Vad du bör veta om politikens villkor III

Filmkomikern Groucho Marx (1890-1977) sa att ”Jag skulle inte vilja vara med i en klubb som accepterar mig som medlem”.

Så kan man se det.

Men du har alltid möjlighet, och demokratisk rätt, att vara med i en förening som gynnar dig och dina intressen.
Om du inte hittar någon sådan förening kan du, tillsammans med andra likasinnade, starta en.
Föreningsfriheten, eller organisationsfriheten, är inskriven i grundlagen. En viktig del av demokratin.

Föreningen bör i alla händelser ha ett uttalat mål eller syfte med sin verksamhet.
Dessa bör vara inskrivna i föreningens Stadgar.
I stadgarna bör också anges vilka som kan vara med i föreningen och hur den ska skötas, bland annat vilka som kan fatta beslut i föreningen.
Årsmötet är föreningens högsta beslutsorgan. I politiken är det Riksdagen för hela riket och Kommunfullmäktige för kommunen.
De som ska se till att besluten genomförs i föreningen är vanligen Styrelsen. I politiken för hela landet är det Regeringen och Kommunstyrelsen i kommunen.

De som ska kontrollera att besluten genomförts enligt årsmötets beslut och efter gällande regler är Revisorerna.

Det är alltså inte styrelsen eller regeringen som bestämmer i föreningen utan föreningsmötet, kommunfullmäktige och riksdagen.
Styrelsen ska förbereda möten, komma med förslag och verkställa föreningsmötets beslut.

Stadgarna är föreningens regelbok. Den som bryter mot stadgarna kan uteslutas ur föreningen.
Men det finns också oskrivna regler som är viktiga för att följa för att föreningsarbetet ska fungera.

Här är några:

Möten börjar med att en dagordning för mötet bestäms. Dagordningen, som föreslås av styrelsen, är en förteckning över alla de frågor som mötet ska behandla.
Mötet kan bara besluta i frågor som finns med på dagordningen.
En fråga som inte finns med på dagordningen kan diskuteras under dagordningens punkt ”Nya frågor” men mötet kan inte besluta i den frågan.

På mötet begär du ordet om du vill yttra dig. Men du kan inte börja bubbla om vad som helst utan ditt anförande måste gälla den aktuella frågan på dagordningen.

Ordförande antecknar vilka som begär ordet i den ordning som de begärs. Och delar ut ordet enligt den ordningen.

Den som har ordet får tala till punkt utan att bli störd eller avbruten.
Man skiljer också på uppfattning och person. Mötets deltagare kan föra fram mycket olika uppfattningar och alla meningar ska respekteras.
Och du behöver inte dela en annan persons uppfattning men du bör respektera hens person och hens rätt att uttrycka sin mening.
Du undviker personangrepp och låter bli att yttra dig om meningsmotståndares person.
Det är argumenten du ska kommentera eller angripa, inte den som framför dem.

Diskussionen är slut då alla som vill fått säga sin mening och ingen ytterligare begär ordet.

Om det under mötet kommit fram olika förslag under en punkt på dagordningen ska ordföranden se till att mötet kan fatta beslut. (Läs om det under ”Vad du bör veta om politikens villkor” I och II)

Mötesbeslut bör respekteras av alla medlemmar i föreningen.

Jag har träffat många människor som kommit till sitt första föreningsmöte och blivit förvirrade över att de inte förstått mötesreglerna, blivit förbannade för att de inte fått säga vad de vill när de ville och gått därifrån för att aldrig komma tillbaka. Det är en förlust för demokratin.
Det hade inte behövt ske om mötesdeltagarna och styrelsen försökt förklara reglerna eller ännu bättre om den förbannade deltagaren redan känt till hur det fungerar.

Mötesreglerna har vuxit fram under lång tid och är inte till för att krångla till saker och ting utan för att göra det möjligt för många olika viljor att komma överens.
De är helt enkelt nödvändiga för att demokratin ska fungera.

Det finns gott om kurser i föreningskunskap.
På nätet hittar du bland andra

Föreningskunskap 

Dags för stadgar! Tips till såväl nybildad som etablerad förening

Regeringsformen Wikipedia 

 

 

Förslaget till partiprogram V

Till programkommissionen

Partiprogrammet bör

·         * betona tillvarons föränderlighet

·         * slå fast att partiet vill skapa och utveckla det öppna samhället

Förslag till skrivning:

Allt i den föränderliga tillvaron hänger samman och påverkar vartannat.
Ingen människa är sig själv nog. Individens utveckling hänger ihop och påverkas av andra människor. Individens står alltid i olika relationer till sin omgivning, i en växelvis påverkan. Vi blir alla till genom växelspel med andra. Människan är en social varelse.

Ingen rörelse har en given eller oföränderlig riktning. Varje rörelse påverkas av motstånd och krafter i omgivningen. Och påverkar i sin tur omgivningen.
Maktförhållanden, hierarkier och intressen är inte statiska, de förändras i en process där verkan och motverkan ömsesidigt betingar varandra.
I bedömningen av samhällsförändringar och i strategier för framtiden bör politiker vara medvetna om denna föränderlighetens dynamik och inte fastna i statiskt eller enkelriktat tänkande.

En demokrati kräver att samhället och dess institutioner är öppna och tillgängligt för alla.
Idéerna som påverkar samhällsförändringarna får inte bygga på slutna tankesystem eller på uppfattningen om att det endast finns en sanning. Samhällets ledare måste ständigt vara beredda på att ompröva sina ståndpunkter eller att lämna sin plats i ledningen.
Sveriges demokratiska och parlamentariska författning är en formell garanti för demokrati och öppenhet. Men även denna bör anpassas till nya krav och förutsättningar.
Ingenting är orubbligt.

Samhället ska garantera organisationsfriheten som innebär att staten, myndigheter, företag eller organisationer inte kan hindra sammanslutningar och organisationer att bildas eller verka. Myndigheter eller kapitalintressen ska inte kunna styra organisationernas verksamhet.
Rätten för allmänheten att avslöja missförhållanden hos myndigheter, företag eller organisationer ska värnas.
Offentlighetsprincipen bör gälla inte bara för myndigheter utan även för de bolag och entreprenörer som fått offentlig verksamhet på entreprenad eller vars verksamhet bekostas av skattemedel. Allmänhetens insyn i dessa företag bör vara densamma som om det vore myndigheten själv som utförde den.

Rätten för envar att lämna och skaffa information är grundläggande för ett öppet samhälle.
I princip ska all information vara fri och tillgänglig för alla. Undantagen och sekretess ska vara definierade och motiverade.
Opinionsbildningen ska vara fri. Lobbyister och andra påtryckningsgrupper ska bedriva sin verksamhet på ett öppet och genomskinligt sätt. Deras ekonomiska satsningar, metoder och budskap ska kunna granskas. Att köpa åsikter ska i princip vara otillåtet.

Myndigheters eller företags avlyssning och registrering av allmänhetens kommunikation ska tillåtas endast i yttersta undantagsfall och ska alltid dokumenteras så att åtgärderna i efterhand kan kontrolleras.
Den personliga integriteten ska värnas. Varken myndigheter eller företag ska kunna kränka denna.

Socialdemokratin vill värna om den enskilda människans frihet oavsett om det är myndigheter, kommersiella krafter eller kapitalintressen som vill begränsa friheterna.

Samhället ska verka för att likriktning inom kulturen begränsas och att mångfalden uppmuntras. Alternativa yttringar och åsikter ska ges generellt stöd för att motverka så väl den politiska som den kommersiella likriktningen och censuren.

Sverige är bara en liten del av världen men ekonomiskt, socialt och kulturellt integrerad i världssamhället. Samhället är inte bara den svenska nationen utan hela världen.
Därför krävs att socialdemokratin tar sitt ansvar för en världsutveckling i enlighet med de socialdemokratiska grundidéerna.
De multinationella företagen och det globala kapitalet känner inga gränser för sin verksamhet. Därför kan inte heller politiken göra halt vid gränserna.
Samverkan bör ske med socialdemokratiska organisationer över hela världen, samt med institutioner och rörelser som verkar i socialdemokratisk anda.
Överallt där storkapitalets intressen exploaterar människor och miljö bör socialdemokratin stödja de krafter som motverkar detta.

När religioner, livsåskådningar och ideologier slås fast som ofelbara dogmer och oantastliga sanningar blir de människofientliga.

Socialdemokratin försvarar det öppna samhället.

Nobels fredspris till Wikileaks?

Kina är en hård partidiktatur. De som där kämpar för demokrati och ett öppet samhälle förföljs och sätts i fängelse. Samtidigt utnyttjar det styrande partiet det kapitalistiska systemet för att öka tillväxten i landet.
De stora företagen och kapitalintressena har ingenting emot diktaturen, tvärt om, de passar på att etablera sig i den och öka sin tillväxt och sina vinster. Det sker bl.a. genom att använda den billiga kinesiska arbetskraften som inte kan hävda sitt värde eftersom fria fackliga organisationer är förbjudna.
Författaren och människorättskämpen Liu Xiaobo, som nu får Nobels fredspris, var en av dem som 1989 ledde upprorsmännen under studentupproret som slutade med att militären dödade tusentals demonstranter. 2008 publicerade han det uppmärksammade uppropet "Charta 08".
Om hans modiga och viktiga kamp för politisk demokrati har ökat freden i världen kan diskuteras. Det gör bl.a. den norske historikern Fredrik S Heffermehl i dag på DN Debatt.
Han påpekar att flera av fredsprisen de senaste åren juridiskt stått i strid med Nobels sista vilja såsom den kommer till uttryck i hans testamente.

Det är uppenbart att priset numera motiverats utifrån att priskommittén sätter likhetstecken mellan fred och demokrati. Kamp för demokrati är lika med kamp för fred. Man har velat premiera Liu Xiaobos hjältemod i denna kamp och möjligen har han fått stå som symbol för alla dem runt om i världen som för en sådan kamp i tysthet. Det finns t.ex. gott om fackliga ledare runt om i världen som, med livet som insats, kämpar mot diktaturer och kapitalägare för organisationsfrihet.
Fredspriset kanske borde heta Nobels Demokratipris.

Men det förs också en kamp för ökad öppenhet i politiska demokratier. Även den kampen är nödvändig vilket Per Ström framhåller i Dagens SvD Brännpunkt.
Wikileaks kan betraktas som en rörelse som kämpar för demokrati och öppenhet i demokratier.
Är Wikileaks kanske nästa års fredspriskandidat?

SvD-ledare