Orsaker till börsrasen – reella och inbillade

Jag är ingen spågubbe, särskilt inte när det gäller i fråga om framtiden, men söndagen den 22 december 2019 skrev jag på min blogg ”Vadå, blir det oväder?”

”---skattekvoten är hög, lånekvoten ökar och finansmarknaden är övervärderad. Samtidigt sjunker BNP d.v.s. värdet av arbetet, produktionen och investeringar. (Se tidigare blogginlägg).
Det är en global utveckling.
Svarta moln tornar upp sig vid horisonten och närmar sig snabbt.
Inget nationellt politiskt parti har makt över detta.”

Jag avsåg aktiemarknaden.

Ungefär samtidigt, i november 2019, intervjuade The University of British, UBC, 3 400 av världens investerare med minst 1 miljon dollar i investerbara tillgångar. Enkäten visade att majoriteten av dem förberedde sig för en kraftig börsnedgång under 2020.

55 procent av de rikaste svarade att de väntade sig en markant nedgång i marknaderna vid någon tidpunkt under 2020 och de hade plockat ut kontanter för i snitt 25 procent av sina tillgångar ur börsen.

En orsak sades vara geopolitiska spänningarna i form av handelskrig och presidentval i USA.
”Två av tre globala investerare tror att marknaderna nu drivs mer av geopolitiska händelser än av affärsfundamenta såsom lönsamhet, intäkter och tillväxtpotential, skriver UBS i ett kundbrev” enligt CNBC.

Corona fick uppmärksamhet i världens medier i början januari 2020.
Men coronaviruset kan ha börjat spridas redan i maj i 2019, meddelade bl.a. SR.

Visste världens rikaste investerare om detta och därför sålde av 25 procent av sina aktier av den anledningen?
Var det de som satte börslavinen i rörelse för att de kände till pandemihotet?

Jag vill inte vara konspiratorisk.
Storinvesterarna sålde naturligtvis av sina aktier eftersom de såg börsnedgången komma. Det är så aktiemarknaden fungerar.

Naturligtvis finns det verkliga orsaker till att priserna på aktiemarknaden plötsligt går ner. Orsakerna kan vara olika.

Så här har världens aktiebörser förändrats de senaste decennierna.

År, procent nedgång. Orsaker.

1987 -9,1
I oktober 1987 dök börsen i New York plötsligt 23 procent på en dag. Botten hade gått ur. Det var något helt nytt. Några skyllde på räntan, andra på Iran och några på datorhandel. 1987 fanns en oro kring den försvagade amerikanska dollarn, det ökande handelsunderskottet och stigande inflationen.
När den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, höjde räntan för första gången på tre år utlöstes fallet. Värst blev det i USA.

1989 -7,5
Inflationsrädsla och en efterföljande risk för att världens centralbanker börja strama åt med högre räntor.

1991-6,3
Bostadskraschen 1990–91 följdes av en bank- och kreditkrasch.

1998 -6,7
Finanskrisen i Ryssland sprider sig runtom på världens börser, i såväl New York som i Stockholm faller kurserna.

2001-7,8
Terrorattackerna i USA.

2008 -7,1
Oljerelaterade aktier inledde börsåret starkt när oljepriset nådde hisnande nivåer. Mot årets slut föll oljepriset från skyarna och handlas kring fyraårslägsta nivåer.

2011 -6,2
Bland annat att Standard & Poors nedgraderar USA:s kreditbetyg till AA+

2016 -7,8
Beskedet om att England vill lämna EU. Brexit.
Källa: Nasdaq

Varför håller jag på och tjafsar om detta?
Jo för att om man inte kan ange de verkliga orsakerna till ekonomiska händelser kanske man får svårt att analysera händelseförloppet.
Börsnedgångar beror vanligen på att investerare vill ta hem vinster.

DI