Nationalkaraktärer och andra myter om människans natur

Jag minns en gång, när jag var barn, och då mina föräldrar hade bjudit hem ett par nya svenska vänner.

- Oh, kan du inte sjunga något! utropade kvinnan och riktade sig till farsan.
Hon visste inte att farsan var fullständigt tondöv.
Jag satt vid sidan om och hörde. Och skämdes.

Farsan var visserligen italienare men passade inte alls in på den vanliga bilden av den typiske italienaren som alltid sjöng och spelade mandolin.
Jag har aldrig trott på nationalkaraktärer.

Därför reagerar jag då svenskar slentrianmässigt beskrivs som - naiva, självgoda, historielösa, snåla, godtrogna, tröga, egoistiska, ängsliga, avundsjuka, lättlurade, inbilska, inskränkta, tråkiga, konflikträdda, ogina… Rent av dumma.
Men dessa mänskliga egenheter är inte speciellt svenska. De finns överallt i världen.

Ofta får man läsa att svenskar skulle ha en speciell fallenhet för att åberopa jantelagen. Den kungliga svenska avundsjukan är välkänd. I varje fall i vårt land.
Men redan i Bibelns Första Mosebok kap. 4 beskrivs avundsjukan. Sedan har den funnits och beskrivits över hela världen i alla tider.

I äldre svensk reselitteratur ges generella karakteriserande omdömen till exempel om smålänningar som sluga och skåningar som dryga.

Till och med i Nordisk Familjebok 1917 kan man läsa:
”Smålänningen är till sin natur vaken och intelligent, flitig och sträfsam, rask och hurtig, men likväl foglig till lynnet, händig och slug, hvilket allt medför åt honom den förmånen, att han äfven med små medel kan taga sig fram i lifet.”


Jag tror att smålänningar, svenskar och folk i allmänhet över hela världen är rätt lika. Individuella skillnader finns men de är individuella.

Myten om att människan i grunden är ond, tror jag inte heller på.
Den nederländske historikern Rutger Bregman har skrivit en bok ”I grunden god – en optimistisk historia om människans natur” där han söker bevisa att det är hjälpsamhet, samarbete och viljan att göra gott som mer än något annat präglar människan. Boken anmäls i dagens SvD av Lisa Irenius.


Och då är vi där igen. Vid naturforskaren Pjotr Kropotkin (1842-1921) bok ”Inbördes hjälp” i vilken han tar avstånd från socialdarwinismens "kampen för tillvaron" och hävdar att det inte är konkurrensen utan solidariteten som är huvudfaktorn i evolutionen.

 

Få löntagare bland världens rikaste

Om du ska kunna bli riktigt rik ska du ha skaffat dig rika föräldrar att ärva.

Det framgår av svenska miljardärernas tio i topplista som i dag publiceras i DN som citerar Forbes lista över världens rikaste personer.

Tio i topplistan över svenska miljardärer finns nämligen åtta som ärvt sin förmögenhet och endast två som inte gjort det.

Sveriges 10 rikaste:

1. Arv. Stefan Persson, H&M, 67 år. Persson tog över som verkställande direktör 1982 när hans far, Erling Persson drog sig tillbaka.

2. Arv, Hans Rausing, bland annat VD för Tetra Pak, 88 år. Rausing är son till Tetra Paks grundare Ruben Rausing .

3. Melker Schorling, bland annat styrelseordförande för Securitas, 67 år.

4 Arv. Jorn Rausing, 55 år, sonson till Tetra Paks grundare Ruben Rausing.

5. Arv. Antonia Johnson, flera företag, 71 år. Styrelseordförande i Axel Johnson AB, som grundades 1873 av hennes farfars far, Axel Johnson.

6. Arv. Dan Olsson, Stenakoncernen, 68 år. Son till Stenakoncernens grundare Sten A Olsson.

7. Arv. Finn Rausing, arv, 60 år. Sonson till Tetra Paks grundare Ruben Rausing.

8. Arv. Kirsten Rausing, Tetra Laval, 62 år, sondotter till Tetra Paks grundare Ruben Rausing.

9. Bertil Hult, EF Education First, 74 år. Grundare av utbildnings- och språkreseföretaget EF Education First.

10. Arv. Frederik Paulsen, medicin och forskning, 64 år. Företaget startades av Paulsens far på 1950-talet.

Bland världens tio rikaste har fem ärvt sin förmögenhet. Bill Gates tillhör dem som inte gjort det.

Det är inget fel i att vara rik eller att ärva sina föräldrar men om rikedom ska vara ett kvitto på innovationer, nyföretagande och entreprenörskap så verkar det vara något som inte riktigt stämmer.
Myten om att förmögna människor har skapat sin rikedom på sin energi, sin uppfinningsförmåga, sin entreprenörsanda, hårt arbete och smarthet kanske behöver modifieras.

Möjligen kan man försvara ordningen med att första generationens pionjärer och företagsbyggare har ersatts av nästa generations förvaltare. Goda förvaltare kan förvisso utveckla sitt arv men hur går det med innovationerna?

En annan myt som bör undersökas är hur vanligt det är att en löntagare kan bli miljardär på sin lön.