Dålig rådgivare lönsamt jobb

Dagens Industri har, enligt Dagens PS, granskat utfallet av börsanalytikernas råd från 2000 fram till i dag. Resultatet är både skrämmande och nedslående.

Den aktiesparare som år 2000 satsade 100 kronor i en aktieportfölj som analytikerna rekommenderat har i dag 217 kronor.
Den som i stället köpte sådana aktier som analytikerna inte ansåg så bra har fått se portföljen öka till 339 kronor.
Den som i stället valde de aktier som analytikerna varnat för har fått se sitt kapital växa till 452 kronor.
En portfölj som består av aktier med analytikernas verkliga favoritaktier är i dag värd 179 kronor, enligt Di.

"När analytikerna unisont säger Köp! är det hög tid att sälja. Och när de säger Sälj! är det dags att köpa", skriver Di.

Genomsnittslönen för en börsanalytiker är 43 200 kr.

En sjuksköterska inom äldrevården tjänar i snitt 28 900 kronor.
Om hon gav lika taskiga råd som börsanalytikerna skulle hon få sparken eller bli åtalad.

Börsanalytikerna fortsätter obekymrade att ge taskiga råd.
Vad är det för fel på finansmarknaden?

För att läsa Dagens Industri betala här:

Finansmannen Patrik Brummer sågar börsmäklare: "De är giriga och borde byta jobb"

Börsanalytikerna och ekonomijournalisterna är vidskepliga

Alla vet att aktiebörsen går upp och ner. Tittar man på upp och nedgångarna under en längre tid så ser man att en nedgång följs av en uppgång efter några dagar. Och på en uppgång följer en nedgång i ett tämligen regelbundet vågmönster. Variationen är cirka 0-5 procent åt vardera hållet. Detta oberoende av vad som händer i politiken.
Den långsiktiga trenden kan vara stigande eller fallande och bara vid en ekonomisk världkris är nedgången konstant eller dramatisk.
De kortsiktiga svängningarna följer en tämligen mekanisk prismekanism. När det är billigt köper många vilket leder till att priserna stiger, och tvärt om. Det är börsens dynamik.
Men de s.k. analytikerna famlar efter högre syftande förklaringar och motiv vid varje förändring. Varför?
Den 8 juni höll den amerikanske centralbankschefen Ben Bernanke ett tal. Detta leder, enligt analytikerna, till en nedgång på stockholmsbörsen på minus 2,3 procent. I Moskva har de tydligen inte förstått talet för där gick börsen upp 0,4 procent.
Följande dag hade alla tydligen glömt Bernankes tal för då steg stocholmsbörsen med 0,8 procent.
Den 11 juni dök stocholmsbörsen med 1,6 procent. ”Allmän oro för världsekonomin” anges nu som skäl.
Den 14 juni anges att “Greklandsoro tyngde stockholmsbörsen” eftersom den sjönk med 0,6 procent. Fast i London och Frankfurt var det någon procentenhet uppåt.
Den 15 juni hade tydligen oron för Grekland släppt för då gick börsen upp + 1.5 procent. Ingen orsak anges.
Den 16 juni säger analytikerna att “Greklandsoro sänkte börsen” eftersom den i Stockholm gick ner 1,6 procent. Och den 17 juni skriver de skriftlärda: “Grekland sänkte återigen börsen” emedan stockholmsbörsen sjönk med 1.1 procent. Men samtidigt gick både Dow Jones och Nasdaq upp 0,6 procent respektive 0,2.
Eftersom stockholmsbörsen följande dag gick upp med 0,5 procent tolkade experterna det som att ”Sarkozy och Merkel vände börsen”.
Fast dagen därpå, 21 juni, sägs att ”Greklandsoron pressade börsen”. Stockholm -1,5 men DowJones verkar ha skitit i Grekland eftersom den gick upp +0,6 och Nasdaq med +0,5.
Solen sken den 22 juni i Stockholm när börsen plusade med 2,2 så då heter det “Större hopp om Grekland lyfte börsen”..
Den 23 har de skriftlärde tröttnat på att skylla på Grekland och drar i stället till med att ”Svag H&M-rapport tyngde börsen”. (H&M gick med vinst) Minus 1,5 i Stockholm och och minus 0,9 i Zurich, men plus i Moskva.
Så där håller det på, år efter år.
Några bevis för de påstådda sambanden finns aldrig. Frågan är varför man håller på med denna vidskepelse. Handlar det månne om bristande förmåga till analys?

Har tidigare skrivit om detta.