Tio frågor till dig som är förbudsivrare

1. Tror du att fattigdomen bland romer i Rumänien upphör eller mildras om Sverige lagstiftar mot att rumänska romer som kommer hit och ber dig och mig om hjälp?

2. Är det romernas eget fel att de är fattiga?

3. Bör inte den som ber om hjälp själv kunna avgöra om hen behöver hjälpen eller inte?
4. Bör inte den som vill ge en fattig medmänniska en slant kunna avgöra om hen vill ge eller inte?
5. Tror du att den individ som sitter och ber dig om hjälp om en allmosa inte behöver den?

6. Anser du att empati är en känsla som vi borde göra oss av med?
7. Varför ska staten, kommunen eller polisen bestämma om jag ska ge pengar till en hjälpbehövande?

8. Varför vill du förbjuda mig att ge om jag vill göra det?

9. Kan man inte ge fattiga hjälp både genom att betala skatt till statligt bistånd och genom att ge i handen direkt till den som är fattig?

10. Är en rom från Rumänien, som sitter utanför en butik och ber om din hjälp, mindre värd än en svensk med välbetalt arbete?

SvT Fakta: ”Tiggeriförbud i olika länder”

Amnesty ”Tiggeriförbud strider mot mänskliga rättigheter”

-

Ju rikare desto snålare

Vellinge kommun ligger i Skåne län och där bor 35 257 människor (2016). De är rikare än de flesta andra svenskar. Medelinkomsten i Vellinge är 303 275 kronor om året.  

I hela Sverige är den 261 038 kronor. I Eskilstuna, där jag bor, är medelinkomsten 240 882 kronor.

Men Vellingeborna har inte råd att ge Europas fattigaste människor hjälp när de ber om det.
Vellingeborna löser det hela i stället med att förbjuda de fattiga att be om hjälp.

– Jag är medveten om att det är en svår fråga, men jag tror inte att vi bekämpar fattigdom genom att tillåta tiggeri, säger Vellinge kommuns M-ledare Carina Wutzler till TT.

Nähä, men bekämpar man fattigdom genom att förbjuda folk att be om hjälp eller att förbjuda folk att hjälpa?

Det är förbjudet att slå folk på käften.
Men inte fan bekämpar man krig genom detta förbud.

Vellinges medelinkomst:

Då medmänniskor ber om hjälp vänder M bort blicken

I går utanför Biblioteket: romska Maria Dumitru, en av dessa som ber om en allmosa. Jag ger henne en tjuga och vet att hon behöver den och att jag kan undvara den.

Ett litet fnuttigt bidrag till en utsatt människa.

Då förmanar mig Tomas Tobé (M) i SvD Debatt ”Tiggeri är inte en väg ut ur fattigdom”.
”Att komma till Sverige för att tigga är varken en väg ur fattigdom eller utanförskap.” säger han förnumstigt.

Nä det begriper även jag. Men jag kan hjälpa Maria för tillfället.

Jag vet ju att Rumänien är EU:s fattigaste land. Och att Sverige är ett av de rikaste.
Jag vet att i det fattiga Rumänien är romerna de fattigaste av alla medborgare.
I Rumänien finns det mellan 1,2 och 1,4 miljoner romer.

Enligt EU:s byrå för grundläggande mänskliga rättigheter diskrimineras romer i Rumänien.
Ungefär 78 procent av romerna lever på en tillfällig inkomst under fattigdomsgränsen. 84 procent av romska hushåll rapporterar brist på vatten, el och avlopp. Utsattheten visar sig också i att mödradödligheten är 15 gånger högre bland romska än andra rumänska kvinnor, och att romer i genomsnitt lever 16 år kortare än andra rumäner.

Att arbetslösheten är stor bland romer beror främst på att de inte får utbildning, och att de diskrimineras på arbetsmarknaden.
I Rumänien är det dessutom förbjudet att tigga, Det har inte förbättrat situationen för romerna där.

Är det konstigt att några av dem kommer hit för att be om hjälp?

Eftersom de inte kan få jobb återstår för dem som inte vill prostituera sig eller stjäla att be om hjälp.

Och här handlar det om att se en medmänniska, en individ, oavsett var på jorden hon är född.

Tobé anser att varje land ska ta itu med sina egna fattiga. Det anser även jag. Men så länge som romerna diskrimineras i Rumänien tänker jag envisas med att göra vad jag kan för att hjälpa enskilda individer när jag kan.

Du som vill förbjuda tiggeri. Hur vill du hjälpa den som sitter utanför din välfyllda butik och som ber om hjälp?

Hur ska ett förbud mot att be om hjälp utformas?

EU:s byrå för grundläggande mänskliga rättigheter

DN Debatt. ”Pinsamt av S att ta hårdare tag mot utsattamänniskor” 

SvT Nyheter Opinion ”Hans nya förslag skyddar naturligtvis inte tiggarna”

AB ”Fattigdom är inget brott - men det är diskriminering ” 

Utrikesmagasinet ” Rumäniens romer offer för det korrupta systemet”

Expressen ”Romernas Rumänien: En resa genom utanförskapet”

Att söka förklara en handling är inte detsamma som att försvara den.

Med åldern blir man mer moralisk.

Man orkar nämligen inte synda som förr.
Hellre än att erkänna sin bristande förmåga är det lättare att hänvisa sin moral.

Moral är något relativt, vad som är moraliskt för den ene är omoral för den andre.

Att teckna en bild av Muhammed är högsta moral på vissa ställen av jorden medan det är en dödssynd för andra.
I Islam är räntan förbjuden men högsta moral på Wall Street. (Att Sveriges Riksbank sänker räntan är dock inte utslag av moral utan för att man anser att räntan är relativ.)

Men begreppet ”att relativisera” betyder inte att man anser att allt är relativt. I den politiska diskursen betyder ”att relativisera” exempelvis att försvara den politiska ofriheten i Kina med att folket i alla fall har fått det materiellt bättre.

Då Alice Teodorescu i GP ber oss att ”Sluta relativisera IS-krigarnas val” menar hon att det inte finns några ursäkter för de nidingsdåd som terrorister begår.
Hon beskyller vänstern för att förklara terroristernas kriminalitet och därmed försvara deras brottslighet med hänvisning till deras bakgrund i utanförskap och fattigdom. 
Hon anser att denna vänsterförklaring bara är ett försvar för deras ondska.
Moralen är densamme för fattig som för rik.
Liknande tongångar presenterar Ivar Arpi i SvD.
Och de slutsatserna går det väl inte att argumentera emot.
Kriminella handlingar är kriminella och bör bestraffas enligt lag och rätt.

Men Arpi och Teodorescu ställer sig i bredd i den trånga åsiktskorridoren och hindrar andra att komma förbi med funderingar över orsak och verkan.

Att söka förklara en handling är inte detsamma som att försvara den.
De nyliberala debattörerna skiter i att förklara de vill bara döma. Moralen är entydig och ger inte utrymme för att förklara omoral.

Teodoresku orkar inte försöka fundera över varför det är arbetslösa, outbildade invandrarungdomar som växer upp i Molenbeek i Bryssel, Bobigny i Paris, Brixton i London, Husby i Stockholm, Biskopsgården i Göteborg och Rosengård i Malmö som blir terrorister.
Och att deras jämnåriga i Danderyd, Lidingö, Täby, Nacka och Vellinge ligger lågt i terroriststatistiken.

Teodorescu frågar sig varför ” fattigdom och utsatthet inte automatiskt gör människor onda eller kriminella…” men frågan är inte ett försök att fundera utan hon har redan svaret färdigt: ” …också fattiga människor har en moralisk kompass som skiljer rätt från fel.”

Kanske tänker hon på att de unga i Haparanda, Timrå, Surahammar och Jokkmokk som inte är direkt förmögna ändå inte bränner bilar och skjuter folk.

Man bör kunna diskutera även detta utan att riskera bli betraktad som terroristkramare.