Marknaden med osynliga konsumenter

En marknad består i grunden av producenter, handlare och säljare samt konsumenter.

Så även knarkmarknaden.

Producenter av kokain är främst fattiga bönder i Colombia. De odlar knarket för att få pengar för sin överlevnad. Knarkhandlare köper böndernas skörd och levererar knarket till smugglare som för det till Europa. Knarkhandlarna och smugglarna tjänar pengar på att transportera knark.

I Europa tas det insmugglade knarket hand om säljare. De köper och säljer knark för att det är lönsamt för dem.
Det är så lönsamt för dem att de är beredda att skjuta ihjäl varandra för att få makten om knarkmarknaden.

Och konsumenterna, vilka är de?
Ingen tycks veta. Och ingen försöker ta reda på vilka de är. Men det är de som har pengar att köpa knarket för.
Det är de som håller liv i marknaden och som är den yttersta orsaken till att ungdomar skjuter ihjäl varandra.

Vad vi vet om knarkkonsumenterna i Europa är att européerna använde knark för 90 miljarder kronor år 2017. Uppgiften kommer från EU:s narkotikaorgan EMCDDA. Det var en ökning på 60 procent från år 2013.
Allt fler köper knark.

Det kan inte vara pundarna, de som är sjukligt beroende av knark, som håller igång marknaden.
Hur mycket de än stjäl för att klara sitt knarkbehov kan de aldrig försörja en så lukrativ marknad.

Varför undersöker inte Handelshögskolan knarkmarknaden? Hela marknaden?



SvD 21-08-14  

EMCDDA 

 

Roten till det onda

Den 12 december 2019 publicerade Sveriges Television en undersökning som visade att Stockholmare köper droger för 30 miljoner i veckan.

Enligt utredningen röker Stockholmarna nästan 1,8 miljoner doser cannabis, snortar 33 670 linor kokain och tar över 451 000 doser amfetamin på en vecka.

Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, är gatupriset för 1 gram cannabis 110 kronor, för 1 gram kokain ligger priset på 900 kronor och för 1 gram amfetamin ligger priset på 240 kronor.

Detta tyder på att det inte är de fattiga knarkarna på samhällets botten som är basen för knarkmarknaden utan att bruket av knark är mer utbrett än så.
 
Som alla marknader består knarkmarknaden av producenter, säljare och köpare.

Producenterna finns i Marocko (hasch och marijuana), Latinamerika (kokain), Afghanistan (heroin och cannabis), Asien (amfetamin, metamfetamin), Nederländerna och Belgien (amfetamin och ecstacy) och Östafrika (kat). Nya psykoaktiva substanser, så kallade internetdroger, kommer ofta från Kina och Indien.

Knarket smugglas in i Sverige av kriminella ligor. Men säljs också enskilt via Internet.
Säljarna är kriminella knarkligor som slåss om de lukrativa marknadsandelarna.

Utan köpare skulle de inte finnas.

Vissa politiker vill skärpa straffen för ligisterna. Tanken är att knarkhandlarna inte kan sälja knark medan de sitter bakom galler. Men så länge som det finns köpare kommer det finnas säljare som vill ta de inburades plats. Nyrekryteringen kräver våldsamma strider.

Det är märkligt att inget politiskt parti angriper roten till det onda - knarkanvändandet.
Få debattörer diskuterar vilka det är som köper och använder knark.
Om det är som det verkar, att knarkandet är så utbrett, vilka konsekvenser har det för vårt samhälle?
Hur många människor i samhället går omkring och är dopade?

Var finns de undersökande journalisterna? Vad gör underrättelsetjänsterna? Finns det överhuvudtaget forskning på området?
Vad gör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap?

Droger för 30 miljoner, SvT 

Så här gjordesundersökningen 

Expressen: Kokainliga sprängd på Östermalm i Stockholm 

Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN, 

CAN RAPPORT 200 Narkotikaprisutvecklingeni Sverige 1988-2020 

CAN RAPPORT 180 Drogutvecklingeni Sverige 2019

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB,