fredag 6 februari 2009

För en kritisk ekonomijournalistik!

Den pågående ekonomiska krisen påstås ha uppkommit oväntat och plötsligt.
Påståendet kan betvivlas, men klart är att ekonomijournalistiken har missat viktiga trender som förebådat en kris. På så sätt har ekonomijournalisterna och ekonomiexperterna bidragit till krisens förlopp.
Inför nästa kris bör ekonomiredaktioner, journalister, debattörer och kommentatorer bli mer kritiska till finansvärlden, inte bara slappt förmedla kursförändringar, finansrapporter, gissningar, uttalanden från finansaktörer och nyheter om en och annan skandal.

Några grundläggande förutsättningar
En kritisk ekonomijournalist bör ha som utgångspunkt att
1. Det som skapar kapital är arbete, produktion, råvaror, energi och handel i samverkan. Brukar kallas realekonomin. Endast realekonomin kan skapa produktionsöverskott och tillväxt.
2. Finansmarknaden ska samla, koncentrera och förmedla kapital till realekonomin. Helst till verksamheter där kapitalet kan skapa nya verksamheter, tillväxt och utveckling.
Finansmarknaden kan inte skapa kapital.
3. Kursförändringar på aktiemarknaden, valutamarknaden, fondmarknaden ¬– kort sagt finansmarknaden – speglar bara vinstförväntningar hos marknadernas aktörer.
Förväntningarna saknar ekonomisk substans innan de realiseras.

Granska språket, begreppen och definitionerna!
1. Skilj åtminstone på ”värde”, ”värdering” och ”pris”. Det är tre helt olika storheter som oftast blandas samman.
2. Skilj på begrepp som ”marknadsekonomi”, ”globalisering” och ”kapitalism”.
– Marknadsekonomin är lika gammal som penningsystemet, d.v.s. minst femtusen år.
Marknadsekonomin – handeln med varor och tjänster – är nödvändig för att utveckla arbetet, produktionen, råvarutillgångarna och energiförsörjningen samt för att fördela tillgångarna.
– Kapitalism är den ekonomiska världsordning för produktion och kapitalbildning som vuxit fram de senaste fem hundra åren med den europeiska kolonialismen, industrialiseringen och kapitalkoncentrationen som ekonomisk hävstång. Kapitalismen har påverkat alla mänskliga relationer – ekonomiskt, kulturellt och socialt.
¬– Globaliseringen innebär att finansmarknaden, kapitalbildningen och kapitalkoncentrationen är global och digitaliserad.
Global handel har annars funnits i minst femhundra år.
3. Skilj på dessa historiskt givna processer och på ekonomiska ideologier och teorier.
Motsatsparet ”Kapitalism-”Socialism” är meningslös. Kapitalismen är den rådande globala ordningen medan ”socialism” är en ideologi om denna ordning. Det var synen på kapitalismen som gav upphov till både liberalism och socialism, inte tvärt om.


Den här sortens kritisk journalism kommer inte uppskattas av finansvärldens aktörer. Dessa kommer nämligen inte ha nytta av informationen som kommer ut av den. Däremot kan den kanske hjälpa oss andra att förstå världen bättre.

Inga kommentarer: