Skriv om Bibeln före nyutgivning!

Sedan Tintin i Kongo rensats bort från Bibliotekens barnbokshyllor och Pippi Långstrumps pappa inte längre får vara ”negerkung” är det nu Jan Lööfs böcker som censureras.

Men det är ingen pryd bibliotekarie (om nu sådana finns), eller lättkränkt överbeskyddande förälder som reagerat utan det är förlaget som ger ut Lööfs böcker, Bonnier Carlsen, som inte vill ge ut nya upplagor om inte först vissa förändringar i främst bildmaterialet görs.

Förlaget har inga moraliska invändningar utan är rädd för en opinion ska utbryta mot ”stereotypa skildringar av andra kulturer”.

Jag vill därmed föreslå att ”Bibeln” skrivs om så att alla ”stereotypa skildringar av andra kulturer” tas bort. Där vimlar det också av könsstereotyper, våldsskildringar och annat kränkande.

Rubrik i söndagens DN ”Jan Lööfs populära böcker kan stoppas” 

AB 
Bibeln, Första Mosebok
Enn Kokk på sin blogg
Jan Lööf i Expressen
Teodorescu i GP

Det är bara att välja

Hur vill du bli bemött av dina medmänniskor?

       av deras självgodhet, misstänksamhet och njugghet

       av deras humanitet, öppenhet och gästfrihet?

Det är bara att välja.

Men eftersom du bor och lever i Sverige behöver antagligen inte välja. Du lever ju i ett tryggt och rikt samhälle där du är aktad och respekterad av din omgivning och från vilket du obehindrat reser till vilka turistmål du vill, och varifrån du kommer tillbaka till dit mysiga ombonade hem och till dina närmaste.

Du riskerar inte att din hembygd bombas sönder, att dina närmaste blir mördade, att polisen tar dig för något du inte gjort, att du inte kan besöka ett sjukhus för att det inte längre finns, att dina barn inte har någon skola att gå till, att du inte har något jobb eftersom din arbetsplats inte längre existerar.

Men så kommer det människor till ditt vackra och trygga land, Sverige, och stör din lugna mysiga tillvaro.
De har varit med om allt det du sluppit.
De flyr från krig och elände som förvandlat deras relativa trygghet till kaos, otrygghet och fattigdom.
De ber om din hjälp.

Du säger att visst skulle du vilja hjälpa men tyvärr har Sverige inga möjligheter att ta emot alla, så tyvärr…
Är du då säker på att ditt svar inte beror på självgodhet och egoism maskerad till förnuft?
För du har ju ingen aning om hur många som den svenska nationen kan ta emot.

Eller bemöter du flyktingarna enligt den gyllene regeln?
Det är en levnadsregel som finns över hela världen, och har funnits, i tusentals år. Regeln uttrycks inom kristendomen, islam, judendomen, hinduismen, buddhismen, konfucianismen, taoismen och många andra religioner och tankesystem.

Inom kristenheten lyder den: ”Allt vad du vill att dina medmänniskor ska göra för dig, bör du också göra för dem.” (Matt. 7:12, Bibel 2000)

Det är ingen religiös regel, det är en praktisk regel om hur vi människor på vårt lilla klot i universum ska leva för att överleva.
Den är en grundläggande regel för hur vi människor ska leva tillsammans.

Flyktingarna kan inte välja. De blir mottagna som du väljer att ta emot dem.

Det judiska jubelåret något i dagens permanenta ekonomiska kris?

Jag är inte så bevandrad i judarnas religiösa historia men har i varje fall läst om något som jag tycker är både vackert och rationellt.

Jubelåret.

När jag ställde frågan om jubelåret till den trevliga och kunniga kvinna som förevisade på Judiska Museet i Stockholm tyckte jag att hon verkade besvärad och svarade inte på min fråga. Tydligen var det något som fallit bort ur judisk tradition.

Men det judiska jubelåret har ändå beskrivits, bland annat i Bibeln, och ska inte förväxlas med det katolska jubelåret som är något helt annat.
I judendomen kallas vart sjunde sabbatsår för jubelår. I Andra Mosebok 23, där Moses för övrigt uppmanar judarna att inte ta mutor och inte förtrycka invandrare, finns ett bud som säger att åkerjorden, vingården och olivplanteringen ska ligga i träda (ligga orörd) det sjunde året.

Jubelåret inträffade vart femtionde år, eller vart sjunde sabbatsår, (7x7+1). Då skulle jorden vila och alla israeliter skulle få tillbaka såld eller förlorad egendom. Slavarna skulle också bli fria.

Det betydde frihet för dem som i många fall hade sålt sig själva som slavar därför att de hade råkat i skuld. Frigivningen kunde annars ske först när de hade tjänat i sex hela år men när jubelåret kom frigavs även de slavar som ännu inte hade tjänat i sex år. Alla arvsbesittningar som hade sålts (vanligtvis på grund av ekonomiska motgångar) återlämnades, och alla som hade sålt sig själva återvände till sin familj och sin fädernejord. Ingen familj skulle sjunka ner i bestående fattigdom. Även om någon slösade bort allt han ägde, kunde han likväl inte för alltid förlora sin arvsbesittning för sina efterkommande.

Jubelåret förhindrade att några skuldsatte sig djupt medan andra blev rika på deras bekostnad, något som skapar ekonomiska kriser.

Jubelåret behandlas också av DavidGraeber i boken ”Skuld. De första 5000 åren ”Daidalos 2011.

På sidan 400 skriver han:

”i denna bok har jag till stor del undvikit att lägga fram konkreta förslag, men låt mig ändå avsluta med ett sådant. Jag tycker verkligen att det kunde vara på tiden med någon form av bibliskt jubelår: ett jubelår som skulle kunna omfatta såväl internationella skulder som konsumentskulder. Det skulle vara välgörande inte bara för att det skulle lindra så mycket mänskligt lidande, utan även för att det skulle påminna oss om att pengar inte är något outgrundligt, att det inte är högsta formen av moral att betala sina skulder, att alla dessa saker är mänskliga påfund och att demokratins innebörd, om den har någon sådan, är att alla kan komma överens om att ordna saker på ett annat sätt.”

Kanske något att ta upp nu sedan ekonomiska kriser blivit permanenta.

Philippe Legrain, ekonom och författare, i SvD: "Var finns de förnuftiga rösterna om Grekland?"

Om att alltid ha rätt

Det finns ingen eller något i världen som alltid har rätt.
Den som påstår att ”marknaden” alltid har rätt har alltså fel.

Påståendet faller på att det som är rätt för den ene kan vara fel för en annan.
Rätt i ett sammanhang kan vara fel i ett annat.
Vad som är rätt kan diskuteras och ifrågasättas.
Ingenting är statiskt. ”Alltid” finns således inte.

Däremot är det vanligt med påståenden om att X alltid har rätt.
Vanligen är det dogmatiska fundamentalister som påstår det för att rättfärdiga sina egna handlingar.

De eller det som påstås alltid ha rätt är bl.a
Påven, gud, Allah, bibeln, koranen, Stalin, fürern, il Duce, marknaden, folket, naturen…

Skulle du köpa en bil av en maskerad man?

Vem anställer en man som uppträder maskerad?
Vad händer om ett par maskerade män kliver in på banken strax före stängning?
Bankrånaren, som i sin yrkesutövning brukar vara ytterst mån om sin personliga integritet, döljer sitt ansikte medan han eller hon jobbar.

Men om det inte är en maskerad man utan en maskerad kvinna det handlar om, gör det någon skillnad?
En kvinna som bär burka eller niqab är maskerad.

I ett fritt liberalt samhälle tillåts varje människa att tro, tycka och uttrycka vad som helst. Men det måste vara en frihet inom vissa gränser.
Sålunda är religonsfriheten inte fullständig i något land. En muslimsk man i Sverige kan t.ex. inte ta sig flera hustrur, som Koranen rekommenderar. Vi har ett förbud mot månggifte.
Inte heller straffas en muslimsk kvinna som begått äktenskapsbrott till livstids inlåsning, som Koranens Al-Nisa påbjuder.
Koranen skrevs på 600-talet i ett samhälle som inte var demokratiskt. I dag står det var och en fritt att följa dess regler mer eller mindre bokstavligt. Men då den enskildes religiösa övertygelse kommer i konflikt med allmänna demokratiska lagar blir det en konflikt som måste lösas mellan den enskilde och samhället.

Det gäller naturligtvis också kristenhetens Bibel, minst tusen år äldre än Koranen, och som inte står Koranen efter i märkliga påbud och bestämmelser.
Ingen kristen man, som idag gift sig med en kvinna, och på bröllopsnatten funnit att hon inte är oskuld kräver att kvinnan ska stenas av stadens män, vilket dock varmt rekommenderas i femte Mosebok 22:21.

Att Koranens Al-Nur slår fast att kvinna ska ”dölja sina behag” för andra än för sina närmaste kan tolkas som att hon, på offentlig plats, måste bära burka eller niqab. Men större delen av jordens 360 miljoner muhammedaner tolkar inte påbudet så nitiskt och dogmatiskt.
Burka- och niqabförespråkarna är en minoritet även i den muslimska världen. Bara i diktaturer, där islam är en del av det politiska statsförtrycket, förekommer detta bruk allmänt.
Om det är för att befria kvinnan eller för att förtrycka henne får man själv bilda sig en uppfattning om.

Respekten för var och ens frihet att tro på vad som helst måste inte innebära att alla stolligheter upphöjs till allmän norm. Om vi anser att religionen är vars och ens ensak följer inte att samhället ska upphöja vars och ens uppfattning till lag eller att dessa ska hindra lagstiftning.
Stolligheterna i Bibeln och Koranen blir inte mindre stolliga av att de kallas religiösa.

Jag anser att ett öppet demokratiskt samhälle inte ska tillåta att människor uppträder maskerade gentemot varandra. Inte ens av religiösa skäl. Alltså: Inget burkaförbud men ett generellt maskeringsförbud!

DN

SR
SvD
DN