Vad fan får vi för pengarna?

Friskolornas verksamhet finansieras med skattemedel. 

Bara det är ett argument för att deras verksamhet borde omfattas av offentlighetsprincipen. Därtill kommer att skolorna utför en sorts myndighetsutövning.
Medborgarna borde kunna granska hur skattepengarna används och hur myndighetsutövningen utövas.

Och så har vi Coronakrisens ”enskilda” företag som får cirka 255 miljarder kronor i skattemedel för att klara krisen.
Frågan är hur pass enskilda företagen är då.

Så här fördelas statens utgifter på olika åtgärder (miljarder kronor):

Korttidspermittering 95 
Omställningsstöd 39
Sänkta arbetsgivare- och egenavgifter 33 
Generella statsbidrag 21 
Sjuklöneansvar 16 
Jobb och omställning 13 
Ersättning första sjukdag, etc. 7 
Ersättning till riskgrupper 6 
Kostnader kommunsektorn 5 
Stöd till hyror 5 
Övrigt 11 

Källa: Finansdepartementet (18/6 2020)

Visserligen lånar staten upp pengarna men de ska, förr eller senare och på ett eller annat sätt, betalas av medborgarna.

När det gäller det statliga stödet till företag som har korttidspermitterat personal är stöden belagda med sekretess. Tillväxtverket gjorde bedömningen att det annars kan skada enskilda företag. Kammarrätten gick på myndighetens linje. 

Det betyder att vi skattebetalare inte får veta vilka företag som har fått de nästan 30 miljarder kronor som hittills betalats ut. Vi vet inte heller hur mycket varje verksamhet har fått eller på vilka grunder, vilket innebär att det är omöjligt att granska om skattepengarna används på ett effektivt sätt.

 Man behöver inte vara professor i ekonomi för att se att de enskilda företagen, och det privata kapitalet, blir allt mindre enskilt.  Och att det privata näringslivet blir allt mindre privat och allt mer offentligt.

I fredags, den 4 september, meddelade finansminister Magdalena Andersson (S) att hon har inlett ett arbete med att se över möjligheterna att lätta på sekretesslagstiftningen.

Eftersom vi skattebetalare, via stat och myndigheter, pumpar in en massa pengar i företagen borde vi också ha motsvarande insyn i företagen.

Och vi borde med Leif Östling, tidigare ordförande i Svenskt Näringsliv, ställa oss frågan: Vad fan får jag för pengarna.

Regeringskansliet: För företagare med anledning av covid-19 

Ekonomistyrningsverket 

 

Sekretess i stället för offentlig insyn i skolan

I februari 2018 lämnade regeringen en remiss till Lagrådet om att den offentlighetsprincip som gäller i kommunala skolor även skulle gälla i fristående. En självklarhet kan man tycka eftersom friskolorna är skattefinansierade och att de kommunala skolorna lyder under offentlighetsprincipen. De olika skolformerna borde ha likartade konkurrensvillkor.

Men så enkelt var det förstås inte. Det bidde tvärt om.

Lagrådet fann att det finns en konflikt mellan insyn å ena sidan och regler för aktiebolag å andra sidan. Offentlighetsprincipen gäller inte företag.

Därför kom Skolverket fram till att enbart publicera statistik på riksnivå vilket innebär att statistiken inte ger besked om vilka skolor vi har eller vad de sysslar med. 

För att uppnå lika villkor beslutade Skolverket därför 2020 att all svensk skolstatistik ska sekretessbeläggas, även från kommunala skolor.
Sekretessen gäller statistik på lokal och kommunal nivå, men inte på riksnivå.

I konsekvens härmed har Statistikmyndigheten SCB beslutat om en reviderad sekretesspolicy som innebär att uppgifter om fristående skolor omfattas av sekretess. 

Beslutet kritiseras av så väl politiker som forskare.

– Barns kunskaper ska inte vara företagshemligheter, säger utbildningsminister Anna Ekström (S). 

Det är alltså inte längre möjligt att få ut information om enskilda skolors resultat, elevsammansättningar eller lärarbehörighet. Skolverket kommer inte heller att tillhandahålla register över vilka skolor som finns i Sverige.

Skolverkets beslut om sekretess även för kommunala skolor motiveras med att villkoren för kommunala och fristående skolor måste vara likvärdiga.

Alltså: Friskolor är företag och där gäller inte offentlighetsprincipen
Men för att det ska bli likvärdighet mellan friskolor och kommunala skolor inför myndigheterna sekretess även i de kommunala.
Vilket innebär att föräldrar som ska sätta sina barn i en skola inte kan jämföra skolresultaten för olika skolor.

Nu var det ju ett argument för friskolor att man ska kunna välja skola för sina barn.
Men hur ska man välja när man inte kan jämför olika skolors resultat?

 

Regeringen: Även fristående skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen

Friskolornas riksförbund: Därför är det orimligt att friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen – vårt remissyttrande

SVT: Ny dom: Uppgifter om skolresultat på friskolor sekretessbelagda

Konflikt är kul, demokrati är trist

Kom hem från Italien efter att den socialdemokratiska kongressen avslutats. Sökte information i medierna efter kongressbesluten om vinster i välfärden. Fann bara en förvirrande debatt om en Omar Mustafa om först valts in i partistyrelsen och efter en vecka kastas ut från s-ledningen.

Medierna hade helt tappat fokus på frågan om vinster i välfärden.

Det är naturligtvis helt ointressant att berätta om att socialdemokraternas kongressbeslut om vinster i välfärden är resultatet av en lång demokratisk process.

Meningsmotsättningarna har varit stora inom partiet. En ”vänster” har krävt omedelbart förbud mot vinster medan andra partimedlemmar har hävdat att ett förbud skulle vara omöjligt eller kontraproduktivt att genomföra.

Debatten inom partiet har varit hård.

Tack vare den demokratiska processen inom partiet kunde socialdemokraterna nu sätta ner foten och komma med en ståndpunkt som innebär att vinsterna starkt begränsas och det demokratiska inflytandet över skattepengarna säkras. Därmed mister frågan sin dramatik. Konflikt är kul, demokrati är trist.


Efter flera kompromissförslag enades kongressen om att

• ”Gemensamma resurser för välfärd ska gå till välfärd – inte till aktieägares vinstuttag. Vinstintresset ska inte vara styrande i välfärden.

• ”Det ska ställas krav på bemanning, personalkostnader eller andra kvalitetsrelaterade kostnader i välfärden, så att de inte kan vara väsentligt lägre i privata verksamheter än i motsvarande kommunal och landstingskommunal verksamheter.”

• ”Lagen om valfrihet ska inte vara obligatorisk, och bör dessutom förändras så att fri etablering inte längre är möjlig. Kommuner och landsting avgör om upphandlingar och valfrihetssystem ska riktas enbart till non profit-aktörer.”

• ”Kommunerna ska ges ett avgörande inflytande vid nyetableringar (av friskolor). Det ska krävas ett samarbetsavtal med den offentliga huvudmannen för att etablera en ny fristående skola.”

Beslutet och kompromissen på kongressen är därför ett stort framsteg.

Motståndet är starkt. Företrädare för Svenskt Näringsliv, allianspartierna, de företag som tjänat på den gamla ordningen kommer att kämpa hårt för att få behålla ohämmade vinstuttag och profit på skattepengar.

Nu återstår för s att vinna en majoritet i parlamentet och i samhället för förslaget.

Socialdemokratin har därför fortfarande ett viktigt arbete framför sig i frågan.

Det slutliga resultatet kan kräva ytterligare kompromisser, för så fungerar demokratin.

De som alltid kräver allt eller intet kommer då att beskylla socialdemokratin för svek och förräderi och visar att de inte har lärt sig demokratins  och politikens förutsättningar.

Dessutom återstår huvudproblemet för välfärden. Hur ska samhällsresurserna räcka till behoven?

AB 
DN
AB
Expressen
SR

Regeringen tar från skattebetalarna och ger till de rika

Den borgerliga alliansregeringen anser att staten eller kommuner inte ska driva verksamhet som privata entreprenörer kan driva bättre eller lika bra.
Därför säljer regeringen ut statliga företag även om de är lönsamma och ökar statens inkomster. Skattepengar ska inte riskeras i företagsamhet, säger borgarna.

Men det hindrar inte att samma borgare använder våra skattepengar för att skapa vinter i privata företag.
Jag tänker på Rut- och Rot-bidragen.
Eller ta det här med friskolorna t.ex.

”På fem år har de årliga skattebidragen till de privata aktörerna ökat med 65 procent till 22 miljarder kronor. Expansionen saknar motstycke i världen. Vinnare är de riskkapitalbolag och privata investerare som äger de snabbt växande koncernerna.
Förklaringen är enkel. Det svenska regelverket kring friskolor tillhör världens mest liberala.
Vilket vinstdrivande företag som helst kan starta en friskola och får sedan en skolpeng från kommunen per elev motsvarande beloppet som ges till en kommunal skola.”

Det är ingen sosseblaska som skriver detta, utan dagens pappersupplaga, av Dagens Industri.
(Tyvärr går det inte att länka till DI:s webbplats eftersom sidan endast är tillgänglig för prenumeranter)

Enligt DI handlar det om en överföring av skattepengar till främst fyra företag:

Företag/Ägare% /Antal elever 2009/Nettoresultat

Academia/Riskkapital bolagen EQT79,6 %,Providence 17,7%/45 000/144 Mkr

Kunskapsskolan/Peje Emilsson med familj 63%,Investor 33%/10 000 11,8(6 mån)/

John Bauer/Riskkapitalbolaget Axcel 90%/12 500/- 26 Mkr.

Pysslingen/Polaris Private Equity 82%/12 000/18,8 Mkr

Jag är inte emot friskolor men anser att de ska drivas i första hand för att utveckla pedagogik och skapa allsidighet och mångfald i lärandet. Frågan är om friskolorna gör det. Mycket tyder på att de inte bidrar till det.

Jag har heller inget emot att privata företag tar över där staten och kommunerna inte klarar att driva verksamheten. Och jag har inget emot att företag gör vinster. Men när det gäller skolan bör drivkraften inte vara profiten.

Affärsvärlden

Dagens PS

Borgerlighetens smygsocialisering

De borgerliga partierna, med nya arbetarpartiet i spetsen, håller på att socialisera Sverige – genom ”privatisering”.
Allt större andel av den privata företagsamheten, liksom hemarbetet, blir beroende av skattesubventioner.
Genom RUT- och ROT-avdragen har hela branscher blivit skattefinansierade.
De ”privata” s.k. friskolorna lever på skattepengar i form av skolpeng. En stor del av den ”privata” sjukvården skulle inte klara sig utan skattebetalarnas direkta stöd. Bankerna blev statsbidragsberoende under finanskrisens akuta skede.

Medan kommunisterna i Kina helt öppet ökar landets välfärd genom att utnyttja en hårdhänt kapitalism pysslar den svenska borgerligheten med att smygsocialisera delar av det ”privata” näringslivet.
Ingenting är riktigt som förr.

DN
Sydsvenskan
Expressen