Vem vann?

På uppdrag av regeringen har Coronakommissionen utvärderat regeringens, förvaltningsmyndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 och spridningens effekter.

Utvärderingen visar att:
Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet. De inledande skyddsåtgärderna var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen i landet.

Det svenska vägvalet har betonat smittskyddsåtgärder som bygger på frivillighet och personligt ansvar, snarare än mer ingripande åtgärder.

Den svenska pandemiberedskapen var undermålig.

Smittskyddslagstiftningen var och är otillräcklig för att möta ett allvarligt epidemiskt eller pandemiskt utbrott.

Sveriges smittskydd var och är decentraliserat och fragmenterat på ett sätt som gör det oklart vem som bär ansvaret för helheten när en allvarlig infektionssjukdom drabbar landet.

Hälso- och sjukvården har med kort varsel kunnat ställa om och skala upp vården av sjuka i covid-19. Det är i stor utsträckning personalens förtjänst. Omställningen har skett till priset av en extrem belastning för de anställda liksom inställd och uppskjuten vård. Vi kommer därför att leva med pandemins konsekvenser under en lång tid framöver.

Det finns på flera områden en besvärande brist på data som gör det svårare att övervaka pandemin medan den pågår och att fullgott utvärdera pandemihanteringen i efterhand.

Organisationen upphov till problem

Kommissionen anser sammanfattningsvis att det sätt på vilket Sverige valt att organisera sitt smittskydd har gett upphov till en rad problem när det gäller att bekämpa pandemin.

I medierna redovisas utredningsresultatet som ett världsmästerskap i coronabekämpning.
Vem var bäst och vem var sämst? Kom Sverige på medaljplats? Vem ska skämmas?

Ledarredaktörerna söker den som ska korsfästas, vanligen blir det statsministern.
Oppositionen, med moderaterna och Ulf Kristersson i spetsen, ropar från åskådarplats: ”Vad var det vi sa? Regeringen gjorde fel”!

Och så ska det vara.
Mediernas och ledarskribenternas uppgift är att förenkla och dramatisera den komplicerade verkligheten så att läsarna begriper.
Oppositionens uppgift är att kritisera regeringen.

Vill man emellertid försöka förstå den komplicerade verkligheten, kanske för att  undvika att misstagen inte upprepas, tvingas man att tänka självständigt.

Sverige under pandemin Volym 1 och 2 SOU 2021:89

SvT,  Kristersson: ”Regeringen dröjde orimligt länge med beslut”

 

Pandemier, vacciner och samhälle i backspegeln

 Det första vaccinet togs fram 1796 när den engelske läkaren Edward Jenner (1749-1823) utvecklade ett vaccin mot smittkoppor. Vaccinet framställdes ur ett virus som orsakar en djursjukdom, kokoppor Ordet vaccin kommer från latinets ord för ko, ”vacca”.

Den franska vetenskapsmannen Louis Pasteur (1822-1895) utvecklade 1885 det första effektiva vaccinet mot rabies.

De flesta som är födda i Sverige har vaccinerats som barn, t.ex. mot polio och stelkramp. På senare år har flera vacciner kommit t.ex. mot kikhosta, stelkramp, difteri, polio. Hib, hepatit B, mässling, påssjuka, röda Hund och HPV.

Pesten, eller digerdöden, kom till Europa år 1347 och härjade i omgångar fram till 1700-talets början. Den drabbade Sverige över 20 gånger mellan 1350 och 1713.
Pestepidemin under medeltiden förödde landet och framkallade en ekonomisk, social och kulturell tillbakagång utan like. Digerdöden ledde till en jordbrukskris. Folkmängden sjönk med hälften, kungamakten urholkades, blodiga fejder slet sönder landet, sjörövare gjorde Östersjön osäker.
Men somliga tjänade på eländet.  Stormän passade på att öka sina jordtillgångar.

Den främste av dessa stormän var Bo Jonsson Grip (1366-1369) som verkade under den värsta katastrofen i landets historia.

Bo Jonsson (Grip) blev en av de rikaste och mäktigaste i Sverige näst kungen. Kung var Magnus Eriksson och senare kung Albrekt av Mecklenburg.
Bo Jonssons jordegendomar, bestod av pantlän, omfattade över 1/3 av Sverige samt hela Finland.
Mot slutet av sitt liv ägde Jonsson över 1500 lantegendomar runt om i Sverige. Han lät bygga flera egna borgar, däribland Gripsholm och Bjärkaholm vid Bjärka-Säby säteri.

Samma bakteriestam som härjade under mitten av 1300-talet dök åter upp i Stockholm sommaren 1710.
Året innan hade Karl XII besegrats vid Poltava, och sedan dess var kungen försvunnen. Det svenska stormaktsväldet höll på att rasa samman. Ryska trupper ockuperade svenska Baltikum, och flyktingar vällde in i landet.
Pesten anlände i juni till Sverige med fartyget Stäkesund från Pernau i Estland. Skeppet lade till vid Baggensstäket  strax utanför Stockholm. Eftersom det gick rykten om att en pestepidemi hade nått till Polen fick fartygsbefälet order om en strikt karantän.

Sverige hade då klarat sig undan den förödande farsoten vid flera tillfällen tidigare. Det senaste utbrottet hade ägt rum så långt tillbaka som 1657.

Men Stäkesunds skeppare mutade sig förbi vakterna. Enligt en källa tog han sig till Erstavikskrogen vid södra Stäket och satte sig för att äta middag. Men mitt i måltiden började han känna sig dålig och föll död ner.
Fyra roddarmadamer som transporterat passagerare och gods från Stäkesund insjuknade och dog inom ett par dagar.

Kungliga rådet, som styrde medan kungen krigade i Europa, tvingades komma med nya påbud om hur karantänen skulle organiseras. Fartyg skulle ligga i karantän i fyrtio dagar innan de fick angöra Stockholm.
Den som bröt mot reglerna hotades med dödsstraff.
Stockholm. styrande kunde snart notera att hela 412 döda hade registrerats under månaden, mot 199 samma tid året innan.

Den högsta medicinska myndigheten i landet, Collegium Medicum, fick i uppdrag att utreda »den myckna sjukdomen i staden». Collegium leddes av den snart 70-årige Urban Hjärne (1641-1724) han som några decennier tidigare bidragit till att stoppa de stora häxprocesserna.

Det olyckliga var att Hjärne länge förnekade att det var pesten som orsakade de många dödsfallen. Dels ville han undvika panik och dels ansåg han att bevisen för att pesten inte var tillräckliga.
Först den 10 september medgav Urban Hjärne öppet att ”alla tre slags pesterna är i staden”.
Då bestämdes att hela Stockholm genast skulle isoleras och invånarna förbjudas att resa därifrån.  

Samtidigt förbjöds alla stora sammankomster – begravningar, bröllop, dop, stora måltider och banketter. Skolorna stängdes, och människor förbjöds att flytta. Inga husdjur fick springa omkring på gatorna - tusentals hundar och katter avlivades.

I Stockholm dog totalt 22 000 av stadens 55 000 innevånare på grund av pesten.

Alla dessa förordningar var i och för sig bra, skriver medicinhistorikern Johan Valentin Broberg (1825-1887)  i sin stora pestskildring från 1879. Problemet var bara att folket inte följde dem.
”Ringa intryck gjorde detta på de av häftiga lidelser upprörda sinnen ... Till vad hjälper lagar, utan god moral?”

 

Johan Valentin Broberg ”Om pesten i Stockholm 1710” 1854

 

Alla har ansvar, alla har skuld

Sveriges konung och statschef har uttalat sig om att Sverige misslyckats under pandemin.

– Jag anser att vi har misslyckats. Det är ett stort antal som har avlidit och det är fruktansvärt. Det är något som vi alla lider med, säger han i SVT-programmet ”Året med kungafamiljen”

– Det är uppseendeväckande och ovanligt att han uttalar sig på det här sättet. Enligt konstitutionen är hans roll att vara en symbolfigur, inte uttala sig politiskt, säger Henrik Wenander, professor i offentlig rätt, i SVT:s morgonstudio.

Oppositionen ger regeringen skulden för att folk dött under pandemin. De ser som sin uppgift att i alla lägen kräva regeringens avgång.

Men är inte äldrevården en kommunal angelägenhet?

Och faktum är att en stor del av Sveriges smittskyddskunskap försvann när regeringen Reinfeldt lade ned Smittskyddsinstitutet och i stället skapade den betydligt mindre Folkhälsomyndigheten.

Och vilka var det som privatiserade vården för att öka konkurrensen och göra vården mer produktiv? Resultatet av effektiviseringen blev för låg bemanning, för många timanställda, för liten medicinsk kompetens eller för låga krav på utbildning.

Ska ansvar avkrävas och skulden för ett misslyckande fördelas bör vi alla vara med: väljare, utförare, kommuner, riksdag, regering. Och kungen.

 

Coronakommissionen, webbplats 

Äldreomsorgen under pandemin. Delbetänkande av Coronakommissionen, Stockholm 2020, SOU 2020:80

Hälso- och sjukvård i äldreomsorgen. Motion 2020/21:912 av Anna Vikström (S)

Framtidens äldreomsorg - en nationell kvalitetsplan. Socialutskottets betänkande 2018/19:SoU6

Kommittédirektiv: Översyn av vård och omsorg för äldre - tio år efter Ädelreformen

Felaktig organisation grund till tragedin inomäldrevården. Debattartikel i Läkartidningen

Åsa Plesner. Budget ur balans – en granskning av äldreomsorgens ekonomi och arbetsmiljö, Arena Idé, mars 2020

Fakta om äldreomsorgen i ljuset av coronapandemin. Sverigeskommuner och Regioner.

 

 

Ingen får allt, alla får en del

Kompromisser är inte Vänsterpartiets starka sida. För V gäller oftast allt eller inget. Kompromisslösheten är något av V:s affärsidé.

Därför dyker Jonas Sjöstedt upp och säger att Stefan Löfven borde fått mera i EU-förhandlingarna om återhämtningsplanen och EU:s långtidsbudget för 2021–2027.

Man kan alltid säga att förhandlarna borde fått mer. 
Men då bör man kunna förklara i förhållande till vad och hur. 
I en förhandling som slutar i kompromiss har parterna fått igenom bara en del av sina krav, ingen har fått allt.
Ska förhandlingsresultatet bedömas i förhållande till vad som var möjligt eller till utgångsbudet?
I förhandlingarna skulle de 27 olika medlemsländerna jämka ihop sina mycket stora åsiktsskillnader.
Kompromissen omfattar 153 punkter, 67 sidor och 7 700 miljarder svenska kronor.

Nå, men oppositionens roll är ju att opponera emot och ifrågasätta regeringens förehavanden.
Därför är det ingen överraskning att moderaterna är kritiska till coronastödets ”kravlösa bidrag” och ”nya försök att öppna för beskattning på EU-nivå”.
Ulf Kristersson menar att regeringen hade ”ett starkt utgångsläge, som den inte har förvaltat tillräckligt väl” och kritiserar statsminister Stefan Löfven för att ha ”accepterat urvattnade formuleringar” gällande respekten för rättsstaten.
Eller att Sverigedemokraternas Martin Kinnunen kallar bidragen i coronastödet ”fullständigt oacceptabla”.

Enligt Jonas Sjöstedt har Sveriges förhandlare inte rådgjort med EU-nämnden i riksdagen. Nämnden har inte fått ta del de slutliga villkoren i uppgörelsen, säger han. Därför KU-anmäler Vänsterpartiet regeringen.

Åsa Westlund, ordförande i EU-nämnden, säger att regeringen har samrått med nämnden i slutskedet av förhandlingarna.
– Vi fick då en redogörelse av huvuddragen i förhandlingsförslaget till överenskommelse, inklusive den delen som handlar om rättsstatens principer. Det framgick av den att det inte fanns någon text för nämnden att ta del av. Utifrån det gav EU-nämnden statsministern mandatet att säga ja till överenskommelsen.

EU-nämnden är ett organ i Sveriges riksdag där riksdag och regering samråder i EU-frågor. I EU-nämnden bestäms Sveriges förhandlingsposition inför möte i Europeiska rådet och Europeiska unionens råd.

EU-nämnden

Eskilstuna Kuriren Ledare

Expressen 

Europeiska rådets slutsatser, 17–21 juli 2020 

EU-Portalen EU:s budget 

Sverige och Covid 19

Sverige ligger högst då man jämför de nordiska länderna när det gäller antal döda per capita.

Att Sverige har högre dödstal bland äldre kan bero på

- att Sverige räknat in även folk som dött i äldrevården och inte enbart de som avlidit på sjukhus. Många länder har bara räknat antal döda på sjukhus.

- att de som är boende inom äldrevården i Sverige redan är mycket sjuka med flera underliggande sjukdomar. Det är svårt att få plats på äldrevården.
- att Sverige haft ett större antal insjuknade per capita än övriga nordiska länder

Principen för svensk äldrevård är att du ska åldras hemma så länge som möjligt.

-  att resurserna inom vård skola och omsorg, redan före coronasmittan och för att vara ekonomiskt effektiva, har varit slimmade i förhållande till behoven.

I debatten görs jämförelser mellan olika länders antal insjuknade och döda per capita.

Sverige ligger högst då man jämför de nordiska länderna.
Men hur många sjuka i Covid 19 blir återställda efter sjukvård respektive intensivvård?
Finner inga uppgifter om det.

Regeringen, som så småningom ska avkrävas ansvar och eventuellt plikta med sina huvuden, har att ta hänsyn till att krisen samtidigt är ekonomisk. Det är minst två kriser det handlar om.
Arbetslösheten ökar i coronans spår. Företag kraschar, börser rasar, hela samhällsekonomin stannar av beroende på vilka åtgärder och strategier regeringar väljer. Sverige har valt det öppna samhällets väg.

Oppositionspolitiker från yttersta högern till vänstern ligger och lurar i vassen snara att fälla en skakig regering.

SR P1 

Göran Rosenberg 

Peter Malmqvists analys ”Lysande svensk coronastrategi”

SCB:skonjunkturindikator

 Svenska Yle coronastatistik 

Statistik från Johns Hopkins Dödlighet 

Johns Hopkins 

Vart tog börskrisen vägen?

Coronaviruset. Den 30 december 2019 rapporterades den kinesiska staden Wuhan ha 27 misstänkta fall. WHO bekräftade den 7 januari att det rörde sig om ett hittills okänt coronavirus. Det första dödsfallet inträffade 9 januari.

I dag 20-04-26 är 2 898 703 bekräftat smittade och 203 044 döda av coronavirus.

Börsen. 2019 hade blivit ett väldigt starkt börsår med uppgångar på 30 procent. Före årsskiftet 2019/2020 var börsen starkt övervärderad och mogen för en korrigering.
Börsnedgången inleddes kring den 19 februari 2020.
Stockholmsbörsen, OMXSPI, sjönk med mer än 14 procent från toppen i mitten av februari.

”Under de senaste veckorna har världens börser fallit kraftigt till följd av coronakrisen”--- ”Till följd av coronakriserns utbrott har världens börser rasat ordentligt.”
Det meddelar Ekonomifakta i april 2020.

Och Ekonomifakta är inte ensamma om att beskriva sambandet på det sättet. 

Den allmänna uppfattningen tycks vara att börskrisen kom som direkt en följd av coronasmittan. Det handlar således om två kriser, sammanvävda med varandra, som påverkar världsekonomin.

Det kan vara så att coronaepidemin skrämde börsens aktörer att plötsligt börja sälja sina aktier. Klart är att börsen dessförinnan var en sprickfärdig bubbla. Coronautbrottet fick den att spricka.

Hur har börsen reagerat på tidigare epidemier?

Månaden innan Sarsutbrottet 2002, som också var en variant av Coronavirus, hade Stockholmsbörsen gått upp tio procent. Under den kommande veckan reagerade inte investerarna för viruset. Faktum är att efter en månad hade börsen bara gått ner 2 procent. Efter tre månader hade WHO hunnit gå ut med en global varning. Då gick börsen ned 11 procent sedan utbrottet och stod fortfarande på minus, 4 procent, efter ett halvår. Utbrottet orsakade omkring 8 000 fall varav över 750 personer dog, enligt Folkhälsomyndigheten.

Under våren 2009 spreds nyheten att 60 människor i Mexiko City hade dött av vad som beskrevs som en muterad form av svininfluensa. Månaden innan hade börsen stigit 16 procent. Efter en månad var börsen oförändrad efter att först ha backat något. Även att viruset totalt sett orsakade många dödsfall minskade skräcken i takt med att det spred sig. Marknaden hade därför återhämtat sig och var tre månader efter utbrottet upp 13 procent. Vid det laget hade WHO gått ut med en global varning. Antalet dödsfall beräknas till cirka 285 000 personer.

Slutsatsen är att börsen inte på något entydigt sätt tidigare reagerat på virusutbrott.

Jag har några frågor:
Varför reagerade börsen denna gång på virusutbrottet?

Skulle börskrisen ha kommit utan coronan? Nu skylls allt på coronakrisen.

Skulle de ekonomiska konsekvenserna av pandemin blivit lika stora utan börskrisen?

Att coronakrisen orsakat en ekonomisk nedgång är klart.

Men frågan är i hur hög grad börskrisen har påverkat nedgången.
Kan man utröna hur mycket av krisen som beror på coronasmittan och på börsnedgången?

Något för forskare att studera.

JohnsHopkins 

Så påverkas börsen av coronaviruset 

Statens satsningar 
Så har börsen reagerat på virusutbrott 

Mina tidigare funderingar kring detta

Två kriser blir en. Varifrån kommer gratispengarna? Hurgratis är de? 

Statens satsningar på företagen i coronatider

Börs och corona

Orsaker till börsrasen – reella och inbillade 

Smittor och aktiemarknad 

Myten om coronavirusets orsak till börsfallet 

Börs och corona

Även om coronaviruset inte utlöste fallet på börsmarknaden så har coronaepidemin skapat kaos i världsekonomin. 

En stor del av kaoset beror på politikernas vällovliga försök att stoppa smittans spridning.
Stängda gränser, mötesförbud, isolering, stängda skolor, undantagstillstånd har bromsat ekonomin.
De stora industrierna stänger, permitterar och varslar anställda.  Småföretagen klappar igen.

För att rädda företagen ger staterna ut nya pengar och strör ut över näringslivet. I USA lovar Trump att varje medborgare, utan motprestation, ska få checkar värda 1000 dollar, s.k. helikopterpengar.

Den svenska regeringen presenterar stödpaket på upp till 300 miljarder kronor till näringslivet.

Allt för att hålla igång näringslivet och hålla köpkraften uppe.

Börserna dök eftersom de var övervärderade och så kom coronaviruset därtill.
Börsens nedgång och pandemins spridning växelverkar i en nedåtgående spiral som måste brytas.

När det gäller coronaepidemin är än så länge är läget följande, 20-03-21 enligt Johns Hopkins
Insjuknade 275 469
Döda 11 402
Tillfrisknande 88 258

De flesta döda tillhör en särskild riskgrupp och är över 80 år med en underliggande sjukdom som hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, högt blodtryck, cancer eller diabetes.

Vi kan jämföra med tidigare virusepidemier.
Viruset sars 2003 slutade med totalt 8 000 smittade och 750 dödsfall i hela världen.
Smittan H1N1 och svininfluensan 2009 krävde över 280 000 liv och mångfalt fler sjuka.
Ungefär likadant för mers 2012 med 2 500 smittade och 858 döda.
Ebolaepidemin 2014 har WHO rapporterat att utbrottet sammanlagt resulterade i minst 28 616 insjuknade och 11 310 döda i de tre hårdast och primärt drabbade länderna, Guinea, Liberia och Sierra Leone.

I inget fall har de tidigare pandemierna samverkat med börskrascher. Än mindre orsakat dem.
Men nu inträffade den medicinska och ekonomiska katastroferna samtidigt.

Man kan vara rätt säker på att smittspridningen inte avtar om börsen repar sig.

Börserna i dag