, taoismen och många andra religioner och tankesystem.

Inom kristenheten lyder den: ”Allt vad du vill att dina medmänniskor ska göra för dig, bör du också göra för dem.” (Matt. 7:12, Bibel 2000)

Det är ingen religiös regel, det är en praktisk regel om hur vi människor på vårt lilla klot i universum ska leva för att överleva.
Den är en grundläggande regel för hur vi människor ska leva tillsammans.

Flyktingarna kan inte välja. De blir mottagna som du väljer att ta emot dem.

Jan Björklund och folkpartiet misstror människors kreativitet och energi

Jan Björklund talade idag i Almedalen bland annat om ”curlingsamhället” - om att individen måste ta större ansvar för att klara skolan och arbetslivet.

– Hela vårt samhälle riskerar att bli ett curlingsamhälle där inte bara vi vuxna curlar våra barn utan där samhället curlar de vuxna”, sa han.

Om jag förstod rätt menar han med detta en politik som utformas på ett sätt så att stat och kommun tar hand om sina medborgare till den milda grad att individerna blir helt beroende av stöd och bidrag. Medborgarna passiviseras och blir oförmögna att ta egna initiativ, tror Björklund.

Hemska tanke om det vore sant.
Men det är dessbättre inte sant utan är bara är en gammal nyliberal dogm och skröna som dök upp bland borgerliga politiker ungefär samtidigt som begreppet curlingförälder.

DN hade t.ex. en ledare om detta för elva år sedan.

Begreppet ”curlingpolitik” tar nyliberaler till för att kunna angripa välfärdspolitiken. ”Så  går det med för mycket välfärd! Alla blir zombies.”

Jan Björklund litar alltså inte på att alla människor har en inneboende lust att skapa och tänka själva. Han tror att det är politiken som danar individen efter sin avbild.
Det finns emellertid inga belägg för att det är så. Tvärtom visar erfarenheterna att det är i de fattigaste delarna av världen, där det saknas all tillstymmelse till välfärd, som apatin och håglösheten är som störst bland medborgarna. Där de fattigaste effektivt hålls i fattigdom.
Och även i rika länder med underutvecklad allmän välfärd finns stora grupper som hamnat i apati och oförmåga att ta sig upp ur eländet. USA är ett sådant exempel.

Otrygghet förlamar.

Om det finns något i dagens svenska tillvaro som hämmar människors möjlighet att förverkliga sig själva så är det ett ensidigt och gammalmodigt arbetsliv. I vardagsverkligheten möter de flesta människor sin curlingtillvaro på arbetsplatsen.

En stor del av arbetslivet är fortfarande utformat så att den anställde ska utföra sina bestämda uppgifter efter bestämda mönster, på bestämda tider. Tänka så litet som möjligt själv och inte protestera. Halva sin vakna tid.

På många jobb är det mesta bestämt och tillrättalagt, ordning och reda pengar på fredag. Inte få av den typen av arbeten är sådana som nyliberaler vill subventionera och reservera för unga arbetslösa.

Jo, jag vet att vissa arbeten och arbetsplatser, särskilt välbetalda som kräver utbildning, utgör goda undantag från curlingsamhället men inom tillverkningsindustrin och stora stycken av servicesektorn gäller nog mest curlingtillvaron.

AB Ledare 

DN Ledare 2004 

Sverigedemokratiska ungdomsförbundet, SDU, 2013