Hur borde världen vara och hur är den?

Om något opinionsinstitut skulle fråga ett representativt urval av världens människor om hur de anser att världen borde vara skulle de antagligen få ungefär samma svar som jag fick, i en högst ovetenskaplig studie, då jag frågade min närmaste omgivning.

Pröva själv! Ställ frågan: Hur borde vår värld vara?

Svaren jag fick var följande:
Fredlig – inga krig och konflikter
Jämlik – inga fattiga och inga rika, ingen som står över någon annan,
Rättvis – ingen utnyttjar någon annan
Hållbar – ingen natur utarmas eller överexploateras
Kärleksfull – inget hat, ingen aggression, alla hjälper varandra
Trygg – ingen ska känna sig hotad, utnyttjad, utsatt, utanför, undanskuffad,
Hälsosam – inga sjukdomar och om sjukdomar finns så en bra vård
Fri – Ingen skulle vara utsatt för tvång utan kunna utveckla sig fritt utifrån sina egna resurser.

Själv håller jag med om att detta vore så nära en paradisisk tillvaro som är möjlig. Vad anser du?

Men hur är vår värld i verkligheten?
Krig - krig och konflikter pågår ständigt
Ojämlik – skillnaden mellan fattiga och rika är konstant eller ökar, samhället bygger på hierarkier
Orättvis – en del människor utnyttjar andra för sin egen vinning
Ohållbar – natur och människor exploateras och utarmas och gör slut på jordens resurser
Full av hat – hat, aggression, konkurrens finns där ständigt
Otrygg – många människor är hotade, utnyttjade, utsatta, utanför, undanskuffade, på flykt
Ohälsosam – sjukdomar, brist på vård och omsorg, många människor dör i onödan
Ofri – Alltför många människor hindras i sin utveckling.

Vad är det som gör att skillnaden är så stor mellan hur vi önskar att världen skulle vara och hur det i verkligheten är?
Bestämmer inte vi själva över vår värld? Vilka eller vad är det som avgör?

Finns det någon forskning på problemet?

Det finns i alla fall statistik och fakta om hur världen är:

Globalis statistik, Svenska FN-förbundet
SIPRI Årsbok 2015 
UNHCR, Sverige 
Oxfam ”8 rika män äger lika mycket som hälften av världen”
UNDP, Milleniemålen ”Blir värden bättre?” 
UNDP Globala målen
Regeringen, Klimatavtalet från Paris
Regeringen ”Mänskliga rättigheter”
Världshälsoorganisationen, WHO, 

Facket - en global demokratisk rättighet

Antalet löntagare blir allt fler i världen, men också antalet kränkningar av de anställda, arbetsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar.

Stora grupper löntagare utesluts från inkomster på grund av arbetslöshet och många fattiga människor tvingas till barnarbete och slavliknande arbetsförhållanden.

Miljontals löntagare drabbas av arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Tusentals löntagare i världen dör varje dag på sin arbetsplats. I Sverige minskar arbetsolyckorna men arbetssjukdomarna ökar.

Löntagarnas möjligheter att förbättra sina villkor är att de kan organisera sig i fria fackföreningar.

Att organisera sig i fria fackföreningar hör till de grundläggande demokratiska rättigheterna i moderna samhällen.
Det första en diktatur brukar göra är följaktligen att förbjuda fri fackföreningar eller kraftigt begränsa dess möjligheter. Det visar den moderna historien från fascismen i Italien på 1920-talet, den Tyska nazismen på 1930-talet och den sovjetiska kommunismen mellan 1924- 1990.

I länder som Kina, Saudiarabien, Pakistan, Bangladesh, Qatar m.fl. håller inte de fackliga rättigheterna demokratisk standard. Löntagarna har därmed svårt att hävda sina intressen och skydda sig mot överexploatering.

I många länder är det förenat med livsfara att arbeta fackligt. Det framgår av den rapport om kränkningar av fackliga rättigheter som Internationella Fackliga Samorganisationen, IFS, publicerar årligen.

Men även i många demokratiska länder, till exempel USA, begränsas fackets möjligheter genom lagstiftning till förmån för kapitalägarna.

I Europa är det bland annat i Storbritannien, Ungern, Spanien, Polen och Rumänien som arbetare fått det tuffare.

Svenska borgerliga politiker brukar anse att den svenska fackföreningsrörelsen har för stor makt. Men maktbalansen mellan kapitalägare och löntagare har utvecklats efter hundra år av demokratisk maktkamp och förhandlingar.  En statlig reglering av maktförhållandena skulle vara ett steg tillbaka för demokratin.

Och i dag kan inte heller fackföreningarna, lika litet som kapitalet, ses som enbart nationella angelägenheter. Även facket är globalt.

Här är några länkar till webbplatser som visar fackets ställning i olika länder

Union-to-union 

Human Rights Watch 

Worker Fatalities& Catastrophes 2015, Map 

Labour Start 

LO Kränkningar av fackliga rättigheter 

Unicef, om barnarbete 

Amnesty om gästarbetarna i Qatar 

InternationalTrade Union Confederation  

ILO 

DN om facket i USA (Svante Nycander) 

Löntagarna tar de största riskerna

Det påstås att investerarna tar en risk när de satsar pengar i företag.

Med det avses en ekonomisk risk. Fast inte sällan är det andras, dina och mina, pengar som investerarna riskerar.

Även löntagarna tar en ekonomisk risk i företaget eftersom deras anställning, och därmed inkomst, kan upphöra vid konjunkturförändringar eller om företaget är illa skött.
Men löntagarna kan dessutom riskera sitt liv och sin hälsa i arbetet.

FN-organet ILO uppskattar att cirka 2,3 miljoner kvinnor och män runt om i världen dör i arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar varje år. Det motsvarar mer än 6000 dödsfall varje dag. I hela världen sker det omkring 340 miljoner arbetsolyckor och 160 miljoner offer för arbetsrelaterade sjukdomar årligen.
Farliga ämnen beräknas leda till 651279 dödsfall per år.

Det finns många exempel hur löntagare fått riskera liv och hälsa i produktionen.

Ett svenskt exempel är Lomma Eternit där ett par hundra arbetare miste livet i en kvävande sjukdom på grund av arbetet i företaget.
Under årtionden blev arbetarna allt sjukare medan investerarna tjänade pengar.

 
Hos H&M:s underleverantörer i Kambodja och Bangladesh, dog hundratals arbetare då fabriker rasade på grund av bristande underhåll . Men investerarna hade hunnit kvittera ut de pengar som borde gått till att rusta fabrikerna.

Silkosens verkningar inom olika industrier är ett annat känt fall där produktionen skapat vinster till investerarna men ohälsa och död bland löntagarna.

Gruvraset i Soma i Turkiet, där över två hundra löntagare avled, är ett närbeläget exempel.  Gruvdrift dödar ständigt människor över hela världen.

Vanligen blir arbetarna och deras anhöriga utan ersättning medan investerarna under åratal har kunnat kamma hem utdelningar och vinster tack vare bristfälliga arbetsmiljöer.

Då en olycka inträffat straffas i en del fall företagsledningarna som personligen ansvariga för olyckan.
Det brukar dock inte hjälpa de löntagare som förolyckats eller drabbats av sjukdom och invaliditet  
Och inte drabbar det de investerare som under långa tider, före katastroftillfället, profiterat på de usla arbetsmiljöerna.

Arbetsolyckorna beror vanligen på att företagsledningarna struntar i arbetarskyddet eftersom skyddet kostar pengar eller hindrar verksamheten och att därmed vinsterna minskar. Om lönsamheten minskar kommer investerarna att använda sitt investeringskapital i ett annat, mer lönsamt, företag. Företagsledningar drivs alltså att fuska med arbetarskyddet.

Självklart ska företagets ansvariga dömas för arbetsmiljöbrott men frågan är om inte även investerarna som under lång tid, före katastrofen, tjänat pengar på företagets verksamhet bör betala.

Företagen orsakar inte sällan miljökatastrofer.
Som Bhopalkatastrofen natten till 3 december 1984 då 43 ton metylisocyanat och andra gaser från amerikanska Union Carbides fabrik strömmade ut över den sovande staden. 520 000 människor utsattes för gaserna, 8 000 dog under första veckan, och närmare 200 000 fick olika grader av skador, bl.a. lung- och ögonskador. Greenpeace uppskattar antalet omkomna i låga tal till 20 000 och åtskilliga fler under de följande åren.
De som investerat i företaget långt före katastrofen ställdes inte till svars utan kunde lugnt behålla de vinster som verksamheten givit.

PCB, polyklorerade bifenyler, är en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier som utvecklades på 1920-talet av det multinationella kemi- läkemedels- och jordbruksföretaget Monsanto.
Trots att PCB riskerar att ge leverskador som i värsta fall kan vara ett förstadium till cancer fortsatte användningen av PCB i flera decennier. Först 1978 förbjöds all nyanvändning av PCB helt i Sverige. Ämnet finns dock fortfarande kvar i miljön på grund av dess långa nedbrytningstid.
Men de glada investerarna hade under femtio år inhöstat goda vinster.
Saneringen fick senare betalas av skattebetalarna.

Ett annat exempel på miljökatastrofer är BP i Mexikanska golfen 2010. Här tvingades företaget stå för saneringen men alla de som kunnat berika sig på verksamheten fram till katastroftillfället hade lugnt kunnat glädjas åt sina vinster.

Regnskogar som huggs ner, luftföroreningar, exploatering av icke förnyelsebara resurser m.m. är andra verksamheter som är lönsamma för investerarna men som våra barn i framtiden kommer att tvingas betala.

En nyliberal doktrin säger visserligen att företag inte ska vara några sociala inrättningar.
Men är det rätt att en del människor gör profit på andra människors olycka? Särskilt som olyckorna kanske kunna förhindrats om profitörerna investerat i miljö och säkerhet?

Vad kan man då göra för att mer rättvist fördela risker, ansvar och kostnader i produktionen?

Vi är alla beroende av en hög produktion men är vi verkligen överens om att den ska ske på bekostnad av människors liv och hälsa?

En metod till mer rättvis fördelning av risker skulle kunna vara att investerarna vore skyldiga att ur sina investeringar eller vinster fondera medel för eventuella framtida arbets- och miljökatastrofer.

De som satsar pengar i ett företag och uppbär vinster i företaget borde betala en försäkringsavgift som skulle utfalla då olyckor inträffar.

Men i en global kapitalistisk ekonomi är förslaget omöjligt att genomföra. Dels måste det omfatta alla världens företag eftersom de som står utanför skulle gynnas i konkurrensen och dels skulle investeringsviljan hämmas.

Går det att få rättvisa?

"Eternit and the Great Asbestos Trial", (Eternit och den stora asbest-rättegången).

Uppdrag Granskning

DagensArena

Går vi mot utveckling eller katastrof?

Visserligen ökar det materiella välståndet i delar av världen, men allt för många människor tvingas till otrygghet, svält, förtryck, utnyttjande, katastrofer och för tidig död.

För oss som får del av välståndet är den övriga mänsklighetens lidande ofattbar. Men vi kan inte blunda för eller ignorera det verkliga läget i världen.
Gör vi det riskerar vi att våra barn och barnbarn får dela olyckorna.

Några fakta om läget i världen:

I
Krig och konflikter dödar
Krig och konflikter mellan stater och nationer, inbördeskrig och terrorism leder till miljoner människors död, lemlästande och lidande. Konflikterna orsakar flyktingproblem, materiell och mänsklig förstörelse och deformation.

Sipri

II
Förtryck, våldsregimer, kriminalitet, överexploatering av människor
Överallt i världen utsätts människor för dödshot, förtryck och diskriminering av andra.
Fackligt och politiskt aktiva förföljs och mördas, människorättskämpar fängslas, regimer förtrycker folk, ekonomiska maktgrupper utnyttjar fattiga människor,

Globalportalen
ITUC-CSI
LO-TCO- Biståndsorganisation

III
45 miljoner flyktingar är utan hem, inkomst, och trygghet.
20 miljoner av flyktingarna är barn. Väpnade konflikter, inbördeskrig, etniska motsättningar, klimatförändringar och arbetslöshet tvingar människor att fly från hem och normalt liv.
De flesta av de katastrofer som tvingar människor till flykt orsakas av människan.
Leder till: Fattigdom, sjukdom, kriminalitet, kulturell utarmning, främlingsfientlighet,

UNHCR
Amnesty

IV
Klimatförändringar som människan ger upphov till
Utom de ”naturliga” klimatförändringarna orsakas många förändringar av människans påverkan: T.ex. skogsskövling, föroreningar, överexploatering av icke förnyelsebara resurser, markförstöring,
Leder till: Förändringar i stratosfärens ozonlager, förändringar i ekosystemen och förlust av biologisk mångfald, förändringar i hydrologiska system och tillgången på sötvatten, påfrestningar på livsmedelsproduktion, urbanisering och konflikter.
Människor tvingas fly undan miljökatastrofer och fattigdom.
Det finns även naturliga klimatförändringar men de som orsakas av människa kan vi göra något åt.

WHO
SMHI
Världsbanken
FN:s miljöprogram

V
Fattigdom och svält
Även om fattigdomen minskar i många regioner av världen finns den kvar inom stora områden.
Världens fattigdom leder till svält, trafficking, kriminalitet, prostitution, barnarbete, sociala klyftor, bristande tillit.
En rapport från Rädda Barnen visar att två och en halv miljon barn dör av svält varje år. Det är 300 barn per timme.

Sida
Världsbanken
Världsbanken
FN:s livsmedels- ochjordbruksorganisation, FAO,
RäddaBarnen
Världslivsmedelsprogrammet,FN:s livsmedelsprogram (World Food Programme, WFP) 

VI
Arbetslösheten i världen ökar
Den globala arbetslösheten ökar stadigt de närmaste åren. År 2017 kommer 210 miljoner människor vara utan arbete. Det betyder tretton miljoner fler människor utan jobb jämfört med idag, enligt internationella arbetsorganisationen ILO.
Arbetslösheten ökar mest i de industrialiserade länderna.
Leder till: Utanförskap, kriminalitet, fattigdom, sociala konflikter, främlingsfientlighet,

ILO
ILO

VII
Sociala, ekonomiska och kulturella klyftor ökar
De rika blir rikare de fattiga fattigare. Klyftorna skapar mindre sammanhållning och förståelse mellan olika grupper av människor.

World Economic Forum 

VIII
Globala strukturproblem
Ohållbara ekonomiska, sociala och kulturella strukturer hindrar en sund och human utveckling av jordens resurser.
Finanssystemen fungerar inte längre som motor för arbete och produktion.
Ekonomiska, sociala och kulturella maktstrukturer som inte är demokratiska utan bygger på elitism blir allt mäktigare. Allt färre människor har allt större makt över allt fler.
Korruption, finanskriser,

FN:s regionala informationskontor 

IX
Människors dogmatiska tänkande, extremism , fanatism och dumhet
Många ideologier och religioner kräver lydnad under en enda fastslagen orubblig sanning.
Fanatism och bokstavstroende leder till konflikter och förtryck av oliktänkande och minoriteter.
Totalitära regimer och diktaturer utestänger oliktänkande från samhället.
Amnesty International 

X
Sjukdomar som beror på människans verksamheter
Många sjukdomar skapas på grund av mänskliga aktiviteter. En osund arbetsmiljö eller förstörd miljö ger cancer, silikos och andra sjukdomar. Exploatering av människor, missbruk av droger, onödig smittspridning skapar stora problem för alla människor.

WHO
WHO 

Fler länkar:

Globalportalen
Forum Syd
FN:sregionala informationskontoer för Europa
World Resources Institute 

Ett Gott Nytt År 2014 önskas dig och resten av mänskligheten!

Går vi mot utveckling eller katastrof?

Visserligen ökar det materiella välståndet i delar av världen, men allt för många människor tvingas till otrygghet, svält, förtryck, utnyttjande, katastrofer och för tidig död.

För oss som får del av välståndet är den övriga mänsklighetens lidande ofattbar. Men vi kan inte blunda för eller ignorera det verkliga läget i världen.
Gör vi det riskerar vi att våra barn och barnbarn får dela olyckorna.

Några fakta om läget i världen:

45 miljonerflyktingar är utan hem, inkomst, och trygghet.
20 miljoner av flyktingarna är barn. Väpnade konflikter, inbördeskrig, etniska motsättningar, klimatförändringar och arbetslöshet tvingar människor att fly från hem och normalt liv.
De flesta av de katastrofer som tvingar människor till flykt orsakas av människan.
Leder till: Fattigdom, sjukdom, kriminalitet, kulturell utarmning, främlingsfientlighet,

UNHCR 

Amnesty 

Klimatförändringar som människan ger upphov till
Utom de ”naturliga” klimatförändringarna orsakas många förändringar av människans påverkan: T.ex. skogsskövling, föroreningar, överexploatering av icke förnyelsebara resurser, markförstöring,
Leder till: Förändringar i stratosfärens ozonlager, förändringar i ekosystemen och förlust av biologisk mångfald, förändringar i hydrologiska system och tillgången på sötvatten, påfrestningar på livsmedelsproduktion, urbanisering och konflikter.
Människor tvingas fly undan miljökatastrofer och fattigdom.
Det finns även naturliga klimatförändringar men de som orsakas av människa kan vi göra något åt.

WHO 

SMHI 

Världsbanken 

FN:s miljöprogram 

Krig och konflikter dödar
Krig och konflikter mellan stater och nationer, inbördeskrig  och terrorism leder till miljoner människors död, lemlästande och lidande. Konflikterna orsakar flyktingproblem, materiell och mänsklig förstörelse och deformation.

Sipri 

Arbetslösheten i världen ökar
Den globala arbetslösheten ökar stadigt de närmaste åren. År 2017 kommer 210 miljoner människor vara utan arbete. Det betyder tretton miljoner fler människor utan jobb jämfört med idag, enligt internationella arbetsorganisationen ILO.
Arbetslösheten ökar mest i de industrialiserade länderna.
Leder till: Utanförskap, kriminalitet, fattigdom, sociala konflikter, främlingsfientlighet,

ILO

ILO2 

Fattigdom och svält
Även om fattigdomen minskar i många regioner av världen finns den kvar inom stora områden.
Världens fattigdom leder till svält, trafficking, kriminalitet, prostitution, barnarbete, sociala klyftor, bristande tillit.
En rapport från Rädda Barnen visar att två och en halv miljon barn dör av svält varje år. Det är 300 barn per timme.

Sida 

Världsbanken 

D:o

FN:slivsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, 

Rädda Barnen 

Världslivsmedelsprogrammet, FN:slivsmedelsprogram (World Food Programme, WFP) 

Förtryck, våldsregimer, kriminalitet, överexploatering av människor
Överallt i världen utsätts människor för dödshot, förtryck och diskriminering av andra.
Fackligt och politiskt aktiva förföljs och mördas, människorättskämpar fängslas, regimer förtrycker folk, ekonomiska maktgrupper utnyttjar fattiga människor,

Globalportalen 

ITUC-CSI 

LO-TCO- Biståndsorganisation 

Sociala, ekonomiska och kulturella klyftor ökar
De rika blir rikare de fattiga fattigare. Klyftorna skapar mindre sammanhållning och förståelse mellan olika grupper av människor.

World Economic Forum 

Globala strukturproblem
Ohållbara ekonomiska, sociala och kulturella strukturer hindrar en sund och human utveckling av jordens resurser.
Finanssystemen fungerar inte längre som motor för arbete och produktion.
Ekonomiska, sociala och kulturella maktstrukturer som inte är demokratiska utan bygger på elitism blir allt mäktigare. Allt färre människor har allt större makt över allt fler.
Korruption.

FN:s regionala informationskontor 

Människors dogmatiska tänkande, extremism , fanatism och dumhet
Många ideologier och religioner kräver lydnad under en enda fastslagen orubblig sanning.
Fanatism och bokstavstroende leder till konflikter och förtryck av oliktänkande och minoriteter.
Totalitära regimer och diktaturer utestänger oliktänkande från samhället.

Amnesty International 

Sjukdomar som beror på människans verksamheter
Många sjukdomar skapas på grund av mänskliga aktiviteter. En osund arbetsmiljö eller förstörd miljö ger cancer och andra sjukdomar. Exploatering av människor, missbruk av droger, onödig smittspridning  skapar stora problem för alla människor.

WHO

WHO2

Globalportalen 

Forum Syd 

FN:s regionala informationskontoer förEuropa 

World Resources Institute