Pandemier, vacciner och samhälle i backspegeln

 Det första vaccinet togs fram 1796 när den engelske läkaren Edward Jenner (1749-1823) utvecklade ett vaccin mot smittkoppor. Vaccinet framställdes ur ett virus som orsakar en djursjukdom, kokoppor Ordet vaccin kommer från latinets ord för ko, ”vacca”.

Den franska vetenskapsmannen Louis Pasteur (1822-1895) utvecklade 1885 det första effektiva vaccinet mot rabies.

De flesta som är födda i Sverige har vaccinerats som barn, t.ex. mot polio och stelkramp. På senare år har flera vacciner kommit t.ex. mot kikhosta, stelkramp, difteri, polio. Hib, hepatit B, mässling, påssjuka, röda Hund och HPV.

Pesten, eller digerdöden, kom till Europa år 1347 och härjade i omgångar fram till 1700-talets början. Den drabbade Sverige över 20 gånger mellan 1350 och 1713.
Pestepidemin under medeltiden förödde landet och framkallade en ekonomisk, social och kulturell tillbakagång utan like. Digerdöden ledde till en jordbrukskris. Folkmängden sjönk med hälften, kungamakten urholkades, blodiga fejder slet sönder landet, sjörövare gjorde Östersjön osäker.
Men somliga tjänade på eländet.  Stormän passade på att öka sina jordtillgångar.

Den främste av dessa stormän var Bo Jonsson Grip (1366-1369) som verkade under den värsta katastrofen i landets historia.

Bo Jonsson (Grip) blev en av de rikaste och mäktigaste i Sverige näst kungen. Kung var Magnus Eriksson och senare kung Albrekt av Mecklenburg.
Bo Jonssons jordegendomar, bestod av pantlän, omfattade över 1/3 av Sverige samt hela Finland.
Mot slutet av sitt liv ägde Jonsson över 1500 lantegendomar runt om i Sverige. Han lät bygga flera egna borgar, däribland Gripsholm och Bjärkaholm vid Bjärka-Säby säteri.

Samma bakteriestam som härjade under mitten av 1300-talet dök åter upp i Stockholm sommaren 1710.
Året innan hade Karl XII besegrats vid Poltava, och sedan dess var kungen försvunnen. Det svenska stormaktsväldet höll på att rasa samman. Ryska trupper ockuperade svenska Baltikum, och flyktingar vällde in i landet.
Pesten anlände i juni till Sverige med fartyget Stäkesund från Pernau i Estland. Skeppet lade till vid Baggensstäket  strax utanför Stockholm. Eftersom det gick rykten om att en pestepidemi hade nått till Polen fick fartygsbefälet order om en strikt karantän.

Sverige hade då klarat sig undan den förödande farsoten vid flera tillfällen tidigare. Det senaste utbrottet hade ägt rum så långt tillbaka som 1657.

Men Stäkesunds skeppare mutade sig förbi vakterna. Enligt en källa tog han sig till Erstavikskrogen vid södra Stäket och satte sig för att äta middag. Men mitt i måltiden började han känna sig dålig och föll död ner.
Fyra roddarmadamer som transporterat passagerare och gods från Stäkesund insjuknade och dog inom ett par dagar.

Kungliga rådet, som styrde medan kungen krigade i Europa, tvingades komma med nya påbud om hur karantänen skulle organiseras. Fartyg skulle ligga i karantän i fyrtio dagar innan de fick angöra Stockholm.
Den som bröt mot reglerna hotades med dödsstraff.
Stockholm. styrande kunde snart notera att hela 412 döda hade registrerats under månaden, mot 199 samma tid året innan.

Den högsta medicinska myndigheten i landet, Collegium Medicum, fick i uppdrag att utreda »den myckna sjukdomen i staden». Collegium leddes av den snart 70-årige Urban Hjärne (1641-1724) han som några decennier tidigare bidragit till att stoppa de stora häxprocesserna.

Det olyckliga var att Hjärne länge förnekade att det var pesten som orsakade de många dödsfallen. Dels ville han undvika panik och dels ansåg han att bevisen för att pesten inte var tillräckliga.
Först den 10 september medgav Urban Hjärne öppet att ”alla tre slags pesterna är i staden”.
Då bestämdes att hela Stockholm genast skulle isoleras och invånarna förbjudas att resa därifrån.  

Samtidigt förbjöds alla stora sammankomster – begravningar, bröllop, dop, stora måltider och banketter. Skolorna stängdes, och människor förbjöds att flytta. Inga husdjur fick springa omkring på gatorna - tusentals hundar och katter avlivades.

I Stockholm dog totalt 22 000 av stadens 55 000 innevånare på grund av pesten.

Alla dessa förordningar var i och för sig bra, skriver medicinhistorikern Johan Valentin Broberg (1825-1887)  i sin stora pestskildring från 1879. Problemet var bara att folket inte följde dem.
”Ringa intryck gjorde detta på de av häftiga lidelser upprörda sinnen ... Till vad hjälper lagar, utan god moral?”

 

Johan Valentin Broberg ”Om pesten i Stockholm 1710” 1854

 

Sverige och Covid 19

Sverige ligger högst då man jämför de nordiska länderna när det gäller antal döda per capita.

Att Sverige har högre dödstal bland äldre kan bero på

- att Sverige räknat in även folk som dött i äldrevården och inte enbart de som avlidit på sjukhus. Många länder har bara räknat antal döda på sjukhus.

- att de som är boende inom äldrevården i Sverige redan är mycket sjuka med flera underliggande sjukdomar. Det är svårt att få plats på äldrevården.
- att Sverige haft ett större antal insjuknade per capita än övriga nordiska länder

Principen för svensk äldrevård är att du ska åldras hemma så länge som möjligt.

-  att resurserna inom vård skola och omsorg, redan före coronasmittan och för att vara ekonomiskt effektiva, har varit slimmade i förhållande till behoven.

I debatten görs jämförelser mellan olika länders antal insjuknade och döda per capita.

Sverige ligger högst då man jämför de nordiska länderna.
Men hur många sjuka i Covid 19 blir återställda efter sjukvård respektive intensivvård?
Finner inga uppgifter om det.

Regeringen, som så småningom ska avkrävas ansvar och eventuellt plikta med sina huvuden, har att ta hänsyn till att krisen samtidigt är ekonomisk. Det är minst två kriser det handlar om.
Arbetslösheten ökar i coronans spår. Företag kraschar, börser rasar, hela samhällsekonomin stannar av beroende på vilka åtgärder och strategier regeringar väljer. Sverige har valt det öppna samhällets väg.

Oppositionspolitiker från yttersta högern till vänstern ligger och lurar i vassen snara att fälla en skakig regering.

SR P1 

Göran Rosenberg 

Peter Malmqvists analys ”Lysande svensk coronastrategi”

SCB:skonjunkturindikator

 Svenska Yle coronastatistik 

Statistik från Johns Hopkins Dödlighet 

Johns Hopkins 

Två kriser blir en. Varifrån kommer gratispengarna? Hur gratis är de?

Det är (minst) två kriser som nu drabbar världen ungefär samtidigt.

Den ena är medicinsk (coronan) och den andra är ekonomisk (börskraschen). De påverkar varandra.

Coronaepidemin påverkar världens ekonomier genom de åtgärder som politikerna tvingas vidta för att stoppa virussmittan. Hela samhällsekonomin stängs ner för att isolera virusspridningen. Coronasmittan orsakar därmed indirekt en ekonomisk stagnation.  
Den krisen skulle ha kommit även om den ekonomiska krisen inte skulle ha uppstått.

Den ekonomiska krisen beror på det hastiga börsfallet vid årsskiftet. Den var väntad eftersom börsmarknaden var mycket övervärderad. Även den krisen skulle ha kommit om den medicinska krisen inte skulle ha uppstått.
Aktörerna på finanasmarknaderna hade bara väntat på ett tillfälle att sälja sina övervärderade papper.

De bägge krisorsakerna samverkar och politikerna över hela världen vidtar åtgärder för att
a) hindra smittan att sprida sig, b) dämpa konsekvenserna av den samlade ekonomiska krisen.

Riksbanken delar ut 500 miljarder i ”gratispengar” och Finansinspektionen frigör 800–900 miljarder kronor i möjliga lån. Allt för att stötta svenska företag.
500 miljarder kronor motsvarar 10 procent av Sveriges BNP. 500 miljarder är också mer än den sammanlagda utestående lånestocken till landets små och medelstora företag idag, så det är en omfattande summa.

Övriga stater i världen handlar på samma sätt eftersom bägge kriserna är globala.

Det bör vara en uppgift för så kallade samhällsekonomer att studera skeendet och samband mellan de bägge krisorsakerna.

Skulle den ekonomiska krisen kommit även utan den medicinska?
Varför är det första gången i historien som en ekonomisk kris utlöses av en medicinsk?
Varifrån kommer pengarna som världens stater plötsligt halar upp som stöd till ekonomierna?
Om svaret är lån, vem lånar ut?
Vilka ska betala tillbaka?
”Gratispengar” sa Ingves.
På vilket sätt är de gratis?

Stefan Ingves i SvD

Se mina tidigare blogginlägg i frågan

Statens satsningar på företagen

Börs och corona

Orsaker till börsrasen – reella och inbillade

Smittor och aktiemarknad

Myten om coronavirusets orsak till börsfallet