Lönsamma miljöbovar slipper undan. Skattebetalarna får stå för kostnaderna.

I SvT P1 Rapport 18 juli 2021 klockan 18.30 visades en ny testmetod för att spåra föroreningar i Östersjön. Metoden har utvecklats av Mittuniversitet.

Industrier utefter Norrlandskusten har under decennier släppt ut föroreningar – bly, kadmium, arsenik och kvicksilver - som samlats på havsbottnen.
I Rapportinslaget får vi följa forskarna vid ett mycket förorenat havsområde utanför SCA Östrands massafabrik i Timrå.
I dag kanske företaget inte släpper ut gifter i havet, men annat var det förr. Och det är den gamla skiten som fortfarande kan vara en miljöfara.

Vad jag vet är SCA varit ett mycket lönsamt företag.

Det finns för övrigt gott om företag som under decennier skapat stora vinster och givit aktieägarna god utdelning och samtidigt vållat miljökatastrofer som först i dag uppmärksammas.
Företag som under många år givit sina ägare stora vinster visar sig så småningom under sin produktionstid ha orsakat miljöförstörelse och sjukdom som staten och kommunerna tvingas ta hand om.
Och det handlar inte bara om koldioxidutsläpp.

Ett känt exempel är Lomma Eternit en asbestcementfabrik. Fabriken stängdes 1977 efter att arbetare hade blivit sjuka på grund av arbete med asbest. Företaget hette ända sedan starten 1906 Skandinaviska Eternit AB. På produkterna stämplades "Lomma Eternit". Företaget ägdes av Skånska Cement (Cementa, Euroc).
Eternitfabriken etablerades 1906 och förblev under hela sin verksamhetstid Sveriges största producent av Eternit. Fabriken hade 37 arbetare år 1923 och 293 arbetare år 1937.

På 1970-talet blev larmrapporter om asbest allmänt kända. Asbestfibrer sätter sig i lungvävnad och orsakar flera sjukdomar, bland annat cancer. Asbestfibrer ingick i tillverkningen av eternitprodukter, och eftersom produktionsprocessen då inte hade några högt ställda säkerhetskrav för asbesthanteringen, så andades många av fabriksarbetarna in fiberhaltig luft. Till sist hade hälsoproblemen blivit så stora hos dem som arbetade med materialet att fabriken fick stängas 1977, sedan asbesthantering gradvis hade förbjudits.
Det finns många liknande exempel.

Medan löntagarna arbetat sig till döds har aktieägarna kunnat göra vinster på produktionen.
Och medan aktieägarna kammade hem aktieutdelningar och aktievinster blev löntagare sjuka eller dog och skattebetalare och samhälle får sopa upp efter företagens miljöförstörelser.

SvT P1 Rapport 18 juli 2021 klockan 18.30

SCA Östrands massafabrik i Timrå. På fabrikens webbplats får man veta att fabriken är världsledande.

SCA:s utdelningar 

Min blogg 3 juni 2014 Löntagarna tar de största riskerna 

Bra företag har samhällsansvar

I dagens SvD Näringsliv skriver Andreas Cervenka om företagens roll i samhället och den nyliberala dogmen om att ett företags enda syfte är att berika sina aktieägare. Cervenka kallar idén om att till varje pris maximera aktieägarvärdet för ”bisarr”.

”Hur blev det så här? Oxford-professorn Colin Mayer menar i boken "Firm Committment" att företag egentligen är en genial konstruktion för att samla olika intressenter, som ägare, kunder, anställda och lokalsamhället kring långsiktiga mål. Men över tid har aktieägarna tagit hela makten, trots att de bara bär en begränsad del av risken (banker är det bästa exemplet). Bolagens ledningar instrueras och belönas för att bara jobba för en enda grupp: de som råkar äga bolaget just nu.

För direktörer blir det fullt rationellt att fatta beslut som gynnar aktieägarna och dem själva på bekostnad av alla andra, inklusive framtida ägare. Plötsligt handlar inte företag om att skapa värden för alla utan om att omfördela värden. Välkomna till finanskrisen.”

Det finns ett begrepp och en rörelse för idén om företags samhällsansvar, Corporate Social Responsibility, CSR. Idén är att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv. Även begreppet hållbarhet används allt flitigare för att dels tydliggöra vad man menar samt för att understryka att det ekonomiska ansvarstagandet krävs för att företagets samhällsansvar ska vara långsiktigt och integrerat i affärsmodellen.

Cervenkas artikel är en gränsmarkering mellan socialliberalistisk och nyliberalistisk ideologi och syn på kapitalismen.

CSR Sweden 

Fair Trade Center 

Swedwatch 

Amnesty Bussines Group 

LO om CSR 

Svenskt Näringsliv om CSR
Se intervju med Sophie Stenbeck i SvD Näringsliv
Peter Alestigs Analys 

Det impotenta kapitalet

Aktiekurserna och aktieutdelningarna ökar medan investeringarna i näringslivet minskar.
Tvärtemot vad som lärs ut i traditionella ekonomiska läroböcker som säger att högt sparande och höga aktievärden leder till höga investeringar.
Den här märkliga antikapitalistiska utvecklingen sker inte bara i Sverige utan också i resten av Europa och i USA.

AndreasCervenka skriver i dagens SvD Näringsliv att ”…industrins investeringar inte ens är i närheten av nivåerna 2007 och 2008, alltså före finanskrisen. Då låg den årliga siffran på som mest cirka 70 miljarder kronor.
Och trots en viss återhämtning är summan faktiskt fortfarande lägre än vid millennieskiftet.
Eftersom Sveriges BNP under samma tid har stigit med cirka 30 procent handlar det i praktiken om en brant nedgång.”
---
”Sedan år 2000 har det index som visar Stockholmsbörsens utveckling inklusive företagens utdelningar, SIX Return Index, stigit med nära 100 procent.”
---
”Som av en händelse kom SCB i veckan även med siffror över hur mycket näringslivet lånat genom att ge ut värdepapper. Där noterades nytt all-time-high: totalt 6 171 miljarder kronor. Bankerna ökade sin upplåning med 24 miljarder och övriga företag med 12 miljarder, bara under oktober månad. Vad dessa pengar används till vore intressant att veta, men de tycks alltså inte plöjas ned i nya maskiner eller fabriker.”
---
” Organisationen Svenskt Näringsliv skrev i våras att summan av Sveriges underinvesteringar i infrastruktur uppgår till 300 miljarder kronor, som en slags osynlig skuld. Tankesmedjan Global utmanings ordförande Kristina Persson, tidigare vice riksbankschef, har uppskattat investeringsbehovet till 800 miljarder kronor.”

Vad den här utvecklingen beror på har ekonomer inte kunnat förklara. Men det förefaller som om aktiebörsen har förlorat sin funktion att finansiera företagen och att kortsiktiga vinster premieras på bekostnad av långsiktighet. Möjligen har investeringarna sökt sig till utvecklingsekonomierna i Asien, Sydamerika och Afrika och övergivit väst.

Kapitalbildningen inom det kapitalistiska systemet i vår ekonomi har drabbats av impotens. Vilket är allvarligt eftersom kapitalismen har byggt på förmågan att skapa och koncentrera kapital för investeringar.
Och investeringar är det enda som kan minska arbetslösheten och skapa tillväxt i ekonomin.

En viagrakur med statliga investeringar skulle kanske få fart på det som slakar men inte heller de statliga investeringarna har ökat utan minskat.

Men att räkna ut kapitalismen är antagligen för tidigt. Däremot gäller det att vara uppmärksam på sjukdomssymtomen.

Vänsterekonomerna
SCB Näringslivets investeringar 

SvD Näringsliv

SvD Näringsliv

Global Utmaning, Offentliga investeringar

Kristina Persson i SvD

Regeringen ”Den offentliga sektorns investeringar ochkapitalstock”