Ja eller Nej i morgon?

Den grekiska regeringens desperata kamp mot världens finanssystem har tvingat den att i all hast utlysa folkomröstning i vilken grekerna ska kunna rösta Nej eller Ja till finansmarknadens ultimatum.

Som finansmarknadens ombud står IMF, ECB, EU med dess nyliberala dogmer.
Folkomröstningen har många demokratiska brister. För kort tid för väljarna att sätta sig in i vad valet gäller och otydlig frågeställning på valsedeln. Kritiker har också påpekat att valsedeln har nejalternativet före ja.Men till detta finns en förklaring.

Varje år firar grekerna Nejdagen som en högtid. Nejdagen firas till minne av den folkomröstning som genomfördes den 28 oktober 1940 då Grekland sade ett resolut nej som svar på Benito Mussolinis ultimatum som krävde Greklands kapitulation. Genom heroisk kamp lyckades grekerna därefter sätta stopp för Mussolinis armé och tränga bort inkräktarna från sitt land.

Rolf Fredriksson, SVT
Affärsvärlden
Bloomberg

Går vi mot utveckling eller katastrof?

Visserligen ökar det materiella välståndet i delar av världen, men allt för många människor tvingas till otrygghet, svält, förtryck, utnyttjande, katastrofer och för tidig död.

För oss som får del av välståndet är den övriga mänsklighetens lidande ofattbar. Men vi kan inte blunda för eller ignorera det verkliga läget i världen.
Gör vi det riskerar vi att våra barn och barnbarn får dela olyckorna.

Några fakta om läget i världen:

45 miljonerflyktingar är utan hem, inkomst, och trygghet.
20 miljoner av flyktingarna är barn. Väpnade konflikter, inbördeskrig, etniska motsättningar, klimatförändringar och arbetslöshet tvingar människor att fly från hem och normalt liv.
De flesta av de katastrofer som tvingar människor till flykt orsakas av människan.
Leder till: Fattigdom, sjukdom, kriminalitet, kulturell utarmning, främlingsfientlighet,

UNHCR 

Amnesty 

Klimatförändringar som människan ger upphov till
Utom de ”naturliga” klimatförändringarna orsakas många förändringar av människans påverkan: T.ex. skogsskövling, föroreningar, överexploatering av icke förnyelsebara resurser, markförstöring,
Leder till: Förändringar i stratosfärens ozonlager, förändringar i ekosystemen och förlust av biologisk mångfald, förändringar i hydrologiska system och tillgången på sötvatten, påfrestningar på livsmedelsproduktion, urbanisering och konflikter.
Människor tvingas fly undan miljökatastrofer och fattigdom.
Det finns även naturliga klimatförändringar men de som orsakas av människa kan vi göra något åt.

WHO 

SMHI 

Världsbanken 

FN:s miljöprogram 

Krig och konflikter dödar
Krig och konflikter mellan stater och nationer, inbördeskrig  och terrorism leder till miljoner människors död, lemlästande och lidande. Konflikterna orsakar flyktingproblem, materiell och mänsklig förstörelse och deformation.

Sipri 

Arbetslösheten i världen ökar
Den globala arbetslösheten ökar stadigt de närmaste åren. År 2017 kommer 210 miljoner människor vara utan arbete. Det betyder tretton miljoner fler människor utan jobb jämfört med idag, enligt internationella arbetsorganisationen ILO.
Arbetslösheten ökar mest i de industrialiserade länderna.
Leder till: Utanförskap, kriminalitet, fattigdom, sociala konflikter, främlingsfientlighet,

ILO

ILO2 

Fattigdom och svält
Även om fattigdomen minskar i många regioner av världen finns den kvar inom stora områden.
Världens fattigdom leder till svält, trafficking, kriminalitet, prostitution, barnarbete, sociala klyftor, bristande tillit.
En rapport från Rädda Barnen visar att två och en halv miljon barn dör av svält varje år. Det är 300 barn per timme.

Sida 

Världsbanken 

D:o

FN:slivsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, 

Rädda Barnen 

Världslivsmedelsprogrammet, FN:slivsmedelsprogram (World Food Programme, WFP) 

Förtryck, våldsregimer, kriminalitet, överexploatering av människor
Överallt i världen utsätts människor för dödshot, förtryck och diskriminering av andra.
Fackligt och politiskt aktiva förföljs och mördas, människorättskämpar fängslas, regimer förtrycker folk, ekonomiska maktgrupper utnyttjar fattiga människor,

Globalportalen 

ITUC-CSI 

LO-TCO- Biståndsorganisation 

Sociala, ekonomiska och kulturella klyftor ökar
De rika blir rikare de fattiga fattigare. Klyftorna skapar mindre sammanhållning och förståelse mellan olika grupper av människor.

World Economic Forum 

Globala strukturproblem
Ohållbara ekonomiska, sociala och kulturella strukturer hindrar en sund och human utveckling av jordens resurser.
Finanssystemen fungerar inte längre som motor för arbete och produktion.
Ekonomiska, sociala och kulturella maktstrukturer som inte är demokratiska utan bygger på elitism blir allt mäktigare. Allt färre människor har allt större makt över allt fler.
Korruption.

FN:s regionala informationskontor 

Människors dogmatiska tänkande, extremism , fanatism och dumhet
Många ideologier och religioner kräver lydnad under en enda fastslagen orubblig sanning.
Fanatism och bokstavstroende leder till konflikter och förtryck av oliktänkande och minoriteter.
Totalitära regimer och diktaturer utestänger oliktänkande från samhället.

Amnesty International 

Sjukdomar som beror på människans verksamheter
Många sjukdomar skapas på grund av mänskliga aktiviteter. En osund arbetsmiljö eller förstörd miljö ger cancer och andra sjukdomar. Exploatering av människor, missbruk av droger, onödig smittspridning  skapar stora problem för alla människor.

WHO

WHO2

Globalportalen 

Forum Syd 

FN:s regionala informationskontoer förEuropa 

World Resources Institute 

Konstant kris i kapitalismen

Många ekonomer påstår att kaoset i Europas ekonomi lett till ett finansiellt sammanbrott.
Men kan det inte vara precis tvärtom? Att den ständigt pågående finansiella krisen leder till kaoset i Europa.
Världens finansiella system tycks ju ha förlorat sin funktion att förse produktionen med kapital. I stället verkar finansmarknaden ha utvecklats till ett världsomfattande pyramidspel där lån täcks av nya lån som i sin tur betalas med nya lån i all oändlighet och utan gränser. Spekulanterna döljer sina skulder med värden och tillgångar som inte existerar i verkligheten utan bara som siffror i spekulanternas monitorer.
Staternas ekonomi är starkt förbundna med finansmarkanden och statsskulderna är inteckningar i våra barnbarns inkomster.

När avståndet mellan de upplåsta inbillade ”värdena” och de verkliga underliggande värdena blir för stor, rasar hela pyramiden. Alla spekulanter börjar rusa tillbaka till de verkliga värdena för att rädda sina tillgångar. Krisen blir akut och systemet, som byggt upp ett skydd för spekulanterna, övervältrar betalningen av notan till produktionen, arbetet och skattebetalarna.
Har vi inte sett det förut?

Och är det inte så att det som tidigare kallades kriscykler numera är en ständigt pågående kris. I varje fall har det blivit allt tätare mellan cyklerna, även om de blir akuta i olika delar av världsekonomin vid olika tillfällen.
Eftersom ingenting i systemet förändrats, fortsätter krisen.

Vad som först var ett nödvändigt kreditsystem har utvecklats till en vettlös lånekarusell.
Någon gång under den historiska utvecklingen tycks finanssystemet ha deformerats och förlorat sin grundfunktion att förse produktionen med kapital.

Många ekonomer har nu sagt att finanskrisen är över, och världsekonomin har börjat vända.
Men krisen fortsätter eftersom en ny finanspyramid börjar byggas upp direkt efter kraschen. Det gäller ju att komma överst i pyramiden.
Den akuta krisen har nu i stället flyttats ner till produktionen och de nationella staternas ekonomier som tvingas betala notan.
De känsligaste länderna, som Grekland, Portugal och Spanien, drabbas först. Men är det säkert att det stannar vid dem?

Ingen har uppfunnit detta system. Ingen är skyldig till det och ingen kan ställas till svars. Det kapitalistiska systemet har vuxit fram under historien utan plan och utan mål. Dagens kapitalism är ett resultat av människors strävanden under tusentals år. Under utvecklingens gång har vissa företeelser i samhället förstärkts medan andra har tryckts undan. Hierarkier, belöningssystem, centrum och periferi, kapitalbildning, mänskliga relationer, värderingar, arbete och produktion har sakta förändrats. I dag har vi världskapitalismen och det finns inga alternativ i nutiden.

Frågan är om det är möjligt att i dag reglera finanssystemet så att det åter börjar fungera eller om vi måste invänta ett slutligt sammanbrott.
Hur ska arbetet och produktionen kunna bli en naturlig grund för finanssystemet?
Det är ändå i arbetet och produktionen som kapitalet bildas.



AB
E24
E24
E24
Affärsvärlden
Affärsvärlden
SvD Näringsliv
SvD Näringsliv
Veckans Affärer