Visar inlägg med etikett romer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett romer. Visa alla inlägg

fredag 22 september 2017

Tio frågor till dig som är förbudsivrare

1. Tror du att fattigdomen bland romer i Rumänien upphör eller mildras om Sverige lagstiftar mot att rumänska romer som kommer hit och ber dig och mig om hjälp?
2. Är det romernas eget fel att de är fattiga?
3. Bör inte den som ber om hjälp själv kunna avgöra om hen behöver hjälpen eller inte?
4. Bör inte den som vill ge en fattig medmänniska en slant kunna avgöra om hen vill ge eller inte?
5. Tror du att den individ som sitter och ber dig om hjälp om en allmosa inte behöver den?
6. Anser du att empati är en känsla som vi borde göra oss av med?
7. Varför ska staten, kommunen eller polisen bestämma om jag ska ge pengar till en hjälpbehövande?
8. Varför vill du förbjuda mig att ge om jag vill göra det?
9. Kan man inte ge fattiga hjälp både genom att betala skatt till statligt bistånd och genom att ge i handen direkt till den som är fattig?
10. Är en rom från Rumänien, som sitter utanför en butik och ber om din hjälp, mindre värd än en svensk med välbetalt arbete?







-


onsdag 20 september 2017

Ju rikare desto snålare

Vellinge kommun ligger i Skåne län och där bor 35 257 människor (2016). De är rikare än de flesta andra svenskar. Medelinkomsten i Vellinge är 303 275 kronor om året.  
I hela Sverige är den 261 038 kronor. I Eskilstuna, där jag bor, är medelinkomsten 240 882 kronor.

Men Vellingeborna har inte råd att ge Europas fattigaste människor hjälp när de ber om det.
Vellingeborna löser det hela i stället med att förbjuda de fattiga att be om hjälp.

– Jag är medveten om att det är en svår fråga, men jag tror inte att vi bekämpar fattigdom genom att tillåta tiggeri, säger Vellinge kommuns M-ledare Carina Wutzler till TT.

Nähä, men bekämpar man fattigdom genom att förbjuda folk att be om hjälp eller att förbjuda folk att hjälpa?

Det är förbjudet att slå folk på käften.
Men inte fan bekämpar man krig genom detta förbud.



tisdag 19 september 2017

Då medmänniskor ber om hjälp vänder M bort blicken

I går utanför Biblioteket: romska Maria Dumitru, en av dessa som ber om en allmosa. Jag ger henne en tjuga och vet att hon behöver den och att jag kan undvara den.
Ett litet fnuttigt bidrag till en utsatt människa.

Då förmanar mig Tomas Tobé (M) i SvD Debatt ”Tiggeri är inte en väg ut ur fattigdom”.
”Att komma till Sverige för att tigga är varken en väg ur fattigdom eller utanförskap.” säger han förnumstigt.

Nä det begriper även jag. Men jag kan hjälpa Maria för tillfället.

Jag vet ju att Rumänien är EU:s fattigaste land. Och att Sverige är ett av de rikaste.
Jag vet att i det fattiga Rumänien är romerna de fattigaste av alla medborgare.
I Rumänien finns det mellan 1,2 och 1,4 miljoner romer.
Enligt EU:s byrå för grundläggande mänskliga rättigheter diskrimineras romer i Rumänien.
Ungefär 78 procent av romerna lever på en tillfällig inkomst under fattigdomsgränsen. 84 procent av romska hushåll rapporterar brist på vatten, el och avlopp. Utsattheten visar sig också i att mödradödligheten är 15 gånger högre bland romska än andra rumänska kvinnor, och att romer i genomsnitt lever 16 år kortare än andra rumäner.
Att arbetslösheten är stor bland romer beror främst på att de inte får utbildning, och att de diskrimineras på arbetsmarknaden.
I Rumänien är det dessutom förbjudet att tigga, Det har inte förbättrat situationen för romerna där.

Är det konstigt att några av dem kommer hit för att be om hjälp?
Eftersom de inte kan få jobb återstår för dem som inte vill prostituera sig eller stjäla att be om hjälp.
Och här handlar det om att se en medmänniska, en individ, oavsett var på jorden hon är född.

Tobé anser att varje land ska ta itu med sina egna fattiga. Det anser även jag. Men så länge som romerna diskrimineras i Rumänien tänker jag envisas med att göra vad jag kan för att hjälpa enskilda individer när jag kan.

Du som vill förbjuda tiggeri. Hur vill du hjälpa den som sitter utanför din välfyllda butik och som ber om hjälp?
Hur ska ett förbud mot att be om hjälp utformas?








onsdag 6 september 2017

Lag mot tiggeri förbjuder medmänsklighet

De tiggare vi nästan dagligen möter, t.ex. utanför matvarubutiker, är arbetslösa och är inte svenska medborgare.
De kommer tillfälligt till Sverige för att de, på grund av sin etnicitet, inte kan få arbete i de länder där de är medborgare. Men de är människor.

Nu vill en del svenska medborgare förbjuda tiggarna att komma till Sverige för att tigga.
Om de kom som turister skulle de däremot vara välkomna.

De svenska moderaterna och sverigedemokraterna och en och annan sosse vill förbjuda tiggeriet för att vi ska slippa att möta fattigdomen så tydligt.
Däremot har förbudsivrarna inga förslag om hur vi ska bli av med själva fattigdomen eller arbetslösheten.

Bland motiveringana för ett förbud är ett att en del typer uppträder som en slags hallickar som utnyttjar tiggarna genom att tvinga dem att avstå en del av vad de får in på tiggeriet.

Horor är liksom tiggarna också människor. Sexköpslagen förbjuder därför inte horor från att sälja sextjänster. Däremot är det förbjudet att köpa sex och att tjäna pengar på att horor säljer sex. Torskar och hallickar, men inte horor, bedriver olaglig verksamhet.
I konsekvensens med sexköpslagen borde därför inte tiggarna förbjudas att tigga men givare att ge.

En sådan lag skulle hindra mig, att av empati, ge en medmänniska hjälp. Empati skulle bli olagligt.
Visserligen skulle jag då i stället kunna ge till hjälporganisationer men då vet jag ju inte om pengarna verkligen kommer till den som behöver dem.

De som utnyttjar tiggarna på samma sätt som hallickar utnyttjar horor bör hindras i sin verksamhet av den enkla anledningen att det borde vara förbjudet att utnyttja andras fattigdom.

Men när vi i Sverige köper billiga produkter som tillverkats av fattiga löntagare i låglöneländer kallas det i
nte för att vi utnyttjar fattigdomen utan för att vi hjälper de fattiga.
Och då svenska kapitalägare tjänar pengar genom att underbetala löntagare i fattiga länder uppskattas de för att de giver fattiga arbetslösa arbete.














söndag 20 mars 2016

Ett skakande reportage




 I dagens DN, under rubriken Vreden på Östermalm, redovisar journalisten Björn af Kleen resultatet av sitt arbete med att granska hur Sverigedemokraternas idéer har etablerat sig i finsalongerna på Östermalm i Stockholm.
Östermalm är ett av Sveriges mest välutbildade och välbärgade kvarter.

Björn af Kleen har intervjuat före detta ledande moderater och lokala sverigedemokrater.
Bland de intervjuade finns sådana som hatar såssar och främlingar men även några som har vettet i behåll.
Ett skakande reportage. De intervjuade är Lena Adelsohn Liljeroth, Ulf Adelsohn, Patrik Engellau, Bodil Sidén, Anne Ramberg, Jan Guillou, Krister Stehag, Anders Timell, Bruno Nordmark, Gunilla Edelstam, Birgitta Södergren, Paul Geara.
Läs artikeln!

tisdag 2 februari 2016

Lag är lika med rätt men inte alltid rättvis

Martin Valfridssons utredning om tiggarna är enligt TT ”kärv”.
Valfridsson var statssekreterare hos Beatrice Ask på Justitiedepartementet 2011-2014. Han har varit rådman och i valet 2010 ställde han upp i kommunalvalet för moderaterna i Stockholms kommun och 2014 jobbade han även som chefsombudsman för Stockholmsmoderaterna.

Han slipper själv tigga, och som jurist står han över egna åsikter och intressen.
Han uttalar sig endast som professionell jurist.

Men det finns trots det andra sätt att se på hur man ska hjälpa tiggarna.
Eller som den franske författaren och nobelpristagaren Anatole France (1824 – 1924) skrev:
"Lagen är i sanning rättvis och jämlik. Den förbjuder både den rike och den fattige att sova under broarna, att tigga på gatan och stjäla bröd".

Historien visar också att:
Lag är rätt men inte alltid rättvis.
Juridikens regler är inte alltid humana.
Men lagen måste följas och tillämpas lika annars väntar kaos.

Valfridsson anser att man inte ska lägga pengar i tiggarens mugg utan att man i stället bör skänka pengarna till de organisationer som arbetar med att hjälpa i tiggarnas hemländer.

Men utanför Coop, Willys, ICA och andra platser sitter individer som behöver direkt hjälp.
Jag fortsätter därför att ge tiggare men bidrar också till hjälp i tiggarnas hemländer.

Tiggeri är inte brottsligt men med Valfridssons förslag är det på väg att bli det.





torsdag 5 november 2015

Lagen är lika för alla, men gäller det också moralen?

"Lagen är i sanning rättvis och jämlik. Den förbjuder både den rike och den fattige att sova under broarna, att tigga på gatan och stjäla bröd". 
Skrev den franske författaren och nobelpristagaren Anatole France (1824 – 1924)
När romer utan bostad här i Sverige slår sig ner på en privatägd tomt gör de sig skyldiga till brott mot Sveriges Rikes Lag.

 Detta lagbrott skulle aldrig fastighetsdirektör von Fjärt göra sig skyldig till. Hen frestas inte ens till det emedan hen redan bor i en tolvrumsvilla i Djursholm.

Man kan anta att romerna, under förutsättning att de känner till den svenska lagen, handlar i desperation eftersom det inte finns något boendealternativ för dem.
Till råga på allt är de aktuella romerna inte svenska medborgare. I sitt hemland är de i realiteten utan lagligt skydd.

Men de gör sig skyldiga inte bara till lagbrott utan även till angrepp på den privata äganderätten. Tomten som de ockuperat ägs av en person som har laglig rätt att disponera den som hen vill, eftersom hen äger den.

Å andra sidan skulle de aktuella romerna inte komma på tanken att bryta mot många andra lagar som däremot von Fjärt möjligen skulle kunna frestas att bryta mot, till exempel insiderbrott, skattefusk, bokföringsbrott m.m.

 Nu vet vi ju inte om von Fjärt gjort eller ens övervägt dessa lagbrott så han ska inte anklagas. Och de aktuella romerna har ingen anledning att bryta mot dem. Så det jämnar ut sig.

Men detta innebär, moraliskt sett, att lagen inte är lika för alla. Den är visserligen formellt och juridiskt lika men den höjer sitt varnande finger till olika grupper i samhället.
Lagen är en juridisk sak. Moral är något annat.

Mary ”Mother” Jones (1830–1930) var en amerikansk facklig aktivist som kämpade för arbetarnas rättigheter och bekämpade barnarbete i USA 1860-1930.
Hon sa till en man som hamnat i fängelse för att han stulit ett par skor:
”Hade du stulit en järnväg kunde du ha blivit senator”.
Den tidens USA var inte laglöst men det fanns stort utrymme för de starka att skaffa sig egendom på omoraliskt sätt.

Ett lagligt undantag på juridisk olikhet inför lagen finns i vårt land. I Regeringsformen 5 kap. 8§ fast: ”Konungen eller drottning som är statschef kan inte åtalas för sina gärningar. En riksföreståndare kan inte åtalas för sina gärningar som statschef.”
Likheten inför lagen gäller inte
Carl Gustaf Folke Hubertus, Bernadotte.



AB 






onsdag 12 augusti 2015

Hur vill socialdemokraterna hjälpa tiggarna?

Det finns borgerliga skribenter som skyller den grekiska krisen på den nuvarande vänsterregeringen - som bara haft regeringsmakt i ett år - medan de borgerliga partierna PASOK och Ny Demokrati vilka har haft samma makt under de tjugo år som krisen utvecklat sig inte nämns ansvariga.
En märklig fördelning av skuldfrågan.

Samma brist på insikt och perspektiv visar en del svenska allianspolitiker. Sossarna och miljöpartiet har haft den egentliga regeringsmakten i några månader medan alliansregeringen styrt landet i åtta år.  Ändå blir det sossarna som får skit för sakernas bedrövliga tillstånd.

Nåja, sånt hör till den politiska retoriken.

I dagens DN anklagar ledarskribenten Csaba Bene Perlenberg socialdemokratin för att tiga om tiggeriet. Men glömmer att alla partier, utom SD, tiger. Medan alla förfasar sig över ”rasismen” och SD:s fula reklam.

”Var är raseriet? Var är den socialdemokratiska indignationen över klyftor, misär och utsatthet? Om det är något som situationen med tiggandet på våra gator tydligt visar, så är det att Socialdemokraterna inte längre är allergiska mot fattigdom.” skriver Csaba Bene Perlenberg.

Han kan tyvärr ha rätt.

Att politikerna tiger om tiggarna kan bero på att
- tiggarna inte omfattas av vår svenska välfärd, att de inte omfattas av arbetslinjen och att de inte är svenska medborgare.
Fattigdomen har tidigare inte lett till tiggande. Det saknas därför erfarenhet av problemet.
Underförstått anser många att rumänska och bulgariska tiggares problem ska lösas av rumänska och bulgariska regeringar.

Men man kan också ana att om svenska myndigheter och politiker skulle börja ge de utländska tiggarna samma förmåner som om de vore svenska medborgare så kommer en egoistisk folkstorm bryta ut och SD skulle få vatten på sin kvarn. Därför avstår politikerna från att t.ex. bygga bostadsbaracker, ge tiggarna via hjälporganisationer ett visst ekonomiskt bidrag, trycka på tiggarnas hemländer, ge tiggaran skydd m.m.
Det kostar några kronor och många väljare är egoister.

Csaba Bene Perlenberg ställer särskilda krav på socialdemokratin.
Det kan vara riktigt.

Tiggarna tillhör arbetarklassen.  Det visste redan den konservative franske författaren till ”Arbetarklassens historia” A. Granier de Cassagnac som 1843 skrev  (d.v.s. före Marx):
”Vi ser att proletariatet innefattar 1. arbetare, 2. tiggare, 3. tjuvar och 4. de allmänna kvinnorna.
En arbetare är en proletär som arbetar och förtjänar en dagspenning, varav han lever.
En tiggare är en proletär som inte vill eller inte kan arbeta och som tigger för att kunna leva.
En tjuv är en proletär som varken vill tigga eller arbeta och som stjäl för att kunna leva.
En allmän kvinna är en proletär som varken vill arbeta, tigga eller stjäla och som bjuder ut sin kropp för att kunna leva.”

Socialdemokratin är dessutom ett internationalistiskt, humant och empatiskt parti och för ett starkare EU-samarbete vilket framgår av socialdemokraternas partiprogram2013.


Däremot står det inget som är direkt tillämpbart på tiggarnas situation.
Så frågan är: var står socialdemokratin i frågan?




onsdag 25 februari 2015

Moderattant och SvD:s ledarskribent emot olagliga bosättningar!

Redan författaren och nobelpristagaren Anatole France (1844-1924) konstaterade att ”Lagen är i sanning rättvis, den förbjuder såväl den rike som den fattige att sova under broarna att tigga på gatan eller att stjäla bröd.”. (Den röda liljan, 1894 )
Men huruvida Gudmundson, liksom den franska författaren, är ironisk är tveksamt.
Gudmundson verkar mena allvar när han hötter med ledarfingret såväl åt tiggare som eliten att bosätta sig på annans mark.

Han refererar till det moderata oppositionsborgarrådet Anna König Jerlmyr som vädjar till riksdag och regering att ändra lagstiftningen, så att de olagliga bosättningarna kan avhysas.

”Hon har givetvis rätt. Enskilda måste ha rätt att freda sin egendom, även i de fall där det är osedvanligt synd om inkräktaren. På samma sätt måste kommunen ha möjlighet att upprätthålla ordning på de gemensamma ytorna.”
”De senaste åren har den allmänna debatten dock kantrat på ett sätt som har lett till att ordningsmakten har retirerat av hänsyn till opinionsvindar och mediedrev. Lagarna och reglerna efterlevs inte längre, av rädsla för beskyllningar om att bedriva häxjakt på Europas fattigaste. Samhället skickar därmed signalen att det är fritt fram för hitresta tiggare, varför företeelsen växer.”, skriver Gudmundson.
Och fortsätter: ”Men dessa är regler som gäller alla och envar. Att upprätthålla dem är inte att jaga romer med blåslampa. Det är att värna rättsstatens fundament att verka för att lagen ska gälla, lika för alla.”

Toppen! Han och den moderata oppositionsborgarrådet Anna König Jerlmyr är emot olagliga bosättningar. Det går verkligen framåt för mänskligheten!