Marknaden med osynliga konsumenter

En marknad består i grunden av producenter, handlare och säljare samt konsumenter.

Så även knarkmarknaden.

Producenter av kokain är främst fattiga bönder i Colombia. De odlar knarket för att få pengar för sin överlevnad. Knarkhandlare köper böndernas skörd och levererar knarket till smugglare som för det till Europa. Knarkhandlarna och smugglarna tjänar pengar på att transportera knark.

I Europa tas det insmugglade knarket hand om säljare. De köper och säljer knark för att det är lönsamt för dem.
Det är så lönsamt för dem att de är beredda att skjuta ihjäl varandra för att få makten om knarkmarknaden.

Och konsumenterna, vilka är de?
Ingen tycks veta. Och ingen försöker ta reda på vilka de är. Men det är de som har pengar att köpa knarket för.
Det är de som håller liv i marknaden och som är den yttersta orsaken till att ungdomar skjuter ihjäl varandra.

Vad vi vet om knarkkonsumenterna i Europa är att européerna använde knark för 90 miljarder kronor år 2017. Uppgiften kommer från EU:s narkotikaorgan EMCDDA. Det var en ökning på 60 procent från år 2013.
Allt fler köper knark.

Det kan inte vara pundarna, de som är sjukligt beroende av knark, som håller igång marknaden.
Hur mycket de än stjäl för att klara sitt knarkbehov kan de aldrig försörja en så lukrativ marknad.

Varför undersöker inte Handelshögskolan knarkmarknaden? Hela marknaden?



SvD 21-08-14  

EMCDDA 

 

Lätt att vara efterklok

I dag har vi facit och det är lätt att vara efterklok. Men för att i framtiden kunna vara klok före, måste vi idag se bakåt för att i fortsättningen kunna se klarare framåt.

År 2000 var nästan alla ”experter” positiva till att GM tog över SAAB.
”Nu kommer Saab att kunna jobba vidare med en engagerad ägare som har gott om pengar för att utveckla nya tekniska lösningar och som ser att det finns en nisch för europeiska bilar på den amerikanska marknaden. Jag tror att dagens avtal blir startskottet för en snabb expansion i Trollhättan.” skrev t.ex. bilekonomijournalisten Robert Collin då köpet blev offentligt. Han var inte ensam om den uppfattningen och naturligtvis fanns det då flera skäl till en sådan bedömning.
Och så sent som i juli 2008 sa bilindustrianalytikern Mats Carlsson till Sveriges Radio Väst: ”General Motors beslut att nästa generation Saab 9-3 ska fortsätta att tillverkas i fabriken i Trollhättan - tvärtemot vad som bestämdes för tre år sedan, då tyska Ruesselsheim vann den kampen - betyder att de anställda på Saab Automobile kan räkna med fortsatta jobb till åtminstone år 2015. Det nya beslutet visar att Saab och Sverige är strategiskt viktiga för GM”.

Då det så småningom blev uppenbart att SAAB inte gått med vinst sedan 1995 och att GM gång på gång tvingats skjuta till mer pengar och bilmarknaden nått en viss mättnad borde kanske någon grävande ekonomijournalist fått en impuls till att undersöka SAAB:s förutsättningar. Skedde det? Skeptiker fanns men ingen redovisade orsakerna till sina tvivel.
I dag kan man fråga sig: Kunde utvecklingen ha förutsetts? Vad var det som gick snett? Visste Wallenbergs, då de sålde, att SAAB var ett företag som skulle komma att gå dåligt?
Enligt rykten i affärspressen 2000 berodde GM:s köp på en schism mellan Wallenbergs och GM. Vad låg bakom ryktet? Sålde Wallenberg till GM trots att de misstrodde köparen?
Under åren med GM som ägare har flera intressanta utvecklingsprojekt stoppats inom SAAB. 2003 lanserades t.ex. Saabs etanolbilar helt emot GM:s vilja. GM trodde inte på etanol utan ville att Saab i stället skulle ta fram bilar med större motorer. Det blev som GM ville.
Vad gjorde marknadsanalytikerna innan världens bilmarknad säckade ihop?

Här finns ett forskningsområde för historiker och grävande journalister som åtminstone i efterhand borde kunna närma sig sanningen. Handelshögskolan, som är ointresserad av verkligheten, fortsätter väl att pyssla med sina kalkyler och modeller.


Läs dagens kommentatorer DN Lasse Swärd
SvD Nils-Olof Ollevik