Den 12 december 2019 publicerade Sveriges Television en undersökning som visade att Stockholmare köper droger för 30 miljoner i veckan.
Enligt utredningen röker Stockholmarna nästan 1,8 miljoner doser cannabis,
snortar 33 670 linor kokain och tar över 451 000 doser amfetamin på en vecka.
Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, är gatupriset
för 1 gram cannabis 110 kronor, för 1 gram kokain ligger priset på 900 kronor
och för 1 gram amfetamin ligger priset på 240 kronor.
Detta tyder på att det inte är de fattiga knarkarna på
samhällets botten som är basen för knarkmarknaden utan att bruket av knark är
mer utbrett än så.
Som alla marknader består knarkmarknaden av producenter, säljare och köpare.
Producenterna finns i Marocko (hasch och marijuana), Latinamerika (kokain),
Afghanistan (heroin och cannabis), Asien (amfetamin, metamfetamin),
Nederländerna och Belgien (amfetamin och ecstacy) och Östafrika (kat). Nya
psykoaktiva substanser, så kallade internetdroger, kommer ofta från Kina och
Indien.
Knarket smugglas in i Sverige av kriminella ligor. Men säljs också enskilt via
Internet.
Säljarna är kriminella knarkligor som slåss om de lukrativa marknadsandelarna.
Utan köpare skulle de inte finnas.
Vissa politiker vill skärpa straffen för ligisterna. Tanken är att knarkhandlarna
inte kan sälja knark medan de sitter bakom galler. Men så länge som det finns
köpare kommer det finnas säljare som vill ta de inburades plats. Nyrekryteringen
kräver våldsamma strider.
Det är märkligt att inget politiskt parti angriper roten till det onda - knarkanvändandet.
Få debattörer diskuterar vilka det är som köper och använder knark.
Om det är som det verkar, att knarkandet är så utbrett, vilka konsekvenser har
det för vårt samhälle?
Hur många människor i samhället går omkring och är dopade?
Var finns de undersökande journalisterna? Vad gör underrättelsetjänsterna? Finns
det överhuvudtaget forskning på området?
Vad gör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap?
Expressen: Kokainliga sprängd på Östermalm i Stockholm
Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN,
CAN RAPPORT 200 Narkotikaprisutvecklingeni Sverige 1988-2020
CAN RAPPORT 180 Drogutvecklingeni Sverige 2019
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar