Att söka förklara en handling är inte detsamma som att försvara den.

Med åldern blir man mer moralisk.

Man orkar nämligen inte synda som förr.
Hellre än att erkänna sin bristande förmåga är det lättare att hänvisa sin moral.

Moral är något relativt, vad som är moraliskt för den ene är omoral för den andre.

Att teckna en bild av Muhammed är högsta moral på vissa ställen av jorden medan det är en dödssynd för andra.
I Islam är räntan förbjuden men högsta moral på Wall Street. (Att Sveriges Riksbank sänker räntan är dock inte utslag av moral utan för att man anser att räntan är relativ.)

Men begreppet ”att relativisera” betyder inte att man anser att allt är relativt. I den politiska diskursen betyder ”att relativisera” exempelvis att försvara den politiska ofriheten i Kina med att folket i alla fall har fått det materiellt bättre.

Då Alice Teodorescu i GP ber oss att ”Sluta relativisera IS-krigarnas val” menar hon att det inte finns några ursäkter för de nidingsdåd som terrorister begår.
Hon beskyller vänstern för att förklara terroristernas kriminalitet och därmed försvara deras brottslighet med hänvisning till deras bakgrund i utanförskap och fattigdom. 
Hon anser att denna vänsterförklaring bara är ett försvar för deras ondska.
Moralen är densamme för fattig som för rik.
Liknande tongångar presenterar Ivar Arpi i SvD.
Och de slutsatserna går det väl inte att argumentera emot.
Kriminella handlingar är kriminella och bör bestraffas enligt lag och rätt.

Men Arpi och Teodorescu ställer sig i bredd i den trånga åsiktskorridoren och hindrar andra att komma förbi med funderingar över orsak och verkan.

Att söka förklara en handling är inte detsamma som att försvara den.
De nyliberala debattörerna skiter i att förklara de vill bara döma. Moralen är entydig och ger inte utrymme för att förklara omoral.

Teodoresku orkar inte försöka fundera över varför det är arbetslösa, outbildade invandrarungdomar som växer upp i Molenbeek i Bryssel, Bobigny i Paris, Brixton i London, Husby i Stockholm, Biskopsgården i Göteborg och Rosengård i Malmö som blir terrorister.
Och att deras jämnåriga i Danderyd, Lidingö, Täby, Nacka och Vellinge ligger lågt i terroriststatistiken.

Teodorescu frågar sig varför ” fattigdom och utsatthet inte automatiskt gör människor onda eller kriminella…” men frågan är inte ett försök att fundera utan hon har redan svaret färdigt: ” …också fattiga människor har en moralisk kompass som skiljer rätt från fel.”

Kanske tänker hon på att de unga i Haparanda, Timrå, Surahammar och Jokkmokk som inte är direkt förmögna ändå inte bränner bilar och skjuter folk.

Man bör kunna diskutera även detta utan att riskera bli betraktad som terroristkramare.

Infantil jämförelse i Fokus

Fokus är en tidskrift som oftast ger de dagsaktuella händelserna en fördjupning och analys.

Kort sagt man läser den varje vecka med stort intresse.

Men ett nummer om året är fullständigt meningslöst. Det är det nummer där redaktionen rankar Sveriges kommuner efter hur bra det är att bo där. 

Trots att Fokus väger samman 43 olika indikatorer blir resultatet mycket missvisande och utan mening.

Dessvärre brukar kommunrankningen tillmätas stor uppmärksamhet och får stort medialt genomslag och påverkar kommunernas utvecklingsarbete. Kommunpolitiker i opposition använder den egna kommunens låga placering som ett slagträ mot majoriteten medan majoriteten använder en hög ranking som bekräftelse på att den förda politiken är den rätta.

Problemet med det är att många av indikatorerna inte alls kan påverkas av den förda politiken och att andra är ojämförbara mellan kommuner. De kan också var för sig ifrågasättas.

Rankingen säger därmed ingenting om kommunernas politik eller hur det är att bo där.

”Här är det bäst att bo” står det på Fokus förstasida.

Flen ligger illa till, men fråga f.d. statsministern Göran Persson som bor i Flen vad han tycker och jämför med vad flyktingarna i samma kommun anser.

Bland toppnoterade kommuner på Fokus´ lista finns Danderyd, Lidingö och Nacka.
Om man listar och jämför kommuninvånarnas genomsnittliga inkomst- och förmögenhetsnivå, utbildningsnivå och boendeyta i olika kommuner ska man finna ungefär samma ranking som Fokus.

Rankingen ifrågasätts nu också av två forskare Gissur Ó. Erlingsson, filosofie doktor i statsvetenskap och Anders Sundell, doktorand i statsvetenskap i en debattartikel i DN 16 maj.

Svårt att begripa att en intelligent redaktion som Fokus´ kan ägna sig åt något så infantilt som denna rankinglista.

DN Debatt
EskilstunaKuriren
Expressen

 Tidigare bloggar i detta ämne

Värdelös ranking i Fokus
Sverige - från Danderyd till Pajala

Klassklyftor i statistiken