Hur kan s stifta lagar mot de allra fattigaste?

 Tiggeriförbudet i Katrineholm och Eskilstuna har naturligtvis skapat debatt på s.k. sociala medier.

Efter en ledarkommentar i Eskilstuna-Kuriren 1 augusti ”Ett dåligt förbud”, har ämnet, fram till idag, renderat 241 kommentarer på facebook.
Diskussionen att handlar om de rumänska romerna som sitter och tigger utanför köpcentra, lasarettet och butiker.

Argumenten på facebook kan sorteras in i tre olika kategorier. De som anser att förbudet är bra, de som anser det verkningslöst och de som inte gillar förbudet.
Bland de först nämnda argumenten:
- Tiggarna är arbetsskygga och de bör skickas tillbaka varifrån de kommer
- Det är inte Sveriges problem att lösa Rumäniens problem.
- Bättre att ge till biståndsorganisationer än till enskilda tiggare.
- Att skänka pengar till tiggare bara permanentar fattigdomen
-Det är en maffia som ligger bakom tiggeriet och som snor tiggarnas pengar
- Tiggarna är inte fattiga. De har mobiltelefoner och bilar.

Det finns få bevis för att dessa påståenden stämmer med verkligheten.

De som är emot förbudet anser bl.a. att
- Att ge hjälp till en medmänniska i nöd är en human handling.
- De finns ingen motsättning i att ge enskilda tiggare en slant och, att å andra sidan, svenska staten och EU utövar påtryckning på tiggarnas hemländer att förbättra tiggarnas situation i hemlandet.
- Att sända bidragspengar till regeringarna i tiggarnas hemländer innebär att det mesta äts upp av byråkrati och korruption.­

Eskilstunas kommunalråd, Jimmy Jansson, förklarar förbudet: ”Vi byråkratiserar och försvårar. Vi får se vart det tar vägen. Jag hoppas att polisen kommer att tillämpa det så att ett nytt tillstånd behövs för varje dag” (TT 2/8)

Polisen i Eskilstuna har förstått vitsen med det hela. De har till idag tagit emot åtta ansökningar om tillstånd till passivt pengainsamlande, men inget beslut har ännu fattats.
Enligt AB säger polisen i Eskilsruna att inga ansökningar har beviljats än, eftersom de som kommit in behöver kompletteras.

Så kan man hålla på och djävlas med dem som redan har det djävligt.

Vad jag inte förstår är hur Jimmy Jansson kan stå bakom en cynisk politik som den här, eller hur socialdemokratiska fullmäktigeledamöter kan rösta fram en sådan.
Hur kan socialdemokrater stifta lagar som endast riktar sig mot de allra fattigaste?

DN Kulturdebatt 

DN Nyheter 

E-Kuriren Ledare 

Att förbjuda tiggeri inget nytt 

Tiggeriförbudet i Eskilstuna

Från och med i går, den 1 augusti, gäller föreskrifter om att fattiga människor kommer att behöva söka tillstånd för att tigga på vissa platser i Eskilstuna.

Tillstånd kan, via blankett, sökas hos polismyndigheten. Ansökningsavgiften är 250 kronor. Den som tigger utan tillstånd kommer att kunna dömas till penningböter.

De romska minoriteterna som kommer hit och tigger är i praktiken utestängda från arbete i sina hemländer.
Det enda som återstår för dem är att tigga. Alternativen är att stjäla eller prostituera sig. 

Tiggeriet är den synliga fattigdomen. Och vi i välfärdsstaten vill inte se den.
Därför förbjuder Eskilstuna kommun tiggeriet och gör tiggarna till lagbrytare.

Det har antytts att tiggarna själva inte får behålla allmosorna utan att en slags maffiaorganisation tar huvuddelen av vad de får i sina muggar.
Det finns inga bevis för att det är så. Och om det skulle finnas det så är det väl de som utnyttjar tiggarna som skulle sättas dit.

Andra hävdar att tiggeriet beror på lättja. Det är inte troligt. Att dag ut och dag in sitta och tigga är inte lätt.
Om det vore lättsamt och lönsamt att tigga skulle även svenskar sitta utanför köpcentra och be om en slant. 

Jag förutsätter att Eskilstunas lagstiftare haft något motiv för sitt beslut. Jimmy Janssons argument håller inte.

 Någon samhällsforskare borde undersöka hur det verkligen förhåller sig med alla påståenden om tiggeriet och om utfallet av den nya lagen.
Kan vi rikta lagar mot en särskild folkgrupp skulle vi väl också kunna hjälpa den ur fattigdomen.

 Nu har tiggarna, från sina platser, börjat sälja blåbär och därmed, åtminstone tillfälligt, kunnat komma undan den nya bestämmelsen.

"Lagen är i sanning rättvis och jämlik. Den förbjuder både den rike och den fattige att sova under broarna, att tigga på gatan och stjäla bröd".

Den franske författaren och nobelpristagaren Anatole France (1844 – 1924)

Eskilstuna Kuriren Ledare 

Jimmy Jansson i SVT 

AB 

Stockholms stadsmission om tiggeri 
Arbetet Drömmen bakom tiggeriet
Eskilstuna kommun om förbudet

Min blogg i samma ämne

Att förjuda tiggeri l

Förbjud fattigdom
Då medmännskor ber om hjälp 

Om tiggerilicensen i Eskilstuna

De gånger jag inte är överens med vad sossarna i Eskilstuna kommunfullmäktige beslutar brukar jag ändå förstå bakgrunden till gruppens beslut.
Men nu är jag inte överens och inte förstår jag.
Det gäller beslutet att ändra i ordningsstadgan och införa en tiggerilicens för de fattiga som sitter utanför butiker och ber om ekonomisk hjälp.

Majoriteten i kommunfullmäktige i Eskilstuna, som består av S, M och C, har  tillsammans med SD röstat för att den som vill tigga på allmän plats måste söka tillstånd hos polisen, annars får den fattige böta.
Förslaget innebär att personer som vill tigga på en allmän plats först måste ansöka om ett tillstånd hos polisen,
Nu ska ärendet vidare till länsstyrelsen som har möjlighet att stoppa förslaget.

Många frågor blir det.
Vilka ska kunna söka licensen?
Kan alla eskilstunabor söka och få licens?
Kommer licensregistret vara offentlig handling?
Hur förhindras att licenser förfalskas?
Vad händer om det finns licensierade tiggare? Har man därmed inte slagit fast att tiggare är en sorts yrkesutövare?
Ska licensen räcka längre tid än de tre månader som tiggaren får vistas i Sverige?
Hur smart är det att kräva böter av dem som saknar pengar?
Böter brukar ju bestå antingen av en penningbot, som är ett fast belopp, och dagsböter, som är proportionellt mot den taxerade inkomsten. Hjälper det den fattige att sno pengar av denne?
Är det likhet i lagen då bara de ytterst fattiga riskerar att bli straffade?
På vilket sätt hjälper den nya bestämmelsen i ordningsstadgan de fattiga?

Hur tänkte ni sossepolitiker i Eskilstuna kommun då ni föreslog och röstade för en licens?

SVT Sörmland 

Eskilstuna kommun om hemlöshet och tiggeri 

Valresultatets paradoxer

I 97 år har socialdemokrater haft ett obrutet maktinnehav i Eskilstunas kommun. 

Under flera mandatperioder har dock S tvingats regera med att MP och V för att bilda majoritet.
I årets val splittrades makten ytterligare genom att väljarna röstade in SD i kommunfullmäktige.

Resultatet blev att de rödgröna endast fick ett mandats övervikt – 40 mot oppositionens 39.

Men det enda mandatet försvann plötsligt, bara två månader efter valet, då socialdemokraten Aza Safari för en vecka sedan lämnade partiet för att bli politisk vilde.

I media förklarade Safari sitt avhopp att han kände sig illa behandlad av partiet för att han inte fått de poster han velat ha och nu ville hämnas på partiet.

Aza Safari fick därmed en vågmästarställning där han ensam skulle kunna dirigera besluten dit han ville.

En sådan situation måste naturligtvis till varje pris undvikas.

Kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson och socialdemokraterna visade att de i första hand tänker på Eskilstuna kommuns bästa genom att öppna för ett samarbete med Moderaterna för att få en trygg majoritet i fullmäktige. 
Om detta stämmer kommer ett sådant samarbete innehålla många motsättningar men ingen annan konstellation skulle kunna ge den stabilitet som krävs.

S har 27 mandat efter avhoppet. För en majoritet krävs alltså ytterligare 13. V och Mp har bara tolv mandat tillsammans. Centern, Folkpartiet och KD har sammanlagt 9.
Med moderaternas 17 mandat uppnås majoritet utan att det blir för många stridande viljor i kommunstyrelsen.

De ideologiska motsättningarna får stå tillbaka för den politiska majoritet som krävs för att fortsätta att utveckla och bygga Eskilstuna.

Väljarna har naturligtvis inte kunnat räkna med dessa konsekvenser men har ändå fått som de velat. Eller vad de förtjänar.

EskilstunaKuriren, ledare

EskilstunaKuriren, nyheter

Värdelös ranking i Fokus

Fokus årliga kommunranking leder bl.a. till att 

1.   Oppositionen i en kommun som fått en dålig placering kan angripa majoriteten och ställa den till politiskt ansvar för den dåliga placeringen.

2.   De kommuner som fått en bra placering kan utnyttja detta genom att locka till sig företag och skattebetalare.

3.   Kommunledningen i en topprankad kommun kan ta den fina placeringen som kvitto på att den fört en bra politik.

Konsekvenserna av rankingen blir alltså politiska och opinionsbildande.

Men det är alltid problematiskt med att jämföra olika kommuner med varandra och ta resultatet som intäkt på att den förda politiken varit bra eller dålig.

Förutsättningarna för kommunerna kan ju vara mycket olika. Kommuner som t.ex. Danderyd (5) och Botkyrka (240), för att ta ett par kommuner inom Stockholms län, har mycket olika förutsättningar i historia, befolkningssammansättning, skattekraft, geografi m.m.

Danderyd är en av landets till ytan minsta kommuner med en areal på cirka 28 kvadratkilometer. Inom kommunen finns ”rikemansghetton” som Djursholm och Stocksund. Invandrartätheten och flyktingmottagningen är minimal.

I Botkyrka är drygt 50 procent antingen själva födda i ett annat land eller har båda sina föräldrar födda utomlands. Det talas cirka 100 olika språk inom kommunen.

Botkyrka kommun har en totalareal på 197 km.

Invandrartätheten i en kommun verkar dra ner resultatet hos Fokus.

Kommuner med invånare med högst utländsk bakgrund är Haparanda med 55 procent (290), Botkyrka 54 procent (240), Södertälje 45 procent (288), Malmö 39 procent (284).

Bland dem som fått bäst placering i Fokus lista är kommuner med låg invandrarandel.

Lekeberg med endast 5 procent har en Fokusplacering på (23), Piteå 5,5 procent (55), Öckerö 5,5 procent (9). (Källa SCB)

Fokus ranking bortser från dessa och liknande skillnader i förutsättningar.

Flera av de kommuner som fått bottennoteringar är sådana som är f.d. industristäder där industrin försvunnit eller kraftigt minskat.

Södertälje (288), Eskilstuna (279), Landskrona (278), Katrineholm (262) bara för att ta några exempel.

I dessa kommuner pågår fortfarande svåra omställningar från industriort.

Fokus ranking bygger på ett stort antal kriterier och variabler.

Ändå är det omöjligt att dra politiska slutsatser av placeringarna.

I Eskilstuna-Kuriren har Fokus lista fört med sig en politisk debatt.

EK Ledare

EK

EK Ledare

EK Debatt

Varför är media så tysta om avfallsbaserad biogas?

Motorjournalisterna skriver hellre om bensindrivna lyxåk än om bilar som går på biogas.
De politiska partierna ligger lågt.
Regeringen vågar inte satsa, och inte riskkapitalisterna heller.
Elbilsbranschen är inte heller så intresserad av en debatt om biobränsle.

Allt medan de stora oljebolagen gnuggar händerna och lobbar för tystnad.

Inte konstigt att det är så tyst i medierna om fordon som går på avfallsbaserad biogas.

Sådana fordon finns, trots allt.
I Eskilstuna t.ex. har man integrerat avfallshantering med gasproduktion på ett ytterst effektivt och smidigt sätt. Där går hela kommunens bilpark på biogas från kommunens avfall. (Se nedastående blogginlägg)
En liknande satsning skulle kunna göras i hela landet.

Men varför denna tystnad? Varför sprids myten om att det är så svårt att genomföra? Inte beror tystnaden enbart av okunnighet?

I Nairobis slum i Kenya drivs gasspisar av små anläggningar som tar hand om avfallet och omvandlar det till gas.
Det borde kunna gå även i Sverige.

Utmaningen ligger i första hand hos media.
De måste bryta tystnaden. Granska de olika bränsleslagen kritiskt och väga dem mot varandra.
Här har grävande journalister en uppgift att fylla. Avslöja de krafter som hindrar och döljer en debatt om avfallsbaserad biogas!

Läs mer:
Energimyndigheten

Biogas Mitt

Biogas Syd

Biogas Väst

Swebgas

Förvandla skiten till biogas!

I går presenterade regeringen sin vårbudget som bland annat innehöll besked om att en kvotplikt för biobränsle i bensin och diesel ska införas (Brännpunkt 14/4).
Men mer biobränsle i våra fordon innebär ökad konkurrens om odlingsytan i utvecklingsländerna invänder i dag Annelie Andersson, vice ordförande i FIAN-Sverige, Francisco Contreras, ordförande i Latinamerikagrupperna och Elisabet Strand talesperson för Klimataktion på SvD:s Brännpunkt.

Men det är möjligt att använda biobränsle utan att hota matodlingen i utvecklingsländerna.
Nämligen om man gör som i Eskilstuna.
Eskilstuna Energi och Miljö använder såväl slam från reningsverket, som matavfall från både kommunens verksamheter och invånare, för framställning av biogas.
Eskilstunas biogas görs av slam från avloppet och matrester. Potatisskal, äppelskrutt och kaffesump är exempel på matrester som fungerar utmärkt att göra biogas av.

Den bildade metangasen är mycket energirik, och kan användas både för att värma reningsverket och som drivmedel. Den gas som ska användas som drivmedel renas och koldioxiden separeras bort. Kvar blir biogas som innehåller 97 procent metan. Via pipelines transporteras biogasen till Eskilstunas gastankstation.
Den här sortens biogas driver idag Eskilstunas lokala bussar, kommunens tjänstebilar och de egna avfallsfordonen. Även allmänheten kan enkelt tanka biogas vid kommunens egen gasmack.
Det slam som blir kvar är ett utmärkt gödselmedel för åkrar, energiskog och vid jordtillverkning.
Läs mer

Regeringens kvotplikt för biobränsle i bensin och diesel bör specificeras till att gälla biogas från slam och avfall.
Det skulle gynna inhemska investeringar när det gäller avfallshantering och biogasanläggningar. Kombinerat med statliga subventioner för satsningar på rötslamsbaserad bioenergi skulle det ge utvecklingsmöjligheter för landsbygden och därmed ge arbetstillfällen.
Det skulle också innebära ett steg mot ett hållbart samhälle och frigörelse från oljeberoende.

Politikerlöner

Svenska EU-parlamentariker har samma arvode som riksdagsledamöterna, 54 500 kronor i månaden. De svenska EU-parlamentarikerna har varit lågbetalde i jämförelse med t.ex. Italiens.
EU föreslår att alla EU-parlamentariker ska få samma arvode, 7 400 euro (81 470 kronor), oavsett vilket land de representerar. De svenska EU-parlamentarikerna skulle alltså få en rejäl löneförhöjning.

Nu är det så att de svenska riksdagsledmöternas lönenivåer har kopplats till EU-parlamentarikernas och en del kommuner och landsting, bl.a. Eskilstuna och Sörmland, har i sin tur kopplat sina politiska arvoden till riksdagslönerna.

En höjning av riksdagslönerna kan alltså få en förödande dominoeffekt för kommunerna om den här modellen ska verka med automatik. Det är alltså dags att se över hela systemet.

Eskilstunas Barack Obama, vice ordförande i kommunstyrelsen Jimmy Jansson, hotar med att avgå om riksdagen bestämmer sig för att följa EU:s arvoden uppåt. I varje fall om man får tro en intervju i tidningen Folket i dag.
Det vore en stor förlust för politiken i allmänhet och eskilstunapolitiken i synnerhet om Jimmy Jansson (s) avgick.
Det måste förhindras.

Klassklyftorna i Sverige

De finansiella tillgångarna – bankkonton, aktier, fonder, obligationer, kapitalförsäkringar och andra finansiella instrument – är mycket ojämnt fördelade i Sverige.
10 procent av Sveriges befolkning äger 71 procent av de finansiella tillgångarna.
De rikaste 1 procent av Sveriges befolkning äger 32 procent av alla finansiella tillgångar.

I Danderyd var medianvärdet för befolkningens finansiella tillgångar högst i Sverige i fjol, 218 000 kronor. I Täby och Lidingö på tillgångarna på 139 000 kronor.

Lägst av alla kommuner i fjol låg Botkyrka, med ett medianvärde för befolkningens finansiella tillgångar på 25 000 kronor. I Haninge var medianvärdet 35 000 kronor, i Sigtuna 37 000 kronor.
Eskilstuna kommer på 201:a plats med 43 000 kronor.

Uppgifterna gäller enbart finansiella tillgångar. Reala tillgångar, som fastigheter och bostadsrätter finns inte med i redovisningen.

Källa: SCB, Förmögenhetsstatistik 2007