Vart tog börskrisen vägen?

Coronaviruset. Den 30 december 2019 rapporterades den kinesiska staden Wuhan ha 27 misstänkta fall. WHO bekräftade den 7 januari att det rörde sig om ett hittills okänt coronavirus. Det första dödsfallet inträffade 9 januari.

I dag 20-04-26 är 2 898 703 bekräftat smittade och 203 044 döda av coronavirus.

Börsen. 2019 hade blivit ett väldigt starkt börsår med uppgångar på 30 procent. Före årsskiftet 2019/2020 var börsen starkt övervärderad och mogen för en korrigering.
Börsnedgången inleddes kring den 19 februari 2020.
Stockholmsbörsen, OMXSPI, sjönk med mer än 14 procent från toppen i mitten av februari.

”Under de senaste veckorna har världens börser fallit kraftigt till följd av coronakrisen”--- ”Till följd av coronakriserns utbrott har världens börser rasat ordentligt.”
Det meddelar Ekonomifakta i april 2020.

Och Ekonomifakta är inte ensamma om att beskriva sambandet på det sättet. 

Den allmänna uppfattningen tycks vara att börskrisen kom som direkt en följd av coronasmittan. Det handlar således om två kriser, sammanvävda med varandra, som påverkar världsekonomin.

Det kan vara så att coronaepidemin skrämde börsens aktörer att plötsligt börja sälja sina aktier. Klart är att börsen dessförinnan var en sprickfärdig bubbla. Coronautbrottet fick den att spricka.

Hur har börsen reagerat på tidigare epidemier?

Månaden innan Sarsutbrottet 2002, som också var en variant av Coronavirus, hade Stockholmsbörsen gått upp tio procent. Under den kommande veckan reagerade inte investerarna för viruset. Faktum är att efter en månad hade börsen bara gått ner 2 procent. Efter tre månader hade WHO hunnit gå ut med en global varning. Då gick börsen ned 11 procent sedan utbrottet och stod fortfarande på minus, 4 procent, efter ett halvår. Utbrottet orsakade omkring 8 000 fall varav över 750 personer dog, enligt Folkhälsomyndigheten.

Under våren 2009 spreds nyheten att 60 människor i Mexiko City hade dött av vad som beskrevs som en muterad form av svininfluensa. Månaden innan hade börsen stigit 16 procent. Efter en månad var börsen oförändrad efter att först ha backat något. Även att viruset totalt sett orsakade många dödsfall minskade skräcken i takt med att det spred sig. Marknaden hade därför återhämtat sig och var tre månader efter utbrottet upp 13 procent. Vid det laget hade WHO gått ut med en global varning. Antalet dödsfall beräknas till cirka 285 000 personer.

Slutsatsen är att börsen inte på något entydigt sätt tidigare reagerat på virusutbrott.

Jag har några frågor:
Varför reagerade börsen denna gång på virusutbrottet?

Skulle börskrisen ha kommit utan coronan? Nu skylls allt på coronakrisen.

Skulle de ekonomiska konsekvenserna av pandemin blivit lika stora utan börskrisen?

Att coronakrisen orsakat en ekonomisk nedgång är klart.

Men frågan är i hur hög grad börskrisen har påverkat nedgången.
Kan man utröna hur mycket av krisen som beror på coronasmittan och på börsnedgången?

Något för forskare att studera.

JohnsHopkins 

Så påverkas börsen av coronaviruset 

Statens satsningar 
Så har börsen reagerat på virusutbrott 

Mina tidigare funderingar kring detta

Två kriser blir en. Varifrån kommer gratispengarna? Hurgratis är de? 

Statens satsningar på företagen i coronatider

Börs och corona

Orsaker till börsrasen – reella och inbillade 

Smittor och aktiemarknad 

Myten om coronavirusets orsak till börsfallet 

Två kriser blir en. Varifrån kommer gratispengarna? Hur gratis är de?

Det är (minst) två kriser som nu drabbar världen ungefär samtidigt.

Den ena är medicinsk (coronan) och den andra är ekonomisk (börskraschen). De påverkar varandra.

Coronaepidemin påverkar världens ekonomier genom de åtgärder som politikerna tvingas vidta för att stoppa virussmittan. Hela samhällsekonomin stängs ner för att isolera virusspridningen. Coronasmittan orsakar därmed indirekt en ekonomisk stagnation.  
Den krisen skulle ha kommit även om den ekonomiska krisen inte skulle ha uppstått.

Den ekonomiska krisen beror på det hastiga börsfallet vid årsskiftet. Den var väntad eftersom börsmarknaden var mycket övervärderad. Även den krisen skulle ha kommit om den medicinska krisen inte skulle ha uppstått.
Aktörerna på finanasmarknaderna hade bara väntat på ett tillfälle att sälja sina övervärderade papper.

De bägge krisorsakerna samverkar och politikerna över hela världen vidtar åtgärder för att
a) hindra smittan att sprida sig, b) dämpa konsekvenserna av den samlade ekonomiska krisen.

Riksbanken delar ut 500 miljarder i ”gratispengar” och Finansinspektionen frigör 800–900 miljarder kronor i möjliga lån. Allt för att stötta svenska företag.
500 miljarder kronor motsvarar 10 procent av Sveriges BNP. 500 miljarder är också mer än den sammanlagda utestående lånestocken till landets små och medelstora företag idag, så det är en omfattande summa.

Övriga stater i världen handlar på samma sätt eftersom bägge kriserna är globala.

Det bör vara en uppgift för så kallade samhällsekonomer att studera skeendet och samband mellan de bägge krisorsakerna.

Skulle den ekonomiska krisen kommit även utan den medicinska?
Varför är det första gången i historien som en ekonomisk kris utlöses av en medicinsk?
Varifrån kommer pengarna som världens stater plötsligt halar upp som stöd till ekonomierna?
Om svaret är lån, vem lånar ut?
Vilka ska betala tillbaka?
”Gratispengar” sa Ingves.
På vilket sätt är de gratis?

Stefan Ingves i SvD

Se mina tidigare blogginlägg i frågan

Statens satsningar på företagen

Börs och corona

Orsaker till börsrasen – reella och inbillade

Smittor och aktiemarknad

Myten om coronavirusets orsak till börsfallet

 

Börs och corona

Även om coronaviruset inte utlöste fallet på börsmarknaden så har coronaepidemin skapat kaos i världsekonomin. 

En stor del av kaoset beror på politikernas vällovliga försök att stoppa smittans spridning.
Stängda gränser, mötesförbud, isolering, stängda skolor, undantagstillstånd har bromsat ekonomin.
De stora industrierna stänger, permitterar och varslar anställda.  Småföretagen klappar igen.

För att rädda företagen ger staterna ut nya pengar och strör ut över näringslivet. I USA lovar Trump att varje medborgare, utan motprestation, ska få checkar värda 1000 dollar, s.k. helikopterpengar.

Den svenska regeringen presenterar stödpaket på upp till 300 miljarder kronor till näringslivet.

Allt för att hålla igång näringslivet och hålla köpkraften uppe.

Börserna dök eftersom de var övervärderade och så kom coronaviruset därtill.
Börsens nedgång och pandemins spridning växelverkar i en nedåtgående spiral som måste brytas.

När det gäller coronaepidemin är än så länge är läget följande, 20-03-21 enligt Johns Hopkins
Insjuknade 275 469
Döda 11 402
Tillfrisknande 88 258

De flesta döda tillhör en särskild riskgrupp och är över 80 år med en underliggande sjukdom som hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, högt blodtryck, cancer eller diabetes.

Vi kan jämföra med tidigare virusepidemier.
Viruset sars 2003 slutade med totalt 8 000 smittade och 750 dödsfall i hela världen.
Smittan H1N1 och svininfluensan 2009 krävde över 280 000 liv och mångfalt fler sjuka.
Ungefär likadant för mers 2012 med 2 500 smittade och 858 döda.
Ebolaepidemin 2014 har WHO rapporterat att utbrottet sammanlagt resulterade i minst 28 616 insjuknade och 11 310 döda i de tre hårdast och primärt drabbade länderna, Guinea, Liberia och Sierra Leone.

I inget fall har de tidigare pandemierna samverkat med börskrascher. Än mindre orsakat dem.
Men nu inträffade den medicinska och ekonomiska katastroferna samtidigt.

Man kan vara rätt säker på att smittspridningen inte avtar om börsen repar sig.

Börserna i dag

Dålig rådgivare lönsamt jobb

Dagens Industri har, enligt Dagens PS, granskat utfallet av börsanalytikernas råd från 2000 fram till i dag. Resultatet är både skrämmande och nedslående.

Den aktiesparare som år 2000 satsade 100 kronor i en aktieportfölj som analytikerna rekommenderat har i dag 217 kronor.
Den som i stället köpte sådana aktier som analytikerna inte ansåg så bra har fått se portföljen öka till 339 kronor.
Den som i stället valde de aktier som analytikerna varnat för har fått se sitt kapital växa till 452 kronor.
En portfölj som består av aktier med analytikernas verkliga favoritaktier är i dag värd 179 kronor, enligt Di.

"När analytikerna unisont säger Köp! är det hög tid att sälja. Och när de säger Sälj! är det dags att köpa", skriver Di.

Genomsnittslönen för en börsanalytiker är 43 200 kr.

En sjuksköterska inom äldrevården tjänar i snitt 28 900 kronor.
Om hon gav lika taskiga råd som börsanalytikerna skulle hon få sparken eller bli åtalad.

Börsanalytikerna fortsätter obekymrade att ge taskiga råd.
Vad är det för fel på finansmarknaden?

För att läsa Dagens Industri betala här:

Finansmannen Patrik Brummer sågar börsmäklare: "De är giriga och borde byta jobb"

Den impotente älskaren

Paniken kring börsfallet påminner om den älskares som plötsligt drabbas av impotens.
Partnern ligger där flämtade av åtrå, men älskaren förmår inte få stånd.
Han börjar paniskt famla efter orsaker. Var det något som han ätit? Drack han kanske för många glas vin? Eller för få? Är han sjuk? Förgiftad?
Att han helt enkelt inte har lust kan han inte erkänna eftersom det skulle förolämpa partnern.

Aktiemarknaden som form för kapitalbildning i realekonomin fungerar inte längre. Inga åtgärder fungerar som viagra.
De grundläggande principerna för värdepappersmarknaden måste nämligen reformeras i grunden. I stället för spel med låtsade värden måste kapitalförsörjningen bygga på en verklig värdetillväxt.
Vilket antagligen är en omöjlighet under rådande system.
Det är bara räkna med att impotensproblemen återkommer. Allt oftare och värre.

E24

Affärsvärlden


SvD


DN


Veckans Affärer


E24

Börsanalytikerna och ekonomijournalisterna är vidskepliga

Alla vet att aktiebörsen går upp och ner. Tittar man på upp och nedgångarna under en längre tid så ser man att en nedgång följs av en uppgång efter några dagar. Och på en uppgång följer en nedgång i ett tämligen regelbundet vågmönster. Variationen är cirka 0-5 procent åt vardera hållet. Detta oberoende av vad som händer i politiken.
Den långsiktiga trenden kan vara stigande eller fallande och bara vid en ekonomisk världkris är nedgången konstant eller dramatisk.
De kortsiktiga svängningarna följer en tämligen mekanisk prismekanism. När det är billigt köper många vilket leder till att priserna stiger, och tvärt om. Det är börsens dynamik.
Men de s.k. analytikerna famlar efter högre syftande förklaringar och motiv vid varje förändring. Varför?
Den 8 juni höll den amerikanske centralbankschefen Ben Bernanke ett tal. Detta leder, enligt analytikerna, till en nedgång på stockholmsbörsen på minus 2,3 procent. I Moskva har de tydligen inte förstått talet för där gick börsen upp 0,4 procent.
Följande dag hade alla tydligen glömt Bernankes tal för då steg stocholmsbörsen med 0,8 procent.
Den 11 juni dök stocholmsbörsen med 1,6 procent. ”Allmän oro för världsekonomin” anges nu som skäl.
Den 14 juni anges att “Greklandsoro tyngde stockholmsbörsen” eftersom den sjönk med 0,6 procent. Fast i London och Frankfurt var det någon procentenhet uppåt.
Den 15 juni hade tydligen oron för Grekland släppt för då gick börsen upp + 1.5 procent. Ingen orsak anges.
Den 16 juni säger analytikerna att “Greklandsoro sänkte börsen” eftersom den i Stockholm gick ner 1,6 procent. Och den 17 juni skriver de skriftlärda: “Grekland sänkte återigen börsen” emedan stockholmsbörsen sjönk med 1.1 procent. Men samtidigt gick både Dow Jones och Nasdaq upp 0,6 procent respektive 0,2.
Eftersom stockholmsbörsen följande dag gick upp med 0,5 procent tolkade experterna det som att ”Sarkozy och Merkel vände börsen”.
Fast dagen därpå, 21 juni, sägs att ”Greklandsoron pressade börsen”. Stockholm -1,5 men DowJones verkar ha skitit i Grekland eftersom den gick upp +0,6 och Nasdaq med +0,5.
Solen sken den 22 juni i Stockholm när börsen plusade med 2,2 så då heter det “Större hopp om Grekland lyfte börsen”..
Den 23 har de skriftlärde tröttnat på att skylla på Grekland och drar i stället till med att ”Svag H&M-rapport tyngde börsen”. (H&M gick med vinst) Minus 1,5 i Stockholm och och minus 0,9 i Zurich, men plus i Moskva.
Så där håller det på, år efter år.
Några bevis för de påstådda sambanden finns aldrig. Frågan är varför man håller på med denna vidskepelse. Handlar det månne om bristande förmåga till analys?

Har tidigare skrivit om detta.

Vidskepliga ekonomijournalister

Då två händelser följer på varandra behöver det inte nödvändigtvis innebära att de har något samband med varandra.
Det är elementär logik. För alla utom för ekonomijournalister och ekonomianalytiker.
De kan presentera de mest häpnadsväckande gissningar och servera dem som sanningar. Och det händer ofta.
Särskilt gäller det då orsakerna till börsernas tillfälliga upp- och nedgångar ska analyseras.
Som om de inte kände till att priser och börskurser ständigt går upp och går ner. Variationerna kan vara stora från en dag till en annan utan politiska orsaker.
Ändå jagar ekonomianalytikerna efter yttre orsaker till att ”markanden reagerar” på det ena eller andra sättet.

Ta till exempel det här med att Usama Bin Ladin dödades av amerikansk militär den 1 maj. Detta skulle enligt medierna ha fått USA-börsen att reagera.
TV:s Rapports A-ekonomi spekulerar.
E24 påstår; ”Oljepriset föll i Asien med en procent på nyheten att USA-styrkor dödat al-Qaidaledaren Usama bin Laden.”

TT: ”Bin Ladins död hjälpte till en början till att höja börshumöret. Men mot slutet av dagen försvagades uppgången på Europabörserna som bara stängde marginellt högre.”

Sånt händer dagligen.
SvD refererar ”Jim Paulsen, investmentstrateg på Wells Capital Managment, klev under dagen fram och sade att han hoppas händelsen kommer att ge framtida effekter på börserna. I dagsläget syns visserligen viss prispress på olja, guld och silver till följd av bin Ladins död, men börserna har hittills reagerat med ointresse och pendlar några timmar efter börsens öppning kring nollstrecket.”

SvD på annan plats: ”bin Ladins död pressar olja och guld”

De ekonomiska konsekvenserna av bin Ladins död blir ytterst begränsade, om ens skönjbara, tror däremot SEB:s chefekonom Robert Bergqvist.
Det finns ändå en och annan vettig människa på det hållet.

Så här har börserna gått de senaste dagarna före bin Ladins död:

20 april
DowJones +1,5
Nasdaq +2,0

22 april
DowJones +0,4
Nasdaq +0,6

26 april
DowJones +0,9
Nasdaq +0,9

27 april
DowJones +0,1
Nasdaq 0,0

29 april
DowJones +0,5
Nasdaq 0,0

Och efter bin Ladins död

2 maj
DowJones 0,0
Nasdaq -0,4


Dagens Nyheter påstår: ”Bin Ladins död hjälper till att höja börshumöret i och med att investerare ser händelsen som något som kan minska riskerna globalt. Men analytiker pekar på att effekten kan bli kortvarig. Starka rapporter den senaste tiden ger också stöd till uppgången på börserna.”

Själva sambandet bevisas aldrig.
Det är gissningar och inte ens kvalificerade sådana.
Två händelser följer på varandra. Då måste den första händelsen orsaka den andra. Det är vidskepelse.

Ekonomins spåkärringar får ständigt fel

Aktiebolagens kvartalsrapporter visar åter igen att de s.k. aktieanalytikernas tjänster kan betraktas som värdelösa.
SEB:s rörelseresultat blev 94 procent bättre än vad analytikerna gissat och Nordeas resultat 45 procent över prognosen. Närt det gäller Handelsbanken, var missen ”bara” 15 procent.
För Swedbank hade aktieanalytikerna, i snitt, räknat med att banken skulle göra en rörelseförlust på 400 miljoner kronor. Resultatet blev en rörelsevinst, efter kreditförluster, på 1 016 miljoner kronor.
Snacka om missar!
Gissningsmissarna omfattar dessvärre inte bara storbankerna. Även när det gäller övriga börsnoterade företag är felbedömningarna konstant grova.
För en utomstående betraktare verkar det alltså som om felbedömningarna är omfattande och att detta pågår år efter år. Utan att ekonomijournalisterna reagerar.
Här borde en seriös forskning sättas in för att undersöka i vilken mån aktieanalytikernas prognoser stämmer med utfallen.
Innan en sådan vetenskaplig undersökning redovisar sitt resultat måste man betrakta de s.k. analytikerna som ett privilegierat frälse som tjänar en massa pengar på att gissa fel åt andra.

SvD
Affärsvärlden