Sekretess i stället för offentlig insyn i skolan

I februari 2018 lämnade regeringen en remiss till Lagrådet om att den offentlighetsprincip som gäller i kommunala skolor även skulle gälla i fristående. En självklarhet kan man tycka eftersom friskolorna är skattefinansierade och att de kommunala skolorna lyder under offentlighetsprincipen. De olika skolformerna borde ha likartade konkurrensvillkor.

Men så enkelt var det förstås inte. Det bidde tvärt om.

Lagrådet fann att det finns en konflikt mellan insyn å ena sidan och regler för aktiebolag å andra sidan. Offentlighetsprincipen gäller inte företag.

Därför kom Skolverket fram till att enbart publicera statistik på riksnivå vilket innebär att statistiken inte ger besked om vilka skolor vi har eller vad de sysslar med. 

För att uppnå lika villkor beslutade Skolverket därför 2020 att all svensk skolstatistik ska sekretessbeläggas, även från kommunala skolor.
Sekretessen gäller statistik på lokal och kommunal nivå, men inte på riksnivå.

I konsekvens härmed har Statistikmyndigheten SCB beslutat om en reviderad sekretesspolicy som innebär att uppgifter om fristående skolor omfattas av sekretess. 

Beslutet kritiseras av så väl politiker som forskare.

– Barns kunskaper ska inte vara företagshemligheter, säger utbildningsminister Anna Ekström (S). 

Det är alltså inte längre möjligt att få ut information om enskilda skolors resultat, elevsammansättningar eller lärarbehörighet. Skolverket kommer inte heller att tillhandahålla register över vilka skolor som finns i Sverige.

Skolverkets beslut om sekretess även för kommunala skolor motiveras med att villkoren för kommunala och fristående skolor måste vara likvärdiga.

Alltså: Friskolor är företag och där gäller inte offentlighetsprincipen
Men för att det ska bli likvärdighet mellan friskolor och kommunala skolor inför myndigheterna sekretess även i de kommunala.
Vilket innebär att föräldrar som ska sätta sina barn i en skola inte kan jämföra skolresultaten för olika skolor.

Nu var det ju ett argument för friskolor att man ska kunna välja skola för sina barn.
Men hur ska man välja när man inte kan jämför olika skolors resultat?

 

Regeringen: Även fristående skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen

Friskolornas riksförbund: Därför är det orimligt att friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen – vårt remissyttrande

SVT: Ny dom: Uppgifter om skolresultat på friskolor sekretessbelagda

Frågan som glömdes i Almedalen – om vinster i välfärden

Trots tusentals politiker, lobbyister och journalister i Almedalen - frågan om kostnaden för välfärden och hur den ska drivas och finansieras försvann.
I varje fall ter det sig så för en som inte var där utan bara följer med i medierna.

Här kommer därför några av de frågor som borde ha debatterats. 

Vad skulle det kosta skattebetalarna om staten, kommunerna och landstingen ensamt skulle driva all vård, skola och omsorg utan inblandning av privata intressen?

Skulle skattebetalarna tjäna på om staten, kommunerna och landstingen ensamt skulle driva all vård, skola och omsorg?
På vilket sätt?

Skulle de tillgängliga resurserna för vård, skola och omsorg öka eller minska om staten, kommunerna och landstingen ensamt skulle driva all verksamhet?

Skulle medborgarnas valfrihet öka eller minska om staten, kommunerna och landstingen ensamt skulle driva all vård, skola och omsorg utan inblandning av privata intressen?

Skulle kvalitén inom välfärden öka om staten, kommunerna och landstingen ensamt driver vård, skola och omsorg?
Vilka bevis för detta finns? Vad talar emot?

Vad betyder det, och vilka konsekvenser skulle det ha…

1.   ”att förbjuda vinster i välfärden”?

2.   ”att förbjuda vinstutdelning i välfärden”?

3.   ”att förbjuda företag med vinstintresse i välfärden”?

4.   ”att lagstifta om att överskott i välfärden måste återgå i verksamheten”?

5.   ”att förbjuda privata företag i välfärden”?

SR P1

Till alla skattefinansierade äldre- och demensvårdare

Det dröjer inte länge förrän jag, efter att ha varit skattebetalare ett helt liv, blir ”kund” hos äldrevården.

Jag ser inte direkt fram emot detta men är glad över att vi idag har valfrihet och beställer härmed vård enligt följande specifikation:

• Personlig vård, om nödvändigt dygnet runt, av tre personer som jag själv valt bland befintlig personal
• Eget rum med radio. Rummet städas en gång i veckan
• Godtagbar sängstandard som tillåter varierande ligg- och sittställningar
• En vård som så långt som möjligt utgår från mina levnadsvanor och önskningar och som tar hänsyn till att jag är en levande tänkande och kännande medmänniska och individ
• En vård där behovet alltid går före ekonomin.
• En vård där vårdbehovet och vårdformerna definierats i samråd med läkare, vårdpersonal, närmast anhöriga och mig själv.
• En individuell vårdplan som utgår från ovanstående och som ses över varannan månad och revideras vid behov.
• Stimulerande sysselsättning som motsvarar mina egna krav och förmåga när jag själv orkar och vill ha aktivitet
• Närande, varierad och god mat samt dryck som passar min konstitution och mitt tillstånd. Möjlighet att ta en sup när jag vill.
• Om nödvändigt, hjälp med toalettbesök och dusch när jag behöver
• Ombyte av blöjor eller kläder inom minst en kvart om jag skiter eller pissar på mig.
• Hänsyn till min egen dygnsrytm så att jag får sova vid de tider jag behöver
• Lugnande samtal om jag är förvirrad och upprörd
• Smärtstillande mediciner om jag har värk
• Läkarundersökning minst en gång i kvartalet för att kolla om mediciner kan tas bort eller om nya behöver sättas in
• Ett ombud som jag själv utsett som har till uppgift att följa upp att dessa krav uppfylls och kontrollerar kvalité och mänsklighet i min personliga vård. Ombudet ska ha möjlighet att inspektera när som helst.
• Möjlighet att när som helst ta kontakt med anhöriga.
• Möjlighet att, om mitt tillstånd så tillåter, kunna bege mig vart jag vill, med eller utan assistans.
• Möjlighet att säga upp kontraktet med två veckors varsel för att byta till ett bättre alternativ om sådant uppenbarar sig.
• Om vårdbolaget inte uppfyller ovanstående krav har mitt vårdombud möjlighet att kräva ekonomisk ersättning av vårdbolaget.
Bästa vårdföretag!

Välkommen med ert vårderbjudande oavsett om ni driver en privat eller offentlig vårdinrättning.

SR

SvD

Socialstyrelsen

Svenskt Näringsliv vill ha mer skattepengar till den privata vården

Anders Morin, Svenskt Näringsliv, börjar inse att det där med privata välfärdstjänster inte alltid är så bra för de behövande.
Han inser, klädsamt nog, att näringslivet har ett särskilt ansvar när nu brister uppdagas eftersom Svenskt Näringsliv var pådrivare för reformen.
”Viktigast nu är stärkt kvalitetskontroll. Skärp kraven, och stäng omedelbart verksamheter som inte håller måttet”, skriver Anders Morin i dagens SvD.
Enligt de nyliberala dogmatikerna inom Svenskt Näringsliv och i alliansregeringen ska privatiseringen inte bara göra vården mer effektiv, öka valfriheten för ”kunderna” och sänka kostnaderna för skattebetalarna utan även ge företagens ägare skälig avkastning på deras investeringar.
Men eftersom det privata vårdföretaget inte bara ska vinna de kommunala upphandlingarna utan också ska generera vinster till ägarna pressas priset så mycket att det går ut över kvaliteten, d.v.s. vården av de värdbehövande. Kostnaderna pressas genom att antalet anställda minskas, tiden för omsorg minimeras och vårdmedlen bir billigare och sämre.
Och eftersom de offentligt ägda vårdföretagen måste konkurrera med de privata tvingas även de att pressa sina priser på samma sätt vilket även här går ut över vårdkvalitén.
De kommunala upphandlarna, kommunpolitiker och tjänstemän, väljer ju det vårdföretsg som offererar det lägsta priset. Med hänsyn till våra skattepengar.
Nu har det alltså blivit uppenbart att vårdföretagen får skattepengar för att bedriva en undermålig vård.
Vad föreslår då Anders Morin, Svenskt Näringsliv, att vi ska göra åt saken?
Jo, landstingen och kommunerna ska förbättra sina kravfunktioner och förstärka sin kvalitetskontroll. De ska göra tätare inspektioner, bättre uppföljning av resultat och kvalitet, bättre information till brukarna.
Dessa övervakningsåtgärder är inte gratis. De kostar skattepengar.
Vi skattebetalare ska alltså inte bara betala vårdpengar till de privata vårdföretagen för att de ska vårda våra gamla utan också betala för att kontrollera att de ”levererar”.
Någon institution bör kanske undersöka hur dyr ”vårdreformen” blir för oss skattebatalare i slutändan.

DN Ekonomi

DN debatt

GP

SvD Brännpunkt

Expressen
AB
DN
DN
AB
SvD