Vad fan hade vi kunnat få för skattepengarna? Och var är de?

Vi löntagare utgår ifrån att alla skattepengar går till skolor, sjukhus och andra gemensamma nyttigheter. 

Men några finansexperter har hjälpt stora banker att sno dessa pengar. SEB utpekas som delaktig.
Det uppdagas i en granskning som visar något som kallats Europas största skattesvindel. Minst 70 miljarder kronor (70 000 000 000) har stulits ur statskassorna.
– Vi var blodtörstiga rävar som kommit in i hönshuset. Hönshuset var staten med sin statskassa, och hönshuset stod öppet på vid gavel, bekänner en av dem som låg bakom storsvindeln av europeiska skattepengar.
Flera stora banker i Europa tillsammans med skattejurister, advokatbyråer och finansinstitut ska ha samarbetat för att komma över minst 70 miljarder kronor ur flera länders statskassor.

Rapporten, som publicerades i förra veckan, har gjorts av 40 journalister från 19 medieredaktioner från 12 länder i samarbete med det tyska journalistnätverket Correctiv. Bland medieredaktionerna finns journalister från nyhetsbyrån Reuters, Danmarks Radio och från tidningen Die Zeit. Från Sverige har SVT Nyheter och nyhetsbyrån TT medverkat. Redaktionerna har ägnat ett år för undersökningen.

Oberoende av denna skandal hade Danska tidningen Berlingske Business, i mars 2017, rapporterat att Nordea och Danske Bank finns med i en internationell penningtvätthärva som omfattar mer än 7 miljarder danska kronor, fördelade på 1.700 transaktioner under 2011-2014. Pengarna ska ha förts in i EU från Ryssland, och bakom de misstänkta summorna finns såväl Vladimir Putins familj som Rysslands underrättelsetjänst och den azerbajdzjanska diktaturen.

Och så har vi panamaskandalen. Där avslöjades det hur mängder av banker världen över hade handlat med brevlådebolag åt sina förmögna kunder, via företaget Mossack Fonseca i Panama. Flera svenska banker fanns med i de läckta dokumenten, men SEB:s tidigare dotterbolag LWM pekades av finska public service kanalen Yle ut som en av de värsta aktörerna i skatteparadisekonomin.

Läs mer
Dagens Juridik 

SVT ”Den största skatteskandal som världen någonsin upplevt”SVT
”Fler av världens största banker bakom jättelikskattestöld” 

SVT ”SEB pekas ut i stor skattehärva” 

Svd Näringsliv ”Skatteexpert: Hotar hela samhällskontraktet”

Svd Näringsliv ”Så har skattesvindeln gått till”

Svd Näringsliv ”Skattesvindlaren: Vi var blodtörstiga rävar” 

Svd Näringsliv, ”Starka reaktionerefter svindlerianklagelserna”Svd Näringsliv, ”Jakten på de försvunna miljarderna”  

Svd Näringsliv ” Så plundrades europeiska statskassor”  

DN ”Så plundrades europeiska statskassor på 70 miljarder” 

Affärsliv. ”Danske banks penningtvättshärva år för år ”

Min blogg
”Bankrån helt lagligt”
”Bankerna fortsätter att råna sina kunder”

Små och stora bovar

När den amerikanska fackföreningsaktivisten Mary Harris "Mother" Jones (1837-1930) under järnvägsruschen på 1800-talet intervjuade en järnvägsarbetare som satt inspärrad för stöld av ett par skor sa hon till honom att om han hade stulit en hel järnväg skulle han kunnat bli guvernör.

Polisen i Örebro, Peter Springare, fann för en tid sedan att en stor del av de brottslingar han hade att haffa var invandrare.

En annan grupp brottslingar, som Springare inte får möta i sitt jobb, kommer från ett helt annat samhällsskikt. De tillhör näringslivets toppar.

På företaget Allras hemsida står det ”Smarta tjänster för din vardagsekonomi.” Sanningen är att Allras två huvudägare tjänat 100 miljoner kronor på att snuva spararna på pengar. Ägarna brottsutreds.

Fler bolag än Allra – som SvD har granskat i en rad artiklar – är misstänkta för brott.

Premiepensionssystemet har blivit utsatt för omfattande bedrägerier av brottslingar, skriver Pensionsmyndigheten i ett dokument som har skickats till regeringen.

Fingerprints vd, Johan Carlström, lämnade styrelsen och vd-posten i bolaget efter misstankar om grovt insiderbrott. Misstankarna mot Johan Carlström gäller en stor aktieförsäljning som Johan Carlström genomförde kort före Fingerprint Cards vinstvarning i december förra året. Affärerna orsakar börsras och nära 5 miljarder bedöms vara bortblåsta. Den aktie som på måndagen (20 mars) var värd 50,4 kronor hade sjunkit till ett värde på 34,81 tisdag klockan 10.30 – då uträkningen gjordes. Rättegången mot Carlström är uppskjuten till efter sommaren 2017.

 Bland andra europeiska tidningar har den danska tidningen Berlingske redovisat att efterforskningar av myndigheter i bland annat Lettland och Moldavien visar att flera miljarder kronor passerat genom danska banker och gått vidare till så kallade skatteparadis, som Seychellerna och Panama. Två av de inblandade bankerna är Nordea och Danske Bank, enligt Berlingske.

Totalt ska härvan omfatta mer än 7 miljarder danska kronor, fördelat på 1700 transaktioner under åren 2011 till 2014. Danske Banks chefsjurist Flemming Pristed medger för tidningen att bankens kontroll varit otillräcklig.

Bombardier är ett kanadensiskt transportkonglomerat som styr Bombardier Transportation, ett svenskt verkstadsföretag och ett av världens största tillverkare av järnvägssignalsystem.

Men efter en månads lång gemensam utredning baserad på hemliga interna dokument, kan reportrar från Organized Crime and Corruption Reporting Project OCCRP, SVT "Uppdrag granskning" TT och Radio Canada avslöja några obehagliga sanningar.

Det visar sig att Bombardier Transportation är skyldig till korruption där nära en miljard kronor kan ha gått till mutor.

Den 10 mars häktades en chef på Bombardier av Stockholms tingsrätt, misstänkt för grovt mutbrott i samband med teknikföretagets affär i Azerbajdzjan. Flera höga chefer misstänks för samma sak.

Frågor på det?

SvD om Allra   

SvD om Nordea 

 OCCRP                                 

 OCCRP:stvättomat

 The GlobalInvestigative Journalism Network (GIJN)  /
Uppdrag Granskning 
 

Finanskapitalet smiter från notan – du får betala

Finansvärlden - banker, finansinstitut, kapitalförvaltare, finansrådgivare, miljardärer, fondförvaltare och liknande – har inte alltid rent mjöl i sina påsar.

Hela branscher bygger ju delvis på lögner, falska rykten, hemlighetsmakeri och bluff.

Precis som i poker.

Finansmarknaden är ett spel om pengar och värden vars omfattning vi knegare inte kan fatta.

Det tråkiga är att bluffmakare och kriminella kan utnyttja finansvärlden för att skoja till sig ekonomisk makt och inflytande, tvätta pengar, smita från skatt, muta och utöva påtryckning.

Skummisar med ekonomiska resurser kan dessutom omge sig med advokater och lobbygrupper som kan skydda dem från angrepp.

Precis som de medeltida furstarna kunde skydda sig bakom en hord av livvakter och murar.

Ett öppet demokratiskt samhälle, i en marknadsekonomi, behöver kapitalister som kan samla och investera kapital i produktion och arbete. Kapitalisterna vill naturligtvis ha utdelning på sina satsade kapital för att kunna plöja ner vinsterna i nya produktiva verksamheter.

Så fungerar en sund kapitalism.

Men dagens finansvärld har upphört att fungera på det sättet. De värden som kommer ur arbetet och produktionen omvandlas i finansbranschen till skuldpapper, abstrakta värden, framtida spekulationer, krav på stater. Bara en del återinvesteras i den verkliga ekonomin - resten är spelpengar.

Riskerna tas inte av kapitalisterna och finansspekulanterna utan av skattebetalarna.

De senaste decenniernas bankkriser har visat att hela risken ligger hos låntagaren, hela förtjänsten hos banken.

Notan för skattebetalarna i den senaste svenska bankkrisen var 35 miljarder kronor.

Bankiren får bonus när det går bra, men när det går dåligt får skattebetalarna ta notan. 

Någon bjuder dig på en dyr restaurang och smiter från notan så att du tvingas betala.

Finansskojare och finansbubblor har funnits lika länge som den moderna kapitalismen.
Några exempel på kriser och bubblor:

”Tulpankraschen” åren 1636–1637, Missisippi- och söderhavskrascherna på 1700-talet, den tyska hyperinflationen på 1920-talet, krisen 1929 och 30-talsdepressionen, Kreugerkraschen 1932, dollarkrisen och börskrisen i USA 2000, krisen på valutamarknaden 1990, Japans finanskris 90-92, Svenska bankkrisen 1990-96, Mexikokrisen 1994-95, Asienkrisen 1997, LTCM-kraschen 1997, Argentinakrisen 1997, Bankkrisen i USA 2007, den grekiska skuldkrisen 2010-.

Just nu pågår en strid mellan Argentina och två amerikanska hedgefonder, som i praktiken drivit landet i statsbankrutt.

Kriserna har utlösts genom spekulationer, svindlerier och hemlighetsmakeri och har alltid haft konsekvenser för stater och folk.

Men det finns också helt accepterade medel för finansinstitutionerna att sko sig på ”vanligt folk”. 

Ta t.ex. indexbluffen. De svenska fondspararna förlorade 400 miljarder kronor i börsraset, konstaterade Affärsvärlden i nummer 43/2002. Storbankernas fonder har präglats av en strategi där förvaltarna lagt sig mycket nära index, vilket också gör att möjligheterna till en bra avkastning när börsen går dåligt är minimala. Men samtidigt som spararna förlorat, har SEB, Robur, Nordea och Handelsbanken dragit in nästan 8 miljarder i vinst på sin fondförvaltning. 

Rena svindlare finns det gott om i finansvärlden.
Ett par exempel:
Bernard Lawrence "Bernie" Madoff  sysslade med avancerade investeringsbedrägeri er där investerare lockas att satsa pengar genom att Madoff rapporterade en fiktiv avkastning på 10–20 procent - en ovanligt hög nivå - som gjorde att kapitalet flödade in, men istället för att generera verklig avkastning på insatt kapital använde  Madoff det insatta kapitalet till utbetalningar och för att hålla bedrägeriet igång.  Madoff uppskattade själv att förlusterna för svindleriet uppgick till “runt 50 miljarder dollar”, motsvarande 400 miljarder kronor. Men utredarna konstaterade att ”pyramidspelet” rymde cirka 65 miljarder dollar.

En svensk fastighetssvindlare är Hans Thulin som gjorde lönsamma fastighetsaffärer under 1980-talets svenska värdeökning på fastigheter, den så kallade "fastighetsbubblan".

Thulins bolag Consolidator kunde våren 1990 inte betala en skuld på 650 miiljoner kronor till finansbolagen Nyckeln, som på hösten samma år ställde in betalningarna. Detta ledde till att Thulins svenska fastighetsimperium gick under i samband med finans- och fastighetskraschen i början av 1990-talet. 1991 gick hans bolag Consolidator och Granaten i konkurs med omkring tre miljarder kronor i skulder. Thulin hade gått i personlig borgen för lån på 800 miljoner kronor och försattes i personlig konkurs.

Thulin var skyldig svenska statskassan 179 miljoner till följd av en fordran efter hans konkurs i början av 1990-talet. Trots flera processer har han vägrat att betala.

Skulden har vältrats över på svenska skattebetalare.

SvD om Madoff 

De största finansskojarna 

Banksvindel i Frankrike 

Skattebetalarnas nota för bankkrisen 

Finansbranschens floskler 

Om Thulin i tidskriften Fokus 

Världens mest överbetalda yrkesgrupp

Bengt Ericson är en av Sveriges mest driva ekonomijournalister. Hans senaste bok ”Den nya överklassen”(Fischer&Co 2010) är en skildring av en samhällsklass vars livsstil är fjärran från vad övriga svenskar kan tillåta sig.

På sidan 284 i boken skriver han angående finansmäklarnas höga bonusar:
”De höga belöningarna är förvånande, med tanke att det inte rör sig om något särskilt svårt arbete.
Att utföra en hjärnoperation är svårt. Att dirigera en symfoniorkester är svårt. Att med en knapptryckning effektuera en kunds aktieköp kräver klart mindre begåvning. Som en tidigare bankdirektör har förklarat det för mig: “Du söker en aktie och får upp två kurser på skärmen. Den ena är en köpkurs, den andra en säljkurs. Du lägger dig mitt emellan och får en snittkurs, sedan är det bara att trycka på knappen. Ett enklare jobb får
man leta efter.”

I dag berättar E24 att ytterligare en bonusfest är att vänta på Wall Street. Ersättningarna landar i år på 942 miljarder kronor vilket är ungefär hälften av den totala svenska lönekakan.
De svenska bonusarna kommer att följa efter.

Det märkliga är att bonusarna inte följer de resultat som finansmäklarna uppnår.
Även om deras spådomar inte slår in får de sina svindlande ersättningar.
Bengt Ericson nämner i sin bok är hur bolaget Aktie-Ansvar, med flera fonder i PPM, år 2008 tappade 40,3 procent. Trots det fick vd Stefan Carlenius en bonus på 10,5 miljoner kronor för året.

Det är våra pengar det handlar om.

SvD

I krisens kölvatten

I krisens kölvatten upptäcks svindlare och brottslingar bland dem vi anförtrott förvaltningen av våra surt förvärvade pensionspengar eller andra besparingar. Nu senast uppges den respekterade finansmannen Berard L. Madoff ha lurat investerare på 400 miljarder kronor.
I medierna kan man få intryck av att den här typen av brott är enstaka tillfälligheter, olycksfall i arbetet och oskickligt eller kriminellt beteende av enstaka personer.
Men frågan är hur händelserna hänger samman med det finanssystem som spelar med verkliga och föregivna värden. Typiskt är att svindlerierna upptäcks sedan finansbubblan spricker och krisen i ekonomin blir uppenbar. Hur mycket svindel finns mellan krascherna?


Kreugerkraschen
Flera av Ivar Kreugers direktörer och revisorer dömdes till fängelse för ekonomiska olagligheter.
De väldiga vinster som gjort det möjligt att ge 30 procent i utdelning i koncernen visade sig vara ren bluff. Bl.a. visade det sig att Italienska obligationer, till ett nominellt värde av 28,7 miljoner pund (ca 525 miljoner kr.), som till delar tagits upp som tillgångar i 1931 års IMCO-bokslut, hade befunnits vara förfalskade av Kreuger.
Ett annat exempel är att International Match och Tändsticksbolaget ansågs ha fordringar på det holländska dotterföretaget Garanta på över 25 miljoner dollar. Men Garanta hade en enda tillgång. Det var en fordran på Kreuger.
I vissa fall skapade Kreuger inkomstkällor som inte fanns i verkligheten. Han uppgav t.ex. att han beviljat Primo de Rivera ett lån på 180 miljoner pesetas där ränteinkomsterna tillfördes koncernen. Lånet var en bluff.

Berings Bank
Den 17 juli 1992, öppnade en av de anställda på Barings Banks Singaporekontor, den tjugåttaårige börsmäklaren Nick Leeson, ett hemligt konto för att dölja en förlust av tjugotusen pund. Avsikten med kontot var att bara tillfälligt dölja missen tills nya mer lyckade investeringar skulle täcka förlusterna.
Leesons djärva investeringar hade tidigare givit banken god utdelning och han fick fullmakt att agera på den lokala börsen i Singapore och på börsen i Osaka. Nick Leesons finansiella operationer gav, till en början, mycket god utdelning. Banken var så nöjd med hans insatser så att han fick upp sin lön till 80 000 dollar om året, samt under flera år i rad, ett bonustillägg på över 300 000 dollar.
Leeson trappade upp sina investeringar i framtida optionsrätter för att öka bankens vinster och efter tre år, med några uppgångar men betydligt större nedgångar i aktiehandeln, hade Nick Leeson förlorat ungefär 1 500 miljoner dollar åt sina uppdragsgivare. Det hela uppdagades den 27 februari 1995 och den hundraåriga banken ruinerades.

Tjänade pengar på orkaner
I början av 2000-talet drabbades sydöstra USA av häftiga orkaner. Orkanerna ställde till stora skador och 2005 hindrade orkanen ”Katrina” utvinningen av olja och naturgas i Mexikanska Golfen.
32-årige Brian Hunter, som arbetade med hedgefonden Amaranths, satsade på att orkanen skulle öka gaspriserna i Nordamerika. Genom sin spekulation gav Hunter Amaranth jättevinster och blev själv en branschkändis när han fick cirka 100 miljoner dollar i bonus.
Året därpå försökte han göra om samma manöver men spekulerade bort 6,6 miljarder dollar av kassan ¬vilket motsvarade 65 procent av tillgångarna. 2006 blev nämligen helt orkanfritt för USA.

Aktieindex föll
I januari 2008 visade det sig att 31-årige Jérôme Kerviel spekulerat bort 4,9 miljarder euro (46 miljarder kronor) för franska storbanken Société Générale.
Kerviel skulle slå mynt av små skillnader på framtidsmarknaden med försiktiga garderingar som minskar vinsten men begränsar förlusten.
Jérôme Kerviel gjorde allt djärvare satsningar. Vid utgången av 2007 hade Kerviel legat på ett litet plus. Det var placeringarna efter nyår som fick katastrofala resultat.
Kerviel hade satsat väldiga belopp på att ¬aktieindex skulle stiga. De föll istället och förlusterna rusade i höjden. Bankens kontrollsystemen slog larm och härvan började nystas upp, enligt Société Générale. Förlusterna var då uppe i 2 miljarder euro men växte snabbt. Avslöjandet överskuggade meddelandet från banken att man tappat 2 miljarder euro på dåliga amerikanska bolån.