Nedslag i samtiden

 Aktuell SCB-statistik visar bland annat att

1. Coronapandemin slog hårt mot arbetsmarknaden 2020
Antalet sysselsatta i åldern 15-74 år var i genomsnitt 5 064 000 under 2020 och det är en minskning med 67 000 jämfört med 2019. Sysselsättningsgraden minskade med 1,1 procentenheter till 67,2 procent. Det var första året sedan 2010 som sysselsättningsgraden minskade. Antalet arbetslösa ökade med 86 000 personer till 459 000. Det motsvarar en arbetslöshet på 8,3 procent, en ökning med 1,5 procentenheter jämfört med 2019. Ungdomsarbetslösheten ökade med 4,0 procentenheter och uppgick till 24,0 procent.

2. Antalet aktieägare ökade under 2020
Vid utgången av december 2020 uppgick aktieförmögenheten av svenska börsnoterade aktier på svensk marknadsplats till 9 619 miljarder kronor. Det är en ökning med 1 751 miljarder kronor jämfört med slutet av juni. Antalet aktieägare inom hushållssektorn ökade med 80 000 under 2020.

3. Undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende vanligaste yrket i Sverige
Det vanligaste yrket i riket under 2019 var undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende där 91 procent var kvinnor och 9 procent var män. Det var även det vanligaste yrket för kvinnor. Vanligaste yrket för män var lager- och terminalpersonal, som också var det femte vanligaste yrket totalt, med 77 procent män och 23 procent kvinnor.

4. Stor brist på utbildad personal inom vård och omsorg
Trender och Prognoser 2020 visar att dagens brist på utbildade inom vård och omsorg, väntas bestå eller tillta fram till år 2035. Det väntas bli stor brist på specialistsjuksköterskor samt vård- och omsorgsutbildade på gymnasial nivå. Brist väntas även inom flera lärarkategorier. Inom teknikområdet beräknas det främst bli brist på personer med gymnasial yrkesutbildning.

5. Näringslivets investeringar minskade med 9 procent under 2020
Investeringstakten hos företagen minskade under 2020 jämfört med 2019. Totalt minskade företagens investeringar med 35,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning med 9 procent.

6. Fondförmögenheten ökar
Den totala fondförmögenheten uppgick till 5 207 miljarder kronor vid utgången av 2020. Det är en ökning med 312 miljarder jämfört med föregående kvartal. Stora nettoinvesteringar och en fortsatt positiv börsutveckling bidrog till ökningen.

SCB Nyheter 
Sverige i siffror 

 Att diskutera:

Finns det något samband mellan de olika statistikuppgifterna?
I så fall vilka?
Vilka slutsatser drar du utifrån ovanstående uppgifter?

 

Det enskilda ägandet och näringslivet I (av III)

Den enskilda privata äganderätten är en av samhällets viktigaste rättsprinciper.

Utan den skulle anarki råda och samhällen inte kunna byggas.
Äganderätten är urgammal.
Andra Mosebok kap 20 formulerar det i ett av de tio budorden:
”Du skall inte ha begär till din nästas hus. Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.”

Över hela världen och i alla tider har människor under stor möda avverka skog, röjt ny mark, plöjt och sått spannmål för att i framtiden kunna skörda och leva av vad som skörden gett. Om jordbrukaren inte fått äga sin mark och disponera över vad jorden gett skulle han inte vara intresserad eftersom resultatet av hans arbete då skulle kunna stjälas av någon annan.
Och arbetet och produktionen är grunden för all samhällsutveckling.

Du kan äga dina verktyg, din cykel, dina kläder, din bostad, din bil, din arbetskraft, dina djur och din mark. Men ägandet kan också omfatta naturresurser, pengar och kapital, uppfinningar, konstverk, energiresurser, råvaror, produktionsmedel, företag.
Du kan bli ägare på olika sätt. Du kan bli ägare genom att skapa något nytt, du kan ärva något eller köpa dig till äganderätt.
Men du får enligt lag inte stjäla dig till äganderätt.
Det finns olika slags äganderätt. Du äger något med ensamrätt eller så delar du ägandet med andra.

Du kan till exempel äga din sommarstuga med vidhängande tomt ensam eller du kan dela den med dina syskon. Du kan vara delägare i ett bolag eller i någon annan sorts organisation.

En gång i tiden – ungefär från medeltiden och fram till 1700- och 1800 -talen - var även stora företag privatägda.

Giovanni di Bicci de' Medici (1360-1429) grundade handelsbolaget och Medicibanken som sedan gick i arv i generationer.  På samma sätt var det med Fugger som grundades av Jakob den äldre (1459 –1525), för att nämna ett par exempel på stora tidiga företag med privata ägare.

Företagen ägdes förr av en entreprenör och/eller en kapitalist som t.ex. Louis De Geer (1587–1652), av en uppfinnare som t.ex. Alfred Nobel 1833-1896, av en familj som t.ex. Bonniers (1837-) eller som familjen Wallenberg (1856-).

Ägarna, eller någon i ägarfamiljen, hade oftast startat företaget och drivit det framåt. I det privata företaget beslutade ägarna om investeringar, produktionen, anställningar, försäljning m.m.

Visserligen kunde dessa privata företag i olika sammanhang få ganska gediget stöd från samhället och staten men ägarna behöll ändå det avgörande inflytandet och det reella ägandet över sina företag.

Men utvecklingen gav med tiden upphov till nya ägarformer.
På 1600-talet fanns bolagsbildningar som uppträdde som andelsbolag med fler olika samägare. Ett känt exempel från Sverige är Ostindiska Companiet, bildat 1731. Bolagsägarna satsade kapital i företaget och utövade ett kollektivt ägande.

Bankerna, som sedan medeltiden hade en avgörande roll för produktionen och handeln, fick en allt viktigare samhällsroll för bland annat kapitalförsörjningen. Bankerna var till en början privatägda men bolagiserades och till och med förstatligades under 1800-talet.

Därefter blev aktieägandet alltmer vanligt inom näringslivet. Till en början var aktieägarna privatpersoner men så småningom började olika bolag köpa upp aktier i andra bolag vilket kollektiviserade ägandet.

Snart bildades särskilda företag, investment- eller fondbolag, vars enda uppgift var att äga och förvalta aktier i andra bolag. I dag förvaltar fondbolagen en betydande andel av svenska folkets sparmedel. Det privata ägandet har förvandlats till ett kollektivt ägande. Efter globaliseringen av kapital- och finanssektorn har ägandet blivit alltmer utspritt och anonymt.

Våra gemensamma pensionspengar förvaltas till exempel av fonder och finansinstitutioner.

Företagen styrs av verkställande direktörer på uppdrag av styrelser och aktieägare.

Visserligen finns ännu stora privata storföretag som inte är börsnoterade till exempel IKEA (Kamprad) och Tetra Pak (Rausing) men de är undantag.

Men i det stora hela är det idag helt enkelt omöjligt att urskilja privata ägare till kapital och företag.
Staten, samhället och näringslivet blir allt mer ömsesidigt beroende av varandra.

Så hur privat är egentligen kapitalet och näringslivet?

Svenskt Näringsliv Ekonomifakta ”Företaginom välfärdssektorn”
Veckans Affärer ”Det här är Sveriges 500 största företag 2016”Svt ”Storbankernas vinster” 

Wikipedia ”Finansmarknad” 

Finanskapitalet smiter från notan – du får betala

Finansvärlden - banker, finansinstitut, kapitalförvaltare, finansrådgivare, miljardärer, fondförvaltare och liknande – har inte alltid rent mjöl i sina påsar.

Hela branscher bygger ju delvis på lögner, falska rykten, hemlighetsmakeri och bluff.

Precis som i poker.

Finansmarknaden är ett spel om pengar och värden vars omfattning vi knegare inte kan fatta.

Det tråkiga är att bluffmakare och kriminella kan utnyttja finansvärlden för att skoja till sig ekonomisk makt och inflytande, tvätta pengar, smita från skatt, muta och utöva påtryckning.

Skummisar med ekonomiska resurser kan dessutom omge sig med advokater och lobbygrupper som kan skydda dem från angrepp.

Precis som de medeltida furstarna kunde skydda sig bakom en hord av livvakter och murar.

Ett öppet demokratiskt samhälle, i en marknadsekonomi, behöver kapitalister som kan samla och investera kapital i produktion och arbete. Kapitalisterna vill naturligtvis ha utdelning på sina satsade kapital för att kunna plöja ner vinsterna i nya produktiva verksamheter.

Så fungerar en sund kapitalism.

Men dagens finansvärld har upphört att fungera på det sättet. De värden som kommer ur arbetet och produktionen omvandlas i finansbranschen till skuldpapper, abstrakta värden, framtida spekulationer, krav på stater. Bara en del återinvesteras i den verkliga ekonomin - resten är spelpengar.

Riskerna tas inte av kapitalisterna och finansspekulanterna utan av skattebetalarna.

De senaste decenniernas bankkriser har visat att hela risken ligger hos låntagaren, hela förtjänsten hos banken.

Notan för skattebetalarna i den senaste svenska bankkrisen var 35 miljarder kronor.

Bankiren får bonus när det går bra, men när det går dåligt får skattebetalarna ta notan. 

Någon bjuder dig på en dyr restaurang och smiter från notan så att du tvingas betala.

Finansskojare och finansbubblor har funnits lika länge som den moderna kapitalismen.
Några exempel på kriser och bubblor:

”Tulpankraschen” åren 1636–1637, Missisippi- och söderhavskrascherna på 1700-talet, den tyska hyperinflationen på 1920-talet, krisen 1929 och 30-talsdepressionen, Kreugerkraschen 1932, dollarkrisen och börskrisen i USA 2000, krisen på valutamarknaden 1990, Japans finanskris 90-92, Svenska bankkrisen 1990-96, Mexikokrisen 1994-95, Asienkrisen 1997, LTCM-kraschen 1997, Argentinakrisen 1997, Bankkrisen i USA 2007, den grekiska skuldkrisen 2010-.

Just nu pågår en strid mellan Argentina och två amerikanska hedgefonder, som i praktiken drivit landet i statsbankrutt.

Kriserna har utlösts genom spekulationer, svindlerier och hemlighetsmakeri och har alltid haft konsekvenser för stater och folk.

Men det finns också helt accepterade medel för finansinstitutionerna att sko sig på ”vanligt folk”. 

Ta t.ex. indexbluffen. De svenska fondspararna förlorade 400 miljarder kronor i börsraset, konstaterade Affärsvärlden i nummer 43/2002. Storbankernas fonder har präglats av en strategi där förvaltarna lagt sig mycket nära index, vilket också gör att möjligheterna till en bra avkastning när börsen går dåligt är minimala. Men samtidigt som spararna förlorat, har SEB, Robur, Nordea och Handelsbanken dragit in nästan 8 miljarder i vinst på sin fondförvaltning. 

Rena svindlare finns det gott om i finansvärlden.
Ett par exempel:
Bernard Lawrence "Bernie" Madoff  sysslade med avancerade investeringsbedrägeri er där investerare lockas att satsa pengar genom att Madoff rapporterade en fiktiv avkastning på 10–20 procent - en ovanligt hög nivå - som gjorde att kapitalet flödade in, men istället för att generera verklig avkastning på insatt kapital använde  Madoff det insatta kapitalet till utbetalningar och för att hålla bedrägeriet igång.  Madoff uppskattade själv att förlusterna för svindleriet uppgick till “runt 50 miljarder dollar”, motsvarande 400 miljarder kronor. Men utredarna konstaterade att ”pyramidspelet” rymde cirka 65 miljarder dollar.

En svensk fastighetssvindlare är Hans Thulin som gjorde lönsamma fastighetsaffärer under 1980-talets svenska värdeökning på fastigheter, den så kallade "fastighetsbubblan".

Thulins bolag Consolidator kunde våren 1990 inte betala en skuld på 650 miiljoner kronor till finansbolagen Nyckeln, som på hösten samma år ställde in betalningarna. Detta ledde till att Thulins svenska fastighetsimperium gick under i samband med finans- och fastighetskraschen i början av 1990-talet. 1991 gick hans bolag Consolidator och Granaten i konkurs med omkring tre miljarder kronor i skulder. Thulin hade gått i personlig borgen för lån på 800 miljoner kronor och försattes i personlig konkurs.

Thulin var skyldig svenska statskassan 179 miljoner till följd av en fordran efter hans konkurs i början av 1990-talet. Trots flera processer har han vägrat att betala.

Skulden har vältrats över på svenska skattebetalare.

SvD om Madoff 

De största finansskojarna 

Banksvindel i Frankrike 

Skattebetalarnas nota för bankkrisen 

Finansbranschens floskler 

Om Thulin i tidskriften Fokus 

Bolagen som tjänar trots finanskrisen

Fondåret 2011 blev ett dystert år för fondspararna medan fondbolagen tjänade miljarder. De största fondbolagen visar upp vinster på sammanlagt 2,7 miljarder kronor, skriver Dagens Industri.

Branschjätten Swedbank Robur redovisar en rörelsemarginal på 44,5 procent och vinsten före skatt var 697 miljoner kronor.
Lannebo Fonder har en vinstmarginal på 55,1 procent medan motsvarande siffra för Brummer & Partners är 49,4 procent och för Folksam LO 37,6 procent.
Som branschens kungar, med högst vinstmarginal, står dock Didner & Gerge för. Förvaltarduon stoltserar men den 69,9-procentig rörelsemarginal och en vinst på 57 miljoner kronor.

Hans Bolander, privatekonomisk expert på Dagens Industri, ifrågasätter de höga nivåerna.
"Vinstmarginalerna är på en nivå som andra företagare, med vissa undantag, inte ens vågar drömma om", skriver han.
"Först vid ett rejält fondspararuppror lär vi se sänkta avgifter."

Spararna förlorar, bolagen gör jättevinster

SvD

DagensPS

Bankerna stjäl från fondspararna

Svenska storbanker har i åratal lurat miljontals svenskar på miljardbelopp genom sina populära aktie- och räntefonder. Det skriver journalisten Joel Dahlberg i en serie artiklar på E24. Han har gått igenom Sveriges största fonder och listar de tolv som tar mest betalt och levererar minst.
Enligt Joels beräkningar har spararna i de tolv fonderna under de senaste fem åren (2005-2009) förlorat 14 miljarder kronor på bankernas bondfångeri. Ja, du läste rätt: 14 miljarder kronor.

Joel Dahlberg har också skrivit en bok i ämnet ”Bankbluffen”, Ordfront 2009. Där kan du läsa mer om hur bankerna och fondmäklarna tjänar massor av pengar utan motprestationer och hur fondspararna förlorar.
Det är ingenting mindre än laglig stöld som bankerna ägnar sig åt.

Klassklyftorna i Sverige

De finansiella tillgångarna – bankkonton, aktier, fonder, obligationer, kapitalförsäkringar och andra finansiella instrument – är mycket ojämnt fördelade i Sverige.
10 procent av Sveriges befolkning äger 71 procent av de finansiella tillgångarna.
De rikaste 1 procent av Sveriges befolkning äger 32 procent av alla finansiella tillgångar.

I Danderyd var medianvärdet för befolkningens finansiella tillgångar högst i Sverige i fjol, 218 000 kronor. I Täby och Lidingö på tillgångarna på 139 000 kronor.

Lägst av alla kommuner i fjol låg Botkyrka, med ett medianvärde för befolkningens finansiella tillgångar på 25 000 kronor. I Haninge var medianvärdet 35 000 kronor, i Sigtuna 37 000 kronor.
Eskilstuna kommer på 201:a plats med 43 000 kronor.

Uppgifterna gäller enbart finansiella tillgångar. Reala tillgångar, som fastigheter och bostadsrätter finns inte med i redovisningen.

Källa: SCB, Förmögenhetsstatistik 2007

Regeringens värdepappersinnehav

Endast på denna blogg!

Förteckningen över statsrådens anmälningar om innehav av finansiella instrument kom snabbt från regeringskansliet efter min beställning.
Här är den:


Avser läget 2008-07-09
Här redovisas
Värdepapper/ Antal, andelar/värde i SEK

Fredrik Reinfeldt
Aktier
SEB A/7/1.029
Fonder
SEB Sverigefond1/19,7242/200
ABN AMRO Ryssland/2,5/1.157
Banco Teknik & Innovation/3/409
Didner & Gerge Sverige/3/2.815
Kaupthing (Aragon) TIME/3/261
LF Europafond/3/1.141
SEB Europafond/416,5/4.182
SER Internetfond/30,5/131
SEB Choice Japanfond/85,5/440
SEB Choice Latinamerikafond/50/1.256
SEB Sverige chans-risk/371/3.703
Skandia Time global/74,5/4.457

Mats Odell
Fonder
SHB Sverige/Världen/45,9229 /8.825
Invesco Nippon JPY/343,4100/18.945
SSF FarEast USD/469,1751/38.238
SER Optionsrätter, Europafond/176,7762/175.296

Carl Bildt
Aktier
Ruric 3/2671 /641.040
AES Corp/400/47.601
Ebay lnc/150/25.172
General Electric/150/33.442
Kraft Foods/150/28.187
Nokia/300/66.750
Pfizer/150 /21.535
Naxs Nordic Access/25000/740.000
Fonder
East Capital Explorer Financial/400/2.073.962
East Capital Balkanfond/9996,03/275.791
East Capital Turkiet/-/16.425
Öhman IT fond/1681,40/282.592
SEB Foreign and Colonial/810/321.832
ABN Ambro Japan/204,72/58.128
Banco Humanfonden/54,17/34.547
Banco Offensiv/364,14/275,943
Banco Etisk Norden/96,54/241.412
Banco Etisk Europa/884,38/217.778
ABN Ambro Amerika/127,91/62.688
ABN Ambro Fjärran Östern/55,31/57.610
Banco Småbolag/3657,74/256.079
ABN Ambro Avkastningsfond/538,76/431.000
Nexum Nordic Highyield Credit Fund/1718,01/1.728.988
Legg Mason Value Fund/113,25/108.474
Royce US Small Cap Eguity Fund/50,74/84.657
Batcerymarch European Eguity Fund/53,56/81.822
Batterymarch Pacific Eguity Fund/108,73/178.762
Royce 100 Equity Pund/148,47/150.631
Legg Mason opp. Trust prim. Class/104,37/11.228
Legg Mason value trust/23,83/9.430
Optioner
07.18.2013 Legg Mason /3361/281.275
07.17.20 Legg Mason /3966/494.565
Övrigt
BildcNet/100%
Hurnany AB/15 st/-

Beatrice Ask
Aktier
SEB AK A/120/15.216

Lars Leijonborg
Aktier
Liab/20/2000
Fonder
Nordea Allemansfond Alfa/643,4358/443.341

Maria Larsson
Aktier
Ericsson AK B/800/12.016
TeliaSonera AK/96/5.640
Fonder
Robur Access Modig/700/97.506
Robur Allemansfond III/189/12.160

Eskil Erlandsson
Aktier
AarhusKarlshamn/1500 /235.500
Acando B/2000/29.000
Alfa Laval/4000/402.000
AstraZeneca/500 /124.000
BE Group/2000 /135.500
Billerud/1000/54.500
Boliden/2000/112.500
Brinova B/266/24.206
Capio Fordringsrätter2007/1200/-
Brio B/832/23.712
Carnegie/500/39.500
Cloetta Fazer B/440/110.000
Ericsson B/2000/145.000
Expanda B/1000/56.000
Faberge/1000/52.250
Fagerhult/500 /77.500
Getinge B/850/134.300
Husqvarna A/600/35.250
Husqvarna B/2000/119.500
Kinnevik B/2500/320.000
Nolato B/1400/79.800
Peab B/4000/191.200
Peab Industri B/2000/122.000
ProfilGruppen B/1000/62.500
Rörvik Timber B/4000/132.400
SKF B/1000/105.500
SSAB A/3750/753.750
Svolder B/1300/79.950
Swedbank A/1353/184.684
Trelleborg/620/65.875
Wallenstam B/6000/666.000
Wihlborgs/200/22.700
WM-data B/2000/43.400
Fonder
Allemansfond V/1015,6623/248.441
Amerikafonden/3735,7026/73.593
Ethica Miljö Sverige/4487,0934/93.556
Europafonden/4869,0662/102.056
Kinafond/690,0672/85.437
Svensk Obligationsfond/272,3608/62.123
Nordenfonden/1592,1114/119.154
Östeuropafonden/2440,5549/88.861

Åsa Torstensson
Aktier
Tidningen Nya Västerbygden AB/1/1.000
Föreningssparbanken AK A/264/45.725
TeliaSonera AK/200/6.816
Fonder
Europafond/2052,6670/42.367
Globalfond/140,7158/6.909
Kapitalinvest/197,9982/12.405
Kommunikationsfond/81,8137/1.382
Lux Sv Likvid/291,6302/35.095
Lux Sv Oblig/115,1742/25.787
Mixfond/4014,3902/85.426

Andreas Carlgren
Fonder
Afrikafond/51,9428/4.541
Ethica Miljö Sverige/297,8384/5.668
HQ Indienfond SEK/12,1612/2.503
HSBC – Chinese Equity/2,2489/1.039
JPMF — India Fund/20,5212/2.562
Kinafond/37,2642/4.319
Pacificfonden/241,4513/5.401
SISF – BRIC/3,0049/4.169
Småbolag Norden/29,9736/2.034
Småbolag Sverige/24,8571/921
Stella Sverige/21,7575/1.734
Simplicity Indien SEK/9,5423/1.524
Medica/544,1638/3.869
Realinvest/249,1805/4.919
Rysslandsfond/135,7706/4.301
Europafond/1251,6177/25.057
Sverigefond/165,8999/35.335

Göran Hägglund
Fonder
ARN AMRO Nya Marknader/50,824901/47.471
ARN AMRO MMF Global/205,702222/27.622
Banco Etisk Sverige/2,836801/14.398
Banco Etisk Norden/4,455330/11.099
Banco Etisk Global/214,979155/17.521

Jan Björklund
Aktier
SEB A/190/28.310
SEB B/10/1.390
Fonder
SEB Sverigefond1/3567,053/44.315

Gunilla Carlsson
Fonder
SHB Garantifond/182,6/19.362
SHB Norden/119,4/18.848

Sven Otto Littorin
Övrigt
Scandinavian Technology partners BV/50 %

Anders Borg
Fonder
Avanza Zero/1122,5978/124.911
SHB Aktiefond Index/1,9521/12.092

Cecilia Malmström
Fonder
Banco Etisk Sverige/35,1762/200.330
Hunianfonden Röda Korset/46,8353/33.806
Banco Euro Top50/1847,8596/194.358

Nyamko Sabuni
Fonder
SEB Läkemedelsfond/5073,0894/32.550
SEB Teknologifond/2412,3198/38.647
IP Aktiefond/469,2798/17.354 SEK
Östeuropafond/519,8749/19.688
Småbolagsfond Europa/711,1278/19.883
Transfer60/106,7427/15.352

Tobias Billström
Fonder
SEB Choice Latinamerikafond/4223,716558/116.828
SEB Choice Emerging Marketsfond/26,9067/487
SEB Sverige Småbolag Chans/Risk/29,1903827/2.439
HQ Fonder Afrika/77,7256/944
Simplicity Afrika/30,9506/3.976

Lena Adelsohn Liljeroth
Aktier
Ericsson B/2500/36.000
Feelgood/20000/34.600
Latour B/2.700/234.900
Fonder
East Capital Balkanfonden/3207,23/88.231
East Cap Explorer Financial Institutions/4/28.819
USB TO Global & Neutral4Ti111004/10/ 500.000

Sten Tolgfors
Fonder
Danske Fonder Eastern Europe Convergence/8,8184/5.278
Danske Fonder Sverige/2,6804/5.245
SKAGEN KonTiki/NO/1,8635/882
Spi. Sicav Gl.Val/1,3442/2.170
JPM FF-Emerg.Mkt/0,0010/0.19
HB Aktiefond Index/1,7990/9.800
HB Asienfonden/15,9932/4.659
HB Nordenfonden/17,6739/10.335
HB Östeuropafond/18,0391/9.455

Ewa Björling
Fonder
East Capital Baltikumfonden/119,766224/8.894
Kaupthing Sverige Index30/11,923937/2.099

Har inte uppgivit eller saknar värdepapper:
Cristina Husmark Pehrsson
Maud Olofsson