Den arbetande människan

De första människorna, Adam och Eva, levde arbetsbefriade i Paradiset.
Men sedan de hade smakat på kunskapens förbjudna frukt blev de straffade med utvisning av sin Skapare.

Enligt första Mosebokens 3: e kapitel och 17:e vers säger Skaparen: ”I ditt anletes svett ska du äta ditt bröd. Med möda skall du hämta din näring från den så länge du lever, törne och tistel skall den ge dig. ”
Skaparen gör klart för Adam och Eva deras, och hela mänsklighetens, livsvillkor.
Vi människor måste helt enkelt arbeta för vår överlevnad.

Människan tycks annars vara som skapt för arbete.
Vår kropp med nerver, lemmar, muskler, handens känsliga fingrar, synen, hörseln och vår förmåga att samordna alla dessa fysiska förutsättningar är i sig en fantastisk arbetsmaskin.

Våra hjärnors förmåga att minnas, planera, ordna, fantisera, kombinera, dra slutsatser tillsammans med vår förmåga till samarbete med andra människor gör oss till något helt unikt i vårt kända universum.

Människan har utvecklat arbetet och utvecklats genom arbetet.

Genom sin konstitution har människan, på gott och ont, utvecklat och förändrat världen och påverkat naturen.

Arbetet och produktionen är grunden för människans ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.

Arbetet skiljer människan från andra levande varelser.

I arbetet kan människan:

• formulera en avsikt, en idé, ett mål för sina handlingar och att rätta handlingarna för att nå målet

• ständigt välja mellan många olika handlingsalternativ för att nå målen

• tänka abstrakt. Hon kan t.ex. fantisera, använda symboler och tänka i form av modeller

• minnas och att lära av framgångar och misstag. Hon kan dra slutsatser.

• kommunicera med andra individer av arten genom talförmågan och tankeförmedling. Lärandet.

• samverka med andra individer. Social förmåga.

• kunna föreställa sig andra individers känslor, tankar och reaktioner, och reagera på dem. Empatisk förmåga.

• organisera och ordna. Definiera, utesluta, sortera, prioritera.

• kombinera och lägga samman information och dra nya slutsatser av den samlade informationen

Människan har alltid arbetat för att skaffa sig föda, kläder, boende, trygghet och övriga livsvillkor.

I sitt arbete utvecklar människan sina färdigheter vilket ger upphov till uppfinningar, upptäckter, nytänkande, kunskapsutveckling och övrigt framåtskridande.

Ända sedan den arbetande människan uppträde på vårt klot har hon strävat efter att

– bättre utnyttja energi och kraftöverföring.
Exempel: hävstången, stenslungan, elden, djur som dragare, hjulet, vindkraften, vattenkraften, kugghjulet, ångkraften, elektriciteten, atomkraft.

– underlätta och göra transporterna mer effektiva.
(hjulet, flytetyg, segelfartyg, kanaler, ångfartyg, valvbyggnad, järnväg, bilen, infrastrukturen, flyget)

– förfina och utveckla verktyg för bearbetning, framställning och produktion
(stenyxan, nålen, spjutet, metallyxan, drillborren, vävstolen, drejskivan, svarven, maskiner, automatisering, robotisering)

– finna nya material och ämnen
(metaller, keramik, papper, glas, petroleum, plaster, grundämnen)

– komma på bättre och effektivare metoder i arbetet
(plogen, skäran, kvarnen, drejskivan, bevattning, växelbruk, metallbearbetning, gruvdrift, fabriken,  löpande bandet, automationen, robotisering, arbetsorganisation)

– skapa ett bättre och effektivare varuutbyte, handel, organisation och ekonomi
(marknadsplatser, pengar, alfabete, bokföring, värdepapper, bolagsbildning, kreditinstitut, kapitaliseringsinstitutioner)

– kunna orientera sig i tid och rum, mäta, väga och ordna
(tidmätning, matematiken, mått-, vikt och volymsystem, termometern, kartor, standardisering, räknemaskinen, sensorer, satellitnavigering)

– förstärka sina sinnen och sin fysiska förmåga
(pilbågen, utväxlingen, skruven, kugghjulet, optiken, sprängämnen, glödlampan, maskiner)

– förbättra medel och metoder för information, kommunikation och dokumentation
(skrivkonsten, boktryckarkonsten, fotografering, telegrafen, telefonen, radion, film, ljudupptagning, televisionen, datorer, Internet, satellitöverföring)

– förbättra möjligheterna till vård och hälsa
(läkemedel, operationsmetoder, medicin, hälsovårdsorganisation)

– öka möjligheterna för näringsavkastning och näringstillförsel
(odla, växtförädling, skördemetoder, växelbruk, genmanipulation)

– öka slagkraften för erövring av andra människors resurser och försvar av de egna
(befästningsverk, krigsfartyg, bomber, skjutvapen, arméorganisation, skyddskläder, atombomben)

– öka gränserna för sin förmåga att uppfatta och förutsäga tillvaron och dess förutsättningar
(astronomi, psykologi, filosofi, vetenskaper, konstskapande)

 - öka det organiserade samarbetet och informationsutbytet mellan människor skapa förutsättningar för kulturell utveckling.

(samhällsorganisation, juridik, politik, demokrati, nationer, allianser, internationalism)

- expandera sitt livsutrymme
(upptäcksresor, expeditioner, kolonisation, rymdresor)

Kort sagt: människan har alltid strävat efter att göra det mesta möjliga av det minsta möjliga.
Och under de senaste trehundra åren så snabbt som möjligt.

Denna strävan har drivits fram av människans kamp för överlevnad men också stimulerats av nyfikenhet, upptäckarglädje och skapande förmåga samt av makt- och vinningslystnad.

Samtidigt med vinsterna har dessa utvecklingssträvanden förändrat världen, inneburit överexploatering och miljöförstörelse. Arbetet skapar värden men orsakar samtidigt förstörelse.

I dag är detta en ny utmaning för mänskligheten, att skapa utan att samtidigt förstöra och att ersätta eller återställa det som redan förstörts.

 

Bibeln 
Människans utveckling 
Lista över fossil ur människans evolution  

 

 

Ska teknikutvecklingen resultera i ökad arbetslöshet eller i ökade välfärdsresurser?

Marx såg redan 1850-talet tendenserna i den kapitalistiska och tekniska utvecklingen. Utifrån den iakttagelsen drog han bl.a. slutsatsen att kapitalismen i framtiden skulle kunna utveckla produktionstekniken så långt att lönearbetet så småningom skulle vittra bort och bli överflödigt.

Maskinerna skulle producera allt som människor behövde för sitt materiella uppehälle. Människorna skulle befrias från lönearbetets ok för att istället kunna ägna större delen av sitt liv till att utveckla sina konstnärliga, vetenskapliga och humana sidor.
Men bara under förutsättning att löntagarna tagit makten över produktivkrafterna, annars skulle massarbetslöshet bli resultatet.

Nu ser Lars Hultman och Stefan Fölster samma utvecklingstrend som Marx.  Men de drar kanske andra slutsatser.
Lars Hultman är fysiker och professor vid Linköpings universitet. Sedan juni 2013 är han vd för Stiftelsen för Strategisk Forskning. Stefan Fölster var tidigare ekonom på Svenskt näringsliv men är från början av 2013 chef för Reforminstitutet, grundat av Stiftelsen Fritt Näringsliv.

De har gjort en studie ”Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige” där de tittat på teknikutvecklingen och beräknat effekterna för svenska yrken.

På DN Debatt idag redovisar de en del av rapportens innehåll.

De visar att mer än vartannat svenskt yrke kan automatiseras. Störst risk löper jobb som kassapersonal, försäljare och maskinoperatörer. Det kräver stora reformer anser de.

”Rätt hanterat kan teknikskiftet bli ett stort lyft för levnadsstandarden, inte minst för välfärden. En stor del av vård- och omsorgspersonalens praktiska arbetsmoment kan automatiseras och förhoppningsvis frigöra mer tid för det personliga bemötandet. Det innebär emellertid också att välfärden blir mer kapitalintensiv och därmed mer beroende av en god ekonomisk tillväxt.”

De bägge anser att samhället måste reformeras så att alla skall vara efterfrågade på arbetsmarknaden.

Enligt min mening måste forskare, politiker och andra fundera över vilka konsekvenser utvecklingen har för fördelningspolitiken.

Ska teknikutvecklingen resultera i ökad arbetslöshet eller i ökade välfärdsresurser? 

En nyckelfråga inför framtiden.