Visar inlägg med etikett förbud. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett förbud. Visa alla inlägg

fredag 9 augusti 2019

Hur kan s stifta lagar mot de allra fattigaste?


 Tiggeriförbudet i Katrineholm och Eskilstuna har naturligtvis skapat debatt på s.k. sociala medier.
Efter en ledarkommentar i Eskilstuna-Kuriren 1 augusti ”Ett dåligt förbud”, har ämnet, fram till idag, renderat 241 kommentarer på facebook.
Diskussionen att handlar om de rumänska romerna som sitter och tigger utanför köpcentra, lasarettet och butiker.
Argumenten på facebook kan sorteras in i tre olika kategorier. De som anser att förbudet är bra, de som anser det verkningslöst och de som inte gillar förbudet.
Bland de först nämnda argumenten:
- Tiggarna är arbetsskygga och de bör skickas tillbaka varifrån de kommer
- Det är inte Sveriges problem att lösa Rumäniens problem.
- Bättre att ge till biståndsorganisationer än till enskilda tiggare.
- Att skänka pengar till tiggare bara permanentar fattigdomen
-Det är en maffia som ligger bakom tiggeriet och som snor tiggarnas pengar
- Tiggarna är inte fattiga. De har mobiltelefoner och bilar.

Det finns få bevis för att dessa påståenden stämmer med verkligheten.

De som är emot förbudet anser bl.a. att
- Att ge hjälp till en medmänniska i nöd är en human handling.
- De finns ingen motsättning i att ge enskilda tiggare en slant och, att å andra sidan, svenska staten och EU utövar påtryckning på tiggarnas hemländer att förbättra tiggarnas situation i hemlandet.
- Att sända bidragspengar till regeringarna i tiggarnas hemländer innebär att det mesta äts upp av byråkrati och korruption.­

Eskilstunas kommunalråd, Jimmy Jansson, förklarar förbudet: ”Vi byråkratiserar och försvårar. Vi får se vart det tar vägen. Jag hoppas att polisen kommer att tillämpa det så att ett nytt tillstånd behövs för varje dag” (TT 2/8)

Polisen i Eskilstuna har förstått vitsen med det hela. De har till idag tagit emot åtta ansökningar om tillstånd till passivt pengainsamlande, men inget beslut har ännu fattats.
Enligt AB säger polisen i Eskilsruna att inga ansökningar har beviljats än, eftersom de som kommit in behöver kompletteras.

Så kan man hålla på och djävlas med dem som redan har det djävligt.
Vad jag inte förstår är hur Jimmy Jansson kan stå bakom en cynisk politik som den här, eller hur socialdemokratiska fullmäktigeledamöter kan rösta fram en sådan.
Hur kan socialdemokrater stifta lagar som endast riktar sig mot de allra fattigaste?







fredag 22 september 2017

Tio frågor till dig som är förbudsivrare

1. Tror du att fattigdomen bland romer i Rumänien upphör eller mildras om Sverige lagstiftar mot att rumänska romer som kommer hit och ber dig och mig om hjälp?
2. Är det romernas eget fel att de är fattiga?
3. Bör inte den som ber om hjälp själv kunna avgöra om hen behöver hjälpen eller inte?
4. Bör inte den som vill ge en fattig medmänniska en slant kunna avgöra om hen vill ge eller inte?
5. Tror du att den individ som sitter och ber dig om hjälp om en allmosa inte behöver den?
6. Anser du att empati är en känsla som vi borde göra oss av med?
7. Varför ska staten, kommunen eller polisen bestämma om jag ska ge pengar till en hjälpbehövande?
8. Varför vill du förbjuda mig att ge om jag vill göra det?
9. Kan man inte ge fattiga hjälp både genom att betala skatt till statligt bistånd och genom att ge i handen direkt till den som är fattig?
10. Är en rom från Rumänien, som sitter utanför en butik och ber om din hjälp, mindre värd än en svensk med välbetalt arbete?







-


tisdag 19 september 2017

Då medmänniskor ber om hjälp vänder M bort blicken

I går utanför Biblioteket: romska Maria Dumitru, en av dessa som ber om en allmosa. Jag ger henne en tjuga och vet att hon behöver den och att jag kan undvara den.
Ett litet fnuttigt bidrag till en utsatt människa.

Då förmanar mig Tomas Tobé (M) i SvD Debatt ”Tiggeri är inte en väg ut ur fattigdom”.
”Att komma till Sverige för att tigga är varken en väg ur fattigdom eller utanförskap.” säger han förnumstigt.

Nä det begriper även jag. Men jag kan hjälpa Maria för tillfället.

Jag vet ju att Rumänien är EU:s fattigaste land. Och att Sverige är ett av de rikaste.
Jag vet att i det fattiga Rumänien är romerna de fattigaste av alla medborgare.
I Rumänien finns det mellan 1,2 och 1,4 miljoner romer.
Enligt EU:s byrå för grundläggande mänskliga rättigheter diskrimineras romer i Rumänien.
Ungefär 78 procent av romerna lever på en tillfällig inkomst under fattigdomsgränsen. 84 procent av romska hushåll rapporterar brist på vatten, el och avlopp. Utsattheten visar sig också i att mödradödligheten är 15 gånger högre bland romska än andra rumänska kvinnor, och att romer i genomsnitt lever 16 år kortare än andra rumäner.
Att arbetslösheten är stor bland romer beror främst på att de inte får utbildning, och att de diskrimineras på arbetsmarknaden.
I Rumänien är det dessutom förbjudet att tigga, Det har inte förbättrat situationen för romerna där.

Är det konstigt att några av dem kommer hit för att be om hjälp?
Eftersom de inte kan få jobb återstår för dem som inte vill prostituera sig eller stjäla att be om hjälp.
Och här handlar det om att se en medmänniska, en individ, oavsett var på jorden hon är född.

Tobé anser att varje land ska ta itu med sina egna fattiga. Det anser även jag. Men så länge som romerna diskrimineras i Rumänien tänker jag envisas med att göra vad jag kan för att hjälpa enskilda individer när jag kan.

Du som vill förbjuda tiggeri. Hur vill du hjälpa den som sitter utanför din välfyllda butik och som ber om hjälp?
Hur ska ett förbud mot att be om hjälp utformas?








onsdag 6 september 2017

Lag mot tiggeri förbjuder medmänsklighet

De tiggare vi nästan dagligen möter, t.ex. utanför matvarubutiker, är arbetslösa och är inte svenska medborgare.
De kommer tillfälligt till Sverige för att de, på grund av sin etnicitet, inte kan få arbete i de länder där de är medborgare. Men de är människor.

Nu vill en del svenska medborgare förbjuda tiggarna att komma till Sverige för att tigga.
Om de kom som turister skulle de däremot vara välkomna.

De svenska moderaterna och sverigedemokraterna och en och annan sosse vill förbjuda tiggeriet för att vi ska slippa att möta fattigdomen så tydligt.
Däremot har förbudsivrarna inga förslag om hur vi ska bli av med själva fattigdomen eller arbetslösheten.

Bland motiveringana för ett förbud är ett att en del typer uppträder som en slags hallickar som utnyttjar tiggarna genom att tvinga dem att avstå en del av vad de får in på tiggeriet.

Horor är liksom tiggarna också människor. Sexköpslagen förbjuder därför inte horor från att sälja sextjänster. Däremot är det förbjudet att köpa sex och att tjäna pengar på att horor säljer sex. Torskar och hallickar, men inte horor, bedriver olaglig verksamhet.
I konsekvensens med sexköpslagen borde därför inte tiggarna förbjudas att tigga men givare att ge.

En sådan lag skulle hindra mig, att av empati, ge en medmänniska hjälp. Empati skulle bli olagligt.
Visserligen skulle jag då i stället kunna ge till hjälporganisationer men då vet jag ju inte om pengarna verkligen kommer till den som behöver dem.

De som utnyttjar tiggarna på samma sätt som hallickar utnyttjar horor bör hindras i sin verksamhet av den enkla anledningen att det borde vara förbjudet att utnyttja andras fattigdom.

Men när vi i Sverige köper billiga produkter som tillverkats av fattiga löntagare i låglöneländer kallas det i
nte för att vi utnyttjar fattigdomen utan för att vi hjälper de fattiga.
Och då svenska kapitalägare tjänar pengar genom att underbetala löntagare i fattiga länder uppskattas de för att de giver fattiga arbetslösa arbete.














onsdag 5 oktober 2016

När fattigdomen luktar skit ska den förbjudas.



Redaktör Per Gudmundson på SvD:s ledarredaktion i Stockholm som har tillgång till vattentoalett både i hemmet och på jobbet är upprörd över att tiggarna inte har det.
Han är förbannad över att tiggarna tvingas skita i naturen, i parker och till och med på lekplatser.
Men redaktören är inte upprörd å tiggarnas vägnar utan å sina barns, som inte kan leka på nedskitade lekplatser  och att staden tvingas städa för ”5,8 miljoner kronor, vilket avser perioden 1 januari 2016 till 4 oktober 2016.”

Nä enligt redaktören är nu måttet rågat och gatutiggeriet ska förbjudas.
”Fattigdom är ingen ursäkt för att använda barnens lekplats som toalett”, skriver redaktören på ledarplats idag. ”Det är en skam för Sverige att tiggeriet har fått breda ut sig. För varje dag som går utan att våra folkvalda tar tag i problemet växer förnedringen. För de tiggande romerna. För oss. För våra barn.
Förbud är den enda lösningen. Och kom inte och påstå att det inte går. Det senaste året har visat att politiken visst kan påverka, även sådant som aktivister hävdar är omöjligt. Tiggeriet måste bort.”

Hur ett förbud ska se ut, skiter dock redaktören i att tala om.


lördag 12 mars 2016

Att förbjuda tiggeri är att angripa symptomen men inte orsaken



De romska tiggarna från Rumänien ingår inte i arbetsmarknaden. De saknar permanent uppehållstillstånd i vårt land.
De kan vistas i Sverige i tre månader i taget som är tillåtet.

Uppgifterna om hur mycket en tiggare tjänar under en dag varierar. Någon riktig forskning verkar inte finnas.
SR Upplandsnytt har försökt göra en kartläggning som visar att en timpenning kan vara runt 80 kronor. Själva säger tiggarna att de tjänar några få hundralappar per dag.

Den norska forskningsorganisationen Fafo studerade sommaren  och hösten  2014, 1200 hemlösa personer från Rumänien varav cirka 400 vardera i de skandinaviska huvudstäderna. I Stockholm var andelen romer klart högst (86 procent). Stockholmstiggarna tjänade också minst, både i hemlandet och i Sverige. På frågan vad de tjänade senast under en dag, genom tiggeri och pantsamling, svarade Stockholmstiggarna 130 kronor. I Oslo var siffran 190 svenska kronor och i Köpenhamn 240.

Stockholms Stadsmission möter dagligen mellan 120 och 150 EU-migranter som lever i extrem fattigdom och utsatthet. Stadsmissionen anser att EU-migranter som försörjer sig genom att tigga får ihop runt 70 kronor per dag.
GöteborgsPostens Micael Dahlén har pryat en dag som tiggare och fick ihop 63 kronor under dagen.
Om varje tiggare tjänar 250 kronor om dagen och jobbar 8 timmar om dagen ger det en timpenning på 32 kronor. 
Inkomsterna av tiggeri är således mycket små. Att de tiggande romerna ändå tar sig hit från Rumänien för att tigga kan bero på att tiggeri är förbjudet i Rumänien och att de som romer saknar alla andra möjligheter till försörjning.  De ekonomiska skillnaderna mellan Rumänien och Sverige gör att tiggarna ändå anser det ”lönsamt” att tigga i Sverige. Romerna i Rumänien är dessutom försatta i ett konstant hårt utanförskap som hindrar dem att få jobb om det över huvud taget finns.

Tiggeriet är symptom på att det ekonomiska, sociala och kulturella systemet i samhället är sjukt.
Ett förbud mot tiggeri som somliga föreslår skulle alltså inte bota sjukdomen utan bara angripa symptomen.

Debatten om att förbjuda tiggeriet är inte heller ny utan har pågått sedan medeltiden i Europa.
I Paris förordade till exempel parlamentet 1516 att alla lösdrivare måste lämna staden. De som därefter visade sig på gatorna skulle gripas av stadens polis och överlämnas till myndigheterna. Myndigheterna skulle i sin tur sätta de häktade lösdrivarna i beredskapsarbete och i gengäld hålla dem med mat. En månad efter beslutet hade bara 24 lösdrivare överlämnats till staden. Tiggeriet fortsatte.
Samma mönster har upprepats genom tiderna och på olika håll i Europa.
Att lagstifta mot tiggeri är som att ge smärtstillande till en pestsmittad.
Patienten blir inte botad, sjukdomen finns kvar och patienten smittar fortfarande.




onsdag 4 april 2012

Vad är det som ska förbjudas?

Lena Sommerstad skrev i Aftonbladet 2012-03-02 och krävde förbud mot vinster i välfärden.

I min blogg bad jag henne precisera vad hon menar med ”vinst”

Någon definition har inte presenteras.
Däremot har ett antal personer, inkl. Lena Sommerstad, pådyvlat mig åsikter som jag inte har.
En professorskollega till Sommerstad skriver till mig:
”- Ska det vara så svårt att förstå skillnaden mellan ett överskott som stannar kvar i verksamheten och en vinst som betalas ut till ägarna?”

Ja tydligen är det svårt att förstå. Men bägge är ”vinst”.
Professorskollegan gör sin egen personliga tolkning av vad som menas med vinst. Och det är just därför att ”vinst” kan tolkas olika som jag ber om en definition av Lena Sommerstad.
Som professorer bör de kunna vara mer måna om definitionerna.

Om en verksamhet skapar ett överskott, så är det utan tvekan en vinst.
Enligt NE är ”vinst” ”det positiva resultat som uppstår om intäkterna är större än kostnaderna.”
Vill alltså Lena Sommerstad förbjuda att intäkterna blir större än kostnaderna?

Om överskottet/vinsten betalas ut till ägarna är det en vinstutdelning.
Är det alltså utdelningarna Sommerstad vill förbjuda?
Varför inte skriva det?
Man måste väl i hela friden veta vad det är man vill förbjuda?

Smarta företagare tar ut överskott under löpande verksamhetsår i form av t.ex. bonusar, pensionsinbetalningar och andra förmåner. Vinster/överskott kan kvittas mot förluster i dotterföretag. Överskott kan investeras i nya verksamheter så att vinsten inte syns i den bokförda i årsredovisningen.
Är det överskott under löpande verksamhetsperiod som ska förbjudas eller är det den bokförda vinsten vid årets slut?

Även offentlig verksamhet kan få ett ekonomiskt överskott. Ett sådant överskott kan ibland skjutas över till nästa år. Ska det förbjudas?

Vad är det Sommerstad vill förbjuda?

Är det privat verksamhet inom välfärden som ska förbjudas?
Varför inte säga det?

Nå, varför håller jag på att tjafsa om detta?
Jo, ska man lägga radikala förslag bör de vara väl genomtänkta och vässade för att inte genast mosas sönder av kontakten med verkligheten. Krossade illusioner skapar förvirring och uppgivenhet i de egna leden. Har inte vänstern tillräckligt fått uppleva hur beslutsamhetens friska hy gått över i sjuklig blekhet?

Vad som förvånar mig är det hysteriska argumenterande (se t.ex. den s.k. vänstersossen Bengt Silfverstrands kommentar sedan jag ställde min fråga om vad Lena Sommerstad menar med att förbjuda vinster.
Att en fråga bemöts på detta hätska sätt tyder inte på ett intellektuellt debattklimat inom det som kallar sig ”vänster”. Det verkar mer som ett antal dogmatiska trossatser ska försvaras.
Det är sorgligt.

För övrigt anser jag att man inte bör kräva omdelbar ekonomisk lönsamhet i välfärden, varken av privata eller offentliga verksamheter. Behoven inom vård, utbildning och omsorg bör alltid gå före lönsamhet.
Vård, skola och omsorg är inte profitabel.

Behoven ska definieras (se exempel)och sedan måste det få kosta. När det gäller skola är sådana kostnader en ren investering. När det gäller äldre- och demensvården är det en återbetalning till den gamle f.d. skattebetalaren.

Ett problem är att aldrig så många förbud mot vinster inte stoppar jakten på att bedriva välfärd så billigt som möjligt.
Med ökade krav och minskad skatteförmåga kommer kostnadsjakten att fortsätta. Även i offentlig regi.
Frågan är, vad gör vi åt det?

DN

tisdag 1 december 2009

Schweizare inte dummare än svenskar

Schweizare är väl som folk är mest och folkomröstningar en demokratisk metod för att utröna vad folk tycker i olika frågor.
I Schweiz har folkomröstningar större tyngd i politiken än i de flesta andra europeiska länder. Många politiska frågor avgörs där utifrån folkomröstningsresultat.
Sverige, där folkomröstningar är rådgivande, har vi haft sex sådana: 1922 om rusdrycksförbud, 1955 om högertrafik, 1957 om tjänstepension, 1980 om kärnkraft, 1994 om medlemskap i EU och 2003 om EMU.

1955 vann nejsidan med 82,9 procent. Högertrafik infördes dock 1967.
När 1980 röstades om kärnkraften gick 18,9 procent av rösterna till Linje 1, 39,1 procent till Linje 2 och 38,7 procent till Linje 3. Linje 3 stod för nedläggning. Linje 2 vann och enligt den skulle kärnkraften avvecklas ”med förnuft”.
I folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige1994 röstade 52,3 procent för ett medlemskap medan 46,8 procent röstade emot.
I folkomröstningen om EMU vann nejsidan med 55,9 procent mot 42,0 procent för ja.
Enligt statsvetenskapen går de flesta folkomröstningar i konserverande riktning.
Vi ska nog inte tro att vi är klokare än schweizare men vi kan konstatera att ”folkviljan” – påverkad av skickliga och starka opinionsbildare – ibland är åt helvete.

SvD


DN


Om folkomröstningar i Sverige